Under drygt en vecka fick fyra ledare från Ecuadors urfolksorganisation Conaie, med stöd från Latinamerikagrupperna, utbyta erfarenheter med ledare i Guatemalas urfolksnätverk Waqib’ Kej. De geografiska avstånden till trots, var det mycket som förenade.

– Ibland tror man att man är ensam i sin kamp, men genom utbyten som detta märker man att kompanjoner i andra länder har samma erfarenheter, säger Rumi Yumbay, nationell ungdomsledare i Conaie.

Rumi Yumbay ser denna typ av utbyten som enormt viktiga, för att de stärker banden mellan urfolk i olika länder. Genom att höra urfolkssyskon i andra länder bekräfta att de lider av samma omständigheter, klarnar de bredare perspektiven. Det leder till utbyte av idéer och reflektioner. Men det handlar inte bara om att träffas och lära känna varandra en gång – utbytena måste få fortsätta och ges kontinuitet.

Han får medhåll av Domingo Hernandez från Waqib’ Kej, som påpekar att det här är en fortsättning på utbytet i augusti. Då var en delegation från Waqib’ Kej, nere i Ecuador och hälsade på. Men han menar att utbytena inte bara ska stanna mellan Guatemala och Ecuador, utan bör uttökas till andra folk och länder. Han nämner sina urfolkssyskon i Colombia, som gör motstånd under väldigt tuffa omständigheter, och Bolivia, som har en urfolksregering och en helt annan process.

– Utbyten mellan urfolk stärker oss mycket, för det visar att vi har gemensamma krav i hela Abya Yala (den Amerikanska kontinenten), säger Domingo Hernandez.

Försvaret av territorium

Det som Domingo Hernandez menar förenar urfolken, från Kanada i norr till Brasilien i söder, är försvaret av territorium. Urfolken känner en oro inför storföretagen som gör slut på miljön, på skogar och floder, menar han.

Domingo Hernandez poängterar också en annan gemensam nämnare – motståndet. I varje hörn av kontinenten har urfolken gjort motstånd. Därför är urfolkens historia också motståndets historia. Att dela med sig erfarenheter med urfolk från andra länder stärker också motivationen att fortsätta med motståndet.

Rumi Yumbay ser likheterna vad gäller utvinningen av naturresurser, som gruvbrytning. Han tycker att den här naturexploaterande politiken går igen i hela Latinamerika, inte minst hos regeringar som kallar sig progressiva. Han exemplifierar med Ecuador, vars president han menar slänger sig med revolutionära slagord, men i grunden för en kapitalistisk politik. Enligt Rumi Yumbay är det de stora multinationella företagen som gynnas av Ecuadors politik.

– Det enda som återstår är att vi enar oss, både på ett nationellt och internationellt plan, som exploaterade folk i Latinamerika, säger Rumi Yumbay.

Jämställd representation

Domingo Hernandez understryker vikten av att utbytet faktiskt består av lika andel kvinnor och män:

– För kvinnors och ungas deltagande är inget som ska stanna vid ord, utan omsättas i praktiken, för att vi ska komma framåt, säger Domingo Hernandez.

Luz Namicela är en av två kvinnliga representanter i delegationen från Ecuador. Den andra heter Melba Quiñoe och är ledare för afro-ecuadorianer i provinsen Esmeraldas, vid stillahavskusten.

– Att få komma till Guatemala på utbyte med Waqib’ Kej har betytt att jag fått se likheterna med Ecuador. Här finns repressionen, men här finns också det vi kallar sumak kawsay, ett värdigt liv, säger Luz Namicela, kvinnoledare från Saraguro, södra Ecuador.

Luz Namicela menar att mayafolken med sin starka organisering och kamp är en förebild för Ecuadors urfolk. Det var i september ifjol som urfolken i Guatemala tillsammans med andra sektorer i det civila samhället samlade folket i massprotester som till slut tvingade landets president Perez Molina att avgå. Och i Ecuador har urfolkens missnöje med landets president gått så långt att man kräver hans avgång. Konfrontationer mellan Conaie och statsmakten har blivit allvarligare under de senaste månaderna med gatuprotester, polisvåld och tveksamma frihetsberövanden.

– Vi kan inte låta en regering göra precis vad den behagar. Även om vi måste dö – för dö ska vi alla – så ska vi dö lyckliga i kampen och inte dö för att vi låter oss besegras av en president som besitter staten, säger hon.

Matsuveränitet – vikten av närodlat

I programmet för utbytet ingick besök hos gräsrotsorganisationer i olika delar av Guatemala, samt till ett ekologiskt jordbruk i samhället Sololá. Och något som imponerade delegaterna från Ecuador var just omfattningen av den närproducerade maten.

– Runt husen finns odlingarna. Vi ser det som en styrka, det vi kallar för matsuveränitet, ett sätt att vara självförsörjande, säger Rumi Yumbay.

Rumi Yumbay berättar att det systemet är hotat i Ecuador – en konsekvens av att fler lämnar landsbygden för städerna. Det leder till en förlust av kulturell mångfald och landsbygdens kommunitära livstil, ett liv byggt på gemenskap. Medan Guatemalas urfolk är mindre beroende av livsmedelsföretagen.

– Vi återvänder väldigt nöjda till Ecuador för att dela med oss av dom här erfarenheterna med våra bröder och systrar där, säger Luz Namicela.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter