Nu räcker det. Inte en enda till, #NiUnaMenos. Under den parollen protesterade hundra tusentals människor den 19 oktober 2016 runt om i Latinamerika. De starka protesterna mot kvinnovåld utlöstes av det uppmärksammade mordet på den sextonåriga argentinskan Luciá Pérez.

Två av de kvinnor som engagerat sig i kampanjen är Karen Cañas från Colombia och Ísis Menezes Táboas från Brasilien. Båda är unga och aktiva i genusfrågor i sina respektive organisationer. Jag träffar dem på en ledarskapsskola för kvinnor i Nicaragua. En skola, som arrangeras av småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, och medfinansieras av Latinamerikagrupperna. Karen Cañas berättar att situationen för Colombias kvinnor är alarmerande:

– Vi har en skrämmande statistik av mord och övergrepp på kvinnor, bland annat kvinnor som attackeras med syra. I många fall rapporteras aldrig övergreppen av rädsla för repressalier och i brist på skydd, men även eftersom straffen för våld mot kvinnor är mycket låga.

Trots att situationen i Brasilien inte är mycket bättre menar Ísis Menezes Táboas att kvinnors rättigheter har stärkts de senaste åren. År 2006 antog den dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva den så kallade ”Maria da Penha”- lagen. En lag som skärptes ytterligare av hans efterträdare Dilma Roussef och bland annat innebär att maxstraffet för kvinnovåld ökade från ett till tre år. Nu befarar Ísis Menezes Táboas att många av landets framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Idag är vi under en ”macho”- attack som försöker urholka vår utveckling; som stänger ner statliga kvinnoorgan och raderar den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Alla kvinnor på politiska poster har avsats och alla lagar som inkluderade begreppet genus har avslagits.

Latinamerikas kvinnor på frammarsch

– Latinamerikas kvinnor befinner sig just nu i en intensiv politisk frammarsch. Under det senaste decenniet har vi tagit allt större plats i det offentliga utrymmet och krävt ökad jämlikhet. Vi har sett fler kvinnor som statsöverhuvuden;  Dilma Rousseff i Brasilien, Michelle Bachelet i Chile, Cristina Kirchner i Argentina och Laura Chinchilla i Costa Rica, bland andra. Tack vare stor mobilisering från kontinentens kvinnoorganisationer har vi lyckats påverka lagar mot våld och kvinnomord i många länder i Latinamerika, säger Ísis Menezes Táboas och Karen Cañas stämmer in i samma analys:

– Kvinnor har alltid kränkts, osynliggjorts, förtryckts och diskriminerats. Vi har exkluderats från offentligheten, på arbetsmarknaden och från maktpositioner i samhället. Men det ökande antalet våldtäkter och kvinnomord – försöken att tysta våra röster – har väckt kontinentens krav på att stoppa dessa övergrepp mot kvinnor.

På frågan om varför de tror att just denna kampanj fick så stor spridning i Latinamerika svarar Ísis Menezes Táboas:

– Jag tror att kampanjen #NiUnaMenos är en del av den intensifierade kampen som vi försöker konstruera över nationsgränserna för latinamerikanska kvinnors rättigheter, mot en patriarkal kultur.

Båda menar att mäns våld mot kvinnor måste analyseras i en större kontext, inte bara som en personlig handling, utan ett offentligt och politiskt problem. Karen Cañas tar bland annat upp behovet av fattigdomsbekämpning och social trygghet:

– Många kvinnor bär ensamma det ekonomiska ansvaret för familjen, utan skydd från samhället. De får hanka sig fram bäst de kan. Det gör dem särskilt sårbara för att utsättas för våld, säger hon och fortsätter:

– Vi måste fortsätta höja våra röster, fortsätta arbeta för att öka allmänhetens kunskap [om jämställdhet] och tillsammans kräva en politik som garanterar kvinnor ett anständigt liv utan rädsla eller förtryck, med lagar som verkligen skyddar dem.

Text och foto: Sori Lundqvist

Latinamerikagrupperna stödjer kvinnors politiska deltagande

Latinamerikagrupperna arbetar för att öka kvinnors inflytande i politiken, särskilt landsbygdskvinnor som ofta är mer utsatta. Det gör vi bland annat genom att stödja ledarskapsutbildningar för landsbygdskvinnor.

På utbildningarna får deltagarna lära sig om sina rättigheter, både som kvinnor men även som småbrukare och urfolk. De studerar det kapitalistiska och patriarkala systemet och får praktiska verktyg  för att sprida kunskapen vidare i sina organisationer, och därigenom bidra till en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter