Publicerad i:

Fria Tidningen

Det schweiziska jordbruksföretaget Syngenta dömdes nyligen för mord på en småbrukarledare i Brasilien. Svenska AP fonderna har investeringar värda sammanlagt 354 miljoner svenska kronor i bolaget, och norska oljefonden investeringar värda 3,2 miljarder norska kronor. Det är oacceptabelt att statliga pensionspengar investeras i bolag som gör sig skyldiga till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Efter en lång rättsprocess dömdes Syngenta i brasiliansk domstol för överlagt mord på Valmir ”Keno” Mota Oliveira. Keno var ledare i De jordlösas rörelse (MST) i de södra delarna av Brasilien och dödades i oktober 2007 av Syngentas vaktbolag i samband med en våldsam avhysning. Han och flera andra småbrukare hade ockuperat ett markområde på gränsen till Iguaçu nationalpark där Syngenta genomförde olagliga experiment med genetiskt modifierad majs. Många småbrukare fördömde experimenten på grund av negativ miljöpåverkan och hävdade att bolaget bröt mot landets lag om biosäkerhet. Experimentet dömdes också som olagligt i brasiliansk domstol.

Syngenta är världens tredje största producent av genmodifierade grödor (GMO). Tillsammans med Monsanto och DuPont äger de hälften av världens fröbanker och har stor makt över världens matproduktion, samt jordbruks- och livsmedelspolitik. Företagen är en viktig drivkraft bakom utbredningen av ett storskaligt industrijordbruk och bedriver ett starkt lobbyarbete nationellt och internationellt för att öppna upp för försäljning av GMO-grödor. Utbredningen av GMO-grödor ger dessa företag ökad makt över världens matproduktion, förstör traditionellt jordbruk och innebär ökad användning av skadliga bekämpningsmedel.

Maktkoncentrationen i det globala jordbruks- och livsmedelssystemet har varken ökad skördarna eller minskat fattigdomen. Istället har det drivit på en jordbruksmodell som hotar människors försörjning. Det storskaliga industrijordbruket förser knappt 30 procent av världens befolkning med mat, trots att det tar upp 75-80 procent av all odlingsbar mark. Som kontrast står familjejordbruken för över 60 procent av världens matproduktion, men använder knappt en fjärde del av den samlande odlingsmarken.

I Brasilien ägs två tredjedelar av jordbruksmarken av tre procent av befolkningen. Samtidigt kämpar småbrukare för rätten till mark och ett hållbart småskaligt jordbruk. År 2014 användes 60 procent av all odlingsbar mark i Brasilien till produktion med GMO-grödor. Den kraftiga expansionen av det storskaliga industrijordbruk som GMO-grödor oftast är en del av har tvingat många jordbrukare från sin mark, lett till omfattande avskogning och ökade markkonflikter.

Småbrukare och urfolk som kämpar för att försvara sin mark och miljön mot industrijordbruket utsätts för systematiska hot, våld och ibland mord. Mordet på Keno är ett av många mord på småbrukare. Enligt människorättsorganisationen Commissão Pastoral da Terra dödades 36 människor i Brasilien som en följd av markkonflikter 2014. De ansvariga blir sällan dömda. Därför är domen mot ett stort företag som Syngenta unik.

Syngenta är ett av många exempel på hur statliga pensionsfonder från både Sverige och Norge investerar i företag som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig miljöförstöring. Det är oacceptabelt och en förändring måste till. Respekt för mänskliga rättigheter och miljö måste vara en utgångspunkt för fondernas investeringar och inte som i dag, underordnas målet om hög avkastning.

Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna Sverige

Marianne Gulli, ordförande Latinamerikagrupperna Norge

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion