Maxima Acuña i Cajamarca, Peru, har blivit symbol för gruvmotstånd världen över. Trots hot, trakasserier och misshandel har hon envist kämpat för rätten att behålla sin mark, försvarat rätten till vatten och stått upp mot gruvföretaget Newmont Mining. Idag mottar hon det prestigefulla Goldman Environmental Prize för sin gärning.

Under de senaste två decennierna har gruvindustrin i Peru expanderat i en rasande fart. Den peruanska regeringen beviljat gruvlicenser över hela landet med löften om jobb och ekonomisk tillväxt. Trots dessa löften, fortsätter urfolk och småbrukare, som sällan rådfrågas vid etablering av gruvprojekt, att leva i fattigdom. I många samhällen har även gruvavfall förorenat lokala vattendrag, som påverkar lokalbefolkningens dricksvatten och bevattningsbehov för jordbruket.

På höglandet i norra Peru ligger gruvan Yanacocha, ett av de största och mest lönsamma dagbrotten i världen. Nästan hälften av all mark i regionen ägs av det skandalomsusade kanadensiska företaget Newmont Mining där de svenska AP-fonderna har investeraringar värda 292 miljoner kronor.

År 2011 gjorde gruvföretaget Newmont Mining anspråk på den mark som Maxima Acuña och hennes man lagligt köpt 17 år tidigare. Med våld krävde de att hon och hennes familj skulle flytta. Sedan dess har Maxima Acuña varit drivande i kampen mot landets gruvexpansion, dess miljökonsekvenser och för rätten till sin mark. Trots trakasserier, misshandel och fängelsestraff har hon outtröttligt fortsatt kämpa och hennes kamp har gett resultat. I december 2014 dömde en peruansk domstol till Maxima Acuñas fördel och hennes fängelsestraff avskrevs och Newmont Mining har inte kunnat gå vidare med nya gruvprojekt i området.

Det är med stor glädje vi i dag mottar nyheten om att Maxima Acuña nu tilldelats Goldman Foundations prestigefyllda utmärkelse Goldman Environmental Prize – även kallat ”Det gröna nobelpriset”, som är världens största miljöpris på gräsrotsnivå.

– Det här är en väldigt glädjande nyhet. Priset är ett viktigt erkännande för både Máximas och för andras viktiga rättighetskamp mot stora gruvbolag. Latinamerikagrupperna är extra glada över att Yanacocha uppmärksammas, eftersom vi i flera års tid lyft de allvarliga konsekvenserna av gruvprojektet och AP-fondernas problematiska investeringar i Newmont, säger Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Text:  Sori Lundqvist, kommunikatör

Foto: Jorge Chavez Ortiz

Latinamerikagruppernas engagemang

Redan 2011 släppte Swedwatch och Latinamerikagrupperna rapporten ”Rena guldgruvan – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida” där fallet lyfts och Maxima Acuña vittnar om trakasserier från det ansvariga bolaget.

Hösten 2015 arrangerade Latinamerikagrupperna en turné med gruvaktivisten Nélida Ayay Chilón och regisören Núria Frigola från Peru som visade dokumentären ”Hija de la laguna” som handlar om motståndet mot samma gruvprojekt. Máxima figuerar också i den filmen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

· Nyheter

Vill du med i vårt demonstrationståg mot frihandelsavtalet mellan EU-Mercosur?

Vill du med i vårt demonstrationståg? Kontakta marlene.sosamercado@sal.se för mer information.

· Nyheter, Evenemang

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter