Svenska och norska pensionspengar i morddömt bolag

Det schweiziska jordbruksföretaget Syngenta dömdes nyligen för mord på en småbrukarledare i Brasilien. Svenska AP fonderna har investeringar värda sammanlagt 354 miljoner svenska kronor i bolaget, och norska oljefonden investeringar värda 3,2 miljarder norska kronor. Det är oacceptabelt att statliga pensionspengar investeras i bolag som gör sig skyldiga till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Efter en lång rättsprocess dömdes Syngenta i brasiliansk domstol för överlagt mord på Valmir ”Keno” Mota Oliveira. Keno var ledare i De jordlösas rörelse (MST) i de södra delarna av Brasilien och dödades i oktober 2007 av Syngentas vaktbolag i samband med en våldsam avhysning. Han och flera andra småbrukare hade ockuperat ett markområde på gränsen till Iguaçu nationalpark där Syngenta genomförde olagliga experiment med genetiskt modifierad majs. Många småbrukare fördömde experimenten på grund av negativ miljöpåverkan och hävdade att bolaget bröt mot landets lag om biosäkerhet. Experimentet dömdes också som olagligt i brasiliansk domstol.

Syngenta är världens tredje största producent av genmodifierade grödor (GMO). Tillsammans med Monsanto och DuPont äger de hälften av världens fröbanker och har stor makt över världens matproduktion, samt jordbruks- och livsmedelspolitik. Företagen är en viktig drivkraft bakom utbredningen av ett storskaligt industrijordbruk och bedriver ett starkt lobbyarbete nationellt och internationellt för att öppna upp för försäljning av GMO-grödor. Utbredningen av GMO-grödor ger dessa företag ökad makt över världens matproduktion, förstör traditionellt jordbruk och innebär ökad användning av skadliga bekämpningsmedel.

Maktkoncentrationen i det globala jordbruks- och livsmedelssystemet har varken ökad skördarna eller minskat fattigdomen. Istället har det drivit på en jordbruksmodell som hotar människors försörjning. Det storskaliga industrijordbruket förser knappt 30 procent av världens befolkning med mat, trots att det tar upp 75-80 procent av all odlingsbar mark. Som kontrast står familjejordbruken för över 60 procent av världens matproduktion, men använder knappt en fjärde del av den samlande odlingsmarken.

I Brasilien ägs två tredjedelar av jordbruksmarken av tre procent av befolkningen. Samtidigt kämpar småbrukare för rätten till mark och ett hållbart småskaligt jordbruk. År 2014 användes 60 procent av all odlingsbar mark i Brasilien till produktion med GMO-grödor. Den kraftiga expansionen av det storskaliga industrijordbruk som GMO-grödor oftast är en del av har tvingat många jordbrukare från sin mark, lett till omfattande avskogning och ökade markkonflikter.

Småbrukare och urfolk som kämpar för att försvara sin mark och miljön mot industrijordbruket utsätts för systematiska hot, våld och ibland mord. Mordet på Keno är ett av många mord på småbrukare. Enligt människorättsorganisationen Commissão Pastoral da Terra dödades 36 människor i Brasilien som en följd av markkonflikter 2014. De ansvariga blir sällan dömda. Därför är domen mot ett stort företag som Syngenta unik.

Syngenta är ett av många exempel på hur statliga pensionsfonder från både Sverige och Norge investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig miljöförstöring. Det är oacceptabelt och en förändring måste till. Respekt för mänskliga rättigheter och miljö måste vara en utgångspunkt för fondernas investeringar och inte som i dag, underordnas målet om hög avkastning.