Latinamerikagruppernas ekonomiska stöd ökar kvinnors inflytande i politiken. Nury Martinez och María del Socorro från den colombianska småbrukarorganisationen Fensuagro, berättar om hur CLOC:s ledarskapsskola får småbrukarkvinnor att våga ta plats med hjälp av deras egen feminism.

“Fruktansvärt att man i ett småbrukarnätverk som CLOC/Vía Campesina måste lyssna på föreläsningar om feminism.” “Bakåtsträvande sätt att splittra småbrukarrörelserna på.” Så lät reaktionerna första gången Nury Martinez, ledare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro, föreläste om feminism inför småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesina.

– Men jag fördömde inte deras reaktioner, för precis som många kvinnor på Latinamerikas landsbygd såg jag tidigare feminismen som ett hot: en utländsk ideologi utan förankring i den latinamerikanska kontexten.

Reaktioner som dessa, berättar hon, visade behovet av att skapa en ny feminism som motsvarar verkligheten som CLOC/Vía Campesinas deltagare lever i.

-­ Eller rättare sagt, att ge ett namn till den syn på kvinnors rättigheter som CLOC/Vía Campesina har konstruerat under sina 22 år.

Sedan 2012 föreläser Nury Martinez om vad som kom att kallas småbrukar­-folklig feminism i CLOC/Vía Campesinas skola för kvinnligt ledarskap, som äger rum varje år i Latinamerika.Småbrukar-­folklig feminism ifrågasätter individualismen som präglar dess västerländska motsvarighet. Istället bygger den på småbrukarnas och urbefolkningens kollektivistiska världsbild. Såväl småbrukar­folklig feminism som CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola utgår från att kvinnor är nödvändiga i kampen för matsuveränitet, det vill säga rätten att producera sin egen mat och bruka sin egen mark.Nurys kollega, María del Socorro, är ansvarig för Fensuagros jämställdhetsarbete och representerar den colombianska organisationen under ledarskapsskolan. Hon förklarar att landsbygdens kvinnor bär på viktiga kunskaper i småskaligt jordbruk eftersom de har haft det traditionella ansvaret för att odla mat åt sina familjer.

– ­I utbildningen studeras hur kvinnor från den latinamerikanska landsbygden tidigare har engagerat sig i kampen för matsuveränitet. Vi diskuterar hur vi kan bidra till en offentlig politik som inkluderar småbrukarsamhällenas­ och ursprungsfolkens kvinnor, säger María del Socorro och påpekar att kvinnor historiskt sett har varit viktiga i arbetet för småbrukarvänlig matproduktion.

María del Socorro. Bild: Linnea FehrmUnder 1970­- och 80-­talet, samtidigt som neoliberala strömningar började spridas i Latinamerika, växte sig kvinnorörelserna starka i regionens gräsrotsorganisationer. De kom att spela en betydelsefull roll för det ökande kvinnliga deltagandet inom den latinamerikanska politiken och, enligt studier, för kvinnors ökade tillgång till mark på 1970­-talet. Under de senaste åren har kvinnorörelserna varit särskilt framträdande i frågor som rör miljö, jordbruk och alternativa modeller för samhällsutveckling.Tack vare CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, har delar av CLOC:s medlemsorganisationer ökat den kvinnliga närvaron i sina styrelser. Fensuagro har till exempel gått från ett mycket lågt kvinnligt deltagande i sin styrelse, till en 30­-procentig andel kvinnor. 2015 ägde Fensuagros första kvinnokonferens rum.María del Socorro och Nury Martinez är överens om att CLOC/Vía campesinas medlemsorganisationer över världen upplever en ojämn utveckling inom jämställdhetsarbetet, där könsdiskriminering och våldsamma miljöer fortsätter att utgöra allvarliga problem. Föreställningar om kvinnor som enbart lämpliga för administrativa uppgifter, eller att jämställdhetsarbete endast angår de kvinnor som driver frågan, lever kvar. Därför innehåller ledarskapsskolan workshops om ekonomi och politisk teori utifrån ett könsperspektiv, liksom diskussioner om könsbaserat våld och patriarkala strukturer. Till vissa av dessa bjuds deltagarnas familjer in.

-­ Många gånger lyckas vi skapa kvinnliga ledare på våra skolor, men när de återvänder hem är de dessutom ansvariga för hushållet och barnen. För att de ska kunna axla ledarskapsrollen är det viktigt att problematisera kvinnans traditionella roll inom hemmet, tillsammans med de övriga familjemedlemmarna, förklarar María del Socorro.

María del Socorro och Nury Martinez är övertygade om att ledarskapsskolans arbete är ett steg på vägen för att stärka de kvinnliga deltagarnas positioner inom sina gräsrotsorganisationer.

– I år, under CLOC/Vía Campesinas globala möte i Turkiet, insåg vi att vårt jämställdhetsarbete i Latinamerika tjänar som modell för de andra medlemsorganisationerna. De uttryckte beundran över vår utveckling på jämställdhetsområdet och ville veta hur vi har arbetat med feminismen. Det är en viktig bekräftelse på att vårt arbete fungerar, även om det fortfarande är under konstruktion, säger Nury Martinez.

Text: Linnea Fehrm

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika