“Fruktansvärt att man i ett småbrukarnätverk som CLOC/Vía Campesina måste lyssna på föreläsningar om feminism.” “Bakåtsträvande sätt att splittra småbrukarrörelserna på.” Så lät reaktionerna första gången Nury Martinez, ledare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro, föreläste om feminism inför småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesina.

– Men jag fördömde inte deras reaktioner, för precis som många kvinnor på Latinamerikas landsbygd såg jag tidigare feminismen som ett hot: en utländsk ideologi utan förankring i den latinamerikanska kontexten.

Reaktioner som dessa, berättar hon, visade behovet av att skapa en ny feminism som motsvarar verkligheten som CLOC/Vía Campesinas deltagare lever i.

-­ Eller rättare sagt, att ge ett namn till den syn på kvinnors rättigheter som CLOC/Vía Campesina har konstruerat under sina 22 år.

Sedan 2012 föreläser Nury Martinez om vad som kom att kallas småbrukar­-folklig feminism i CLOC/Vía Campesinas skola för kvinnligt ledarskap, som äger rum varje år i Latinamerika.Småbrukar-­folklig feminism ifrågasätter individualismen som präglar dess västerländska motsvarighet. Istället bygger den på småbrukarnas och urbefolkningens kollektivistiska världsbild. Såväl småbrukar­folklig feminism som CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola utgår från att kvinnor är nödvändiga i kampen för matsuveränitet, det vill säga rätten att producera sin egen mat och bruka sin egen mark.Nurys kollega, María del Socorro, är ansvarig för Fensuagros jämställdhetsarbete och representerar den colombianska organisationen under ledarskapsskolan. Hon förklarar att landsbygdens kvinnor bär på viktiga kunskaper i småskaligt jordbruk eftersom de har haft det traditionella ansvaret för att odla mat åt sina familjer.

– ­I utbildningen studeras hur kvinnor från den latinamerikanska landsbygden tidigare har engagerat sig i kampen för matsuveränitet. Vi diskuterar hur vi kan bidra till en offentlig politik som inkluderar småbrukarsamhällenas­ och ursprungsfolkens kvinnor, säger María del Socorro och påpekar att kvinnor historiskt sett har varit viktiga i arbetet för småbrukarvänlig matproduktion.

María del Socorro. Bild: Linnea FehrmUnder 1970­- och 80-­talet, samtidigt som neoliberala strömningar började spridas i Latinamerika, växte sig kvinnorörelserna starka i regionens gräsrotsorganisationer. De kom att spela en betydelsefull roll för det ökande kvinnliga deltagandet inom den latinamerikanska politiken och, enligt studier, för kvinnors ökade tillgång till mark på 1970­-talet. Under de senaste åren har kvinnorörelserna varit särskilt framträdande i frågor som rör miljö, jordbruk och alternativa modeller för samhällsutveckling.Tack vare CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, har delar av CLOC:s medlemsorganisationer ökat den kvinnliga närvaron i sina styrelser. Fensuagro har till exempel gått från ett mycket lågt kvinnligt deltagande i sin styrelse, till en 30­-procentig andel kvinnor. 2015 ägde Fensuagros första kvinnokonferens rum.María del Socorro och Nury Martinez är överens om att CLOC/Vía campesinas medlemsorganisationer över världen upplever en ojämn utveckling inom jämställdhetsarbetet, där könsdiskriminering och våldsamma miljöer fortsätter att utgöra allvarliga problem. Föreställningar om kvinnor som enbart lämpliga för administrativa uppgifter, eller att jämställdhetsarbete endast angår de kvinnor som driver frågan, lever kvar. Därför innehåller ledarskapsskolan workshops om ekonomi och politisk teori utifrån ett könsperspektiv, liksom diskussioner om könsbaserat våld och patriarkala strukturer. Till vissa av dessa bjuds deltagarnas familjer in.

-­ Många gånger lyckas vi skapa kvinnliga ledare på våra skolor, men när de återvänder hem är de dessutom ansvariga för hushållet och barnen. För att de ska kunna axla ledarskapsrollen är det viktigt att problematisera kvinnans traditionella roll inom hemmet, tillsammans med de övriga familjemedlemmarna, förklarar María del Socorro.

María del Socorro och Nury Martinez är övertygade om att ledarskapsskolans arbete är ett steg på vägen för att stärka de kvinnliga deltagarnas positioner inom sina gräsrotsorganisationer.

– I år, under CLOC/Vía Campesinas globala möte i Turkiet, insåg vi att vårt jämställdhetsarbete i Latinamerika tjänar som modell för de andra medlemsorganisationerna. De uttryckte beundran över vår utveckling på jämställdhetsområdet och ville veta hur vi har arbetat med feminismen. Det är en viktig bekräftelse på att vårt arbete fungerar, även om det fortfarande är under konstruktion, säger Nury Martinez.