Matsuveränitet är inte en vision bara för det globala Syd. Ute i Europa växer nu en rörelse fram för att ta tillbaka makten över mark, fröer och vatten. Från att under många år ha fokuserat på att stötta arbetet för matsuveränitet i Latinamerika vänder Latinamerikagrupperna nu blicken mot Sverige och Europa.

Latinamerikagrupperna har länge lyft upp matsuveränitet som ett alternativ till dagens ohållbara industrijordbruksmodell.

Med inspiration från den globala bonderörelsen La Via Campesina har visionen om lokalt anpassade lösningar och ökat folkligt inflytande över matproduktionen spridits i Sverige.

Föreningens samarbetsorganisationer i Latinamerika har stöttats i arbetet för matsuveränitet. Genom dessa samarbeten har också de svenska medlemmarna fördjupat sina kunskaper om det globala matproduktionssystemet.

Men räcker det?

De senaste åren har det pågått en fördjupad diskussion inom föreningen om att arbetet för matsuveränitet måste ske även på ”hemmaplan”.

Genom att aktivt arbeta för att ändra våra konsumtionsmönster och stödja våra egna inhemska småskaliga jordbrukare, som utsätts för samma globala strukturer som de i Latinamerika, kan vi vara med och bidra till en förändring globalt.

För Kim Moberger, aktiv i Latinamerikagrupperna sedan många år tillbaka, är detta en naturlig utveckling för föreningen.

– Något annat hade varit orimligt eftersom en förändring i Latinamerika hänger samman med en förändring i Sverige. Vi behöver göra ett gemensamt ställningstagande för matsuveränitet över hela världen, säger hon.

Kim Moberger arbetade under tre år för Latinamerikagrupperna i Peru och Ecuador. När hon flyttade tillbaka till Sverige såg hon på samhället med helt andra ögon än tidigare.

– Det Sverige jag kom tillbaka till var ett samhälle helt utan drömmar och politiska visioner. Det kändes tomt. Jag saknade det lokala sammanhanget och att få arbeta med frågorna mer praktiskt, som i Latinamerika, säger hon.

För första gången fick hon också upp ögonen för situationen i det svenska jordbruket.

– Här stängs jordbruken ner på löpande band och vår självförsörjningsgrad på mat sjunker hela tiden. Det är farligt, säger Kim Moberger.

Nu arbetar hon i temagruppen Makten över Maten som skapats för att intensifiera Latinamerikagruppernas arbete med matsuveränitet. Temagruppen arbetar med folkbildning både internt och externt, i form av till exempel studiecirklar, skolinformation och genom att söka nya samarbetspartners.

Till exempel så har ett nytt och unikt samarbete startat mellan fyra av Sveriges bonde- och småbrukarorganisationer och de tre miljö- och solidaritetsorganisationerna Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Jordens Vänner.

Syftet är att samla rösterna för matsuveränitet i Sverige, ett begrepp som ännu inte är speciellt känt här, och på så vis få större genomslag i frågan.

– Poängen är att knyta nya allianser, säger Joel Holmdahl från Nordbruk, Via Campesina Sverige. Vi står med fötterna i myllan och har kunskap om situationen i Sverige – ni har resurser att nå ut. Vi kompletterar varandra.

De svenska bonde- och småbrukarorganisationerna är överens om att läget i Sverige är mycket allvarligt. Landet har den lägsta graden av självförsörjning av livsmedel i hela EU. Om gränserna stänger så räcker maten i bara tre dagar. Sedan EU-inträdet i mitten av nittiotalet har importen av livsmedel ökat till över 50 procent.

– Vi måste samla våra krafter för att öka den nationella livsmedelsförsörjningen. Mat är ingen handelsvara utan en rättighet, säger Joel Holmdahl.

Att arbeta för matsuveränitet här i Sverige är samtidigt en solidaritetshandling med småbrukare i Latinamerika, menar han.

– När vi blir beroende av importerad mat ställer vi också kravet på länder i det globala Syd att de ska ställa sitt jordbruk till vårt förfogande. Vi måste istället fortsätta ha egna jordbrukare och fixa vårt eget käk – för det möjliggör för länderna i Syd att börja producera för sin egen marknad, säger Joel Holmdahl.

En aktuell fråga är att regeringen just nu arbetar med att ta fram en ny strategi för svenska livsmedel.

Med sitt fokus på ökad export för livsmedelsindustrin och ytterligare industrialisering av jordbruket riskerar den att bara ytterligare fördjupa den misslyckade avregleringspolitik för jordbruket som inleddes 1990 i Sverige.

– Vi småbrukarorganisationer måste istället gå samman och börja definiera en alternativ livsmedelsstrategi för Sverige. I den måste jordbrukaren stå i centrum för politiken, säger Joel Holmdahl.

I oktober äger ett stort europeiskt matsuveränitetsmöte rum i Transsylvanien, norra Rumänien. Över tusen personer från nästan alla Europas länder kommer att samlas:

bönder och småbrukare, ursprungsfolk, jordlösa, migranter, fiskare, ungdomar, konsumenter, forskare, journalister, urbana miljörörelser och människorättsorganisationer.

En svensk delegation med Latinamerikagrupperna, Nordbruk och FIAN Sverige i spetsen kommer att delta på mötet, för att dela erfarenheter med mataktivister från hela Europa. Resan ner med buss går under namnet ”Food Revolution Caravan”.

– Det är dags att bygga en gemensam strategi för matsuveränitet i Europa och skapa en enad front, säger Ramona Duminicioiu, från den rumänska värdorganisationen Eco Ruralis.

Sedan det senaste mötet hölls för fem år sedan i Krems, Österrike, har hotbilden ökat markant konstaterar hon.

– Vi ser en ultraliberalisering ske genom de handelsavtal som förhandlas fram mellan EU och USA, TTIP, ett ökat förtryck mot småbrukare och hot mot rätten till frön och land.

Problemen i länderna i Nord och Syd är i huvudsak de samma, säger Ramona Duminicioiu. Det som skiljer ut Europa är att kontinenten nu förlorar sina småskaliga jordbrukare i snabbare takt än någonsin tidigare.

– Landgrabbing händer inte bara i det globala Syd utan också i Europa, särskilt i Östeuropa. Här i Rumänien försvinner tre familjejordbruk varje timme till följd av landgrabbing, berättar hon.

Men civilsamhället är starkt, understryker Ramona Duminicioiu, som är hoppfull inför höstens stora möte.

– Vi småskaliga jordbrukare världen över är de som bygger hopp och verkliga lösningar på problemen.

Text och foto: Lisa Persson, styrelseledamot Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Filmen ”Una paz verdadera”

Filmen ”Una paz verdadera, en verklig fred” är gjord år 2019 av Latinamerikagruppernas praktikanter Pedro Feitoza & Daniel Richardson och handlar om den uteblivna freden i Colombia efter fredsavtalet.

· Nyheter

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Opinion

Docent Anders Burman berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. För att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

· Nyheter

Orkaner och pandemi hotar tillgången till mat i Centralamerika

De senaste två veckorna har Centralamerika drabbats av de allvarligaste naturkatastroferna i kontinentens historia; först orkanen Eta och strax därefter orkanen Iota. 200 personer beräknas ha omkommit och 4 miljoner har evakuerats från sina hem. 

· Nyheter
Nury Martinez, Fensuagro Foto: Leo Stolpe

Colombiansk fackföreningsledaren dödshotad av paramilitärer

Återigen hotas Colombias sociala ledare till livet. Denna gång är en av offren Elsa Nury Martínez Silva, ordförande för en av landets största småbrukar- och fackföreningsrörelse Fensuagro, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Elsa Nury Martínez är dessutom anställd inom ramen för Latinamerikagruppernas utvecklingssamarbete med Cloc-Via Campesina. 

· Nyheter

Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.

· Nyheter

Attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC i Colombia

Lördagen den 23 maj skedde ett attentat mot Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation ANZORC:s huvudkontor i Bogotá.  

· Nyheter

Från praktikant till styrelseledamot

Stephanie Lobos Poblete är 23 år och har gjort utlandspraktik med Latinamerikagrupperna. Idag är hon medlem och sitter i föreningens styrelse. Vi når henne på telefon en solig februaridag.

· Nyheter

Öppet brev till Facebook

Den pågående pandemin är extremt ansträngande för våra samarbetspartner i Latinamerika, men även för vår förenings ekonomiska möjligheter att fortsätta stötta dem. Facebook har en uttalad vilja att bidra till positiv samhällsförändring och säger sig vilja vara en plattform där människor kan engagera sig och stödja frågor som de brinner för. Idag är Facebook den […]

· Nyheter