Något stort verkar vara på gång i Guatemala. Mayafolken har rätat på ryggen och slutat att vara para servirle (“till er tjänst”). I augusti organiserade de sig i massiva protester som fick landets korrupte president på fall. Och nu ställer de politiska krav på djupgående förändringar.
– Vi är en del av allt: ekonomin, identiteten, kulturen, musiken, idrotten. Men den här staten ignorerar oss. Det är dags för ett nytt alternativ, säger Domingo Hernández, ur mayanätverket Waqib’ Kej’s styrelse.
Det var med märkbar stolthet och högtidlighet som Waqib’ Kej presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). Värt att notera kring titeln är att Guatemala skrivits med sitt namn på språket Quiché: Iximulew.
– Idag lanserar vi vårt förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat baserad på buen vivir, säger Domingo Hérnandez.
På morgonen hölls en presskonferens som skulle ha gjort Stefan Löfven avundsjuk – alla landets medier tycktes vara på plats. Och på eftermiddagen hölls en större tillställning i San Carlos universitetets museum i Guatemala Citys centrum, med många närvarande gräsrötter från Waqib’ Kej’s stödbaser. Bland de som håll tal fanns dessutom internationella representanter, som Norges ambassadör och bolivianen José de la Fuente, som var med och reformerade Bolivias grundlag när landet fick sin förste president ur urfolksleden.
Buen vivir som statsideologi
Men vad vill då Guatemalas urfolk? Det handlar om en rad betydande krav. Territoriellt vill de att staten erkänner urfolkens rätt till sin historiska mark. De vill också att naturen, eller Moder Jord, tillskrivs egna rättigheter. Inom förvaltning vill de bilda en plurinationell stat som erkänner maya, xinca och garífuna som egna nationaliteter med rätt till självbestämmande i frågor som rör dem.
Vad gäller rättsväsendet vill de stärka sedvanerätten (urfolksrätt) så att den når samma status som det västerländska juridiska systemet. Ekonomiskt vill de införa en ny sorts ekonomi som respekterar Moder Jord och baseras på ekologiskt jordbruk. Vidare ska de offentliga fonderna fördelas mer jämlikt och löner utjämnas.
Därutöver återfinns formuleringar om att bekämpa rasismen, främja kvinnors situation och kämpa för att sudda ut spåren från det koloniala arvet. Men som Domingo Hernandez förklarar, det handlar inte om att skapa en stat bara för urfolken. Det tror han vore ett misstag. Istället ska de bygga allianser:
– Det som förenar folk i vårt land är fattigdomen och patriarkatet. Vi måste desarmera dem, för annars kan vi inte skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn, säger Domingo Hernández.
Den som plockar upp boken och tittar på baksidan, upptäcker Latinamerikagruppernas logga, tillsammans symbolerna för FN:s utvecklingsfond och norska ambassadens maya-program.
– Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.
–Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.
Text: Lari Honkanen, kommunikatör
300 kr gör skillnad
Med ditt stöd kan vi fortsätta ge tusentals människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.
Ge en gåva »