Det är med stor ödmjukhet och glädje som jag ställer den nylagade risotton på mitt köksbord. Det ekologiska avorioriset med brasilianskt ursprung omfamnar de östgötska trattkantarellerna och får våra munnar att vattnas. Detta ekologiska ris är frukten av några människors outtröttliga arbete och övertygelse – det går att odla och leva i harmoni med jordens ekosystem.

Under de år som jag levt i Latinamerika har jag tillsammans med småbrukare och urfolk fått nya perspektiv – på såväl världen som på vetemjöl. Jag har gång på gång förundrats över hur kvinnor från landsbygden snabbt hittar gemensamma samtalsämnen om växter och hur frön och plantskott blir gåvor eller byts mot ett annat. När jag i februari träffade Huli Zang på MST-bosättningen Sepé Tiaraju, utanför Porto Alegre i södra Brasilien, blev jag återigen påmind om kraften som kan finnas i kärleken till ett frö.

Till risotto-middagen har jag bjudit in Kerstin och Lisa, medlemmar i Latinamerikagrupperna och före detta filmstudenter som gjorde praktik hos de jordlösas rörelse (MST) i Brasilien. Under deras tid i Brasilien besökte de samma bosättning där jag var i februari i år. Kerstin var där 2006, Lisa spelade in dokumentärfilm där 2009, och nu var det min tur att lära känna människorna som ihärdigt arbetar för att utveckla sina agroekologiska odlingar och sin kooperativa organisering.

Denna MST-bosättning har lockat studiebesök hit under lång tid. Det är en stark utveckling av agroekologiska metoder som bidragit till att familjerna som bor här ständigt lyckas öka antalet grödor och produktionsvolymer. Bosättningens kooperativ har avtal med kommuner och levererar bröd, grönsaker och ris till offentliga verksamheter. Ris är denna bosättnings huvudgröda och ett envist och hängivet arbete har gjort att de idag stoltserar med Latinamerikas största sammanhängande ekologiska risproduktion(!).

Det är på Hulis mark jag för första gången i mitt liv kliver ut på ett risfält. Leran pressas upp mellan mina tår och Huli ser på mig med fundersam blick när jag kämpar för att hålla mig stående. Mitt vinglande står i stark kontrast till Hulis lätta steg när han liksom smyger fram på spaning efter skadade risplantor som bör avlägsnas för att undvika att eventuella sjukdomar bryter ut. Han menar att arbetet på en ekologisk odling måste vara förebyggande, inte sjukdomslindrande.

Detta tänkande låter i mina öron som något som en homeopat skulle kunna säga – det handlar om att behandla orsaken, inte symtomet. Under min dag med Huli på bosättningen ser och hör jag detta holistiska tänkande reflekterat på olika sätt. Ett tydligt exempel är hur tillgång till mark är en komplex fråga om den ska brukas efter ekologiska principer. Det är mycket i omgivningen som påverkar en odling – exempelvis vattenkvalitet och djurliv – och det är ett stort territorium som behöver omvandlas mot ett ekologiskt helhetstänk för att främja ekologiska metoder.

Innan jag beger mig av från bosättningen Sepé Tiaraju får jag också tillfälle att träffa Huli Zangs pappa, som rätt och slätt kallas Zang. Han minns att det kommit några svenskar och intervjuat honom några år tidigare. Ja, en hel filmade de faktiskt, konstaterar han med ett leende. När jag förklarar att jag kommer från samma organisation som dem så klappar han mig förtroligt på axeln och börjar berätta om arbetet i kooperativet. Sedan Lisas intervju med Zang spelades in har det hänt en hel del och mycket är på gång. De håller nu på att bygga en egen piladora, en enorm maskin som skalar riset, vilket kommer att innebära självständighet och ekonomisk trygghet för familjerna i kooperativet.

Avskedspresenten jag fick med mig efter denna dag under solen var ett paket ekologiskt avorioris som Huli lyckats odla fram genom idoga experiment med diverse rissorter. Han är fast besluten att fortsätta söka efter metoder som gör det möjligt att odla många olika sorters ris helt ekologiskt. I hans ögon och i risotton på mitt bord finns beviset på att mat inte kan reduceras till en handelsvara. Och att ett frö kan innehålla kärlek och identitet.

Här kan du se videointervjun med pappa Zang.

Se filmen Tillbaka till jorden som Lisa var med och gjorde i Brasilien 2009.

Text: Karin Ericsson, programstrateg

Foto: Marlene Sosa Mercado

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter