Nu räcker det. Inte en enda till, #NiUnaMenos. Under den parollen protesterade hundra tusentals människor den 19 oktober 2016 runt om i Latinamerika. De starka protesterna mot kvinnovåld utlöstes av det uppmärksammade mordet på den sextonåriga argentinskan Luciá Pérez.

Två av de kvinnor som engagerat sig i kampanjen är Karen Cañas från Colombia och Ísis Menezes Táboas från Brasilien. Båda är unga och aktiva i genusfrågor i sina respektive organisationer. Jag träffar dem på en ledarskapsskola för kvinnor i Nicaragua. En skola, som arrangeras av småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, och medfinansieras av Latinamerikagrupperna. Karen Cañas berättar att situationen för Colombias kvinnor är alarmerande:

– Vi har en skrämmande statistik av mord och övergrepp på kvinnor, bland annat kvinnor som attackeras med syra. I många fall rapporteras aldrig övergreppen av rädsla för repressalier och i brist på skydd, men även eftersom straffen för våld mot kvinnor är mycket låga.

Trots att situationen i Brasilien inte är mycket bättre menar Ísis Menezes Táboas att kvinnors rättigheter har stärkts de senaste åren. År 2006 antog den dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva den så kallade ”Maria da Penha”- lagen. En lag som skärptes ytterligare av hans efterträdare Dilma Roussef och bland annat innebär att maxstraffet för kvinnovåld ökade från ett till tre år. Nu befarar Ísis Menezes Táboas att många av landets framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Idag är vi under en ”macho”- attack som försöker urholka vår utveckling; som stänger ner statliga kvinnoorgan och raderar den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Alla kvinnor på politiska poster har avsats och alla lagar som inkluderade begreppet genus har avslagits.

Latinamerikas kvinnor på frammarsch

– Latinamerikas kvinnor befinner sig just nu i en intensiv politisk frammarsch. Under det senaste decenniet har vi tagit allt större plats i det offentliga utrymmet och krävt ökad jämlikhet. Vi har sett fler kvinnor som statsöverhuvuden;  Dilma Rousseff i Brasilien, Michelle Bachelet i Chile, Cristina Kirchner i Argentina och Laura Chinchilla i Costa Rica, bland andra. Tack vare stor mobilisering från kontinentens kvinnoorganisationer har vi lyckats påverka lagar mot våld och kvinnomord i många länder i Latinamerika, säger Ísis Menezes Táboas och Karen Cañas stämmer in i samma analys:

– Kvinnor har alltid kränkts, osynliggjorts, förtryckts och diskriminerats. Vi har exkluderats från offentligheten, på arbetsmarknaden och från maktpositioner i samhället. Men det ökande antalet våldtäkter och kvinnomord – försöken att tysta våra röster – har väckt kontinentens krav på att stoppa dessa övergrepp mot kvinnor.

På frågan om varför de tror att just denna kampanj fick så stor spridning i Latinamerika svarar Ísis Menezes Táboas:

– Jag tror att kampanjen #NiUnaMenos är en del av den intensifierade kampen som vi försöker konstruera över nationsgränserna för latinamerikanska kvinnors rättigheter, mot en patriarkal kultur.

Båda menar att mäns våld mot kvinnor måste analyseras i en större kontext, inte bara som en personlig handling, utan ett offentligt och politiskt problem. Karen Cañas tar bland annat upp behovet av fattigdomsbekämpning och social trygghet:

– Många kvinnor bär ensamma det ekonomiska ansvaret för familjen, utan skydd från samhället. De får hanka sig fram bäst de kan. Det gör dem särskilt sårbara för att utsättas för våld, säger hon och fortsätter:

– Vi måste fortsätta höja våra röster, fortsätta arbeta för att öka allmänhetens kunskap [om jämställdhet] och tillsammans kräva en politik som garanterar kvinnor ett anständigt liv utan rädsla eller förtryck, med lagar som verkligen skyddar dem.

Text och foto: Sori Lundqvist

Latinamerikagrupperna stödjer kvinnors politiska deltagande

Latinamerikagrupperna arbetar för att öka kvinnors inflytande i politiken, särskilt landsbygdskvinnor som ofta är mer utsatta. Det gör vi bland annat genom att stödja ledarskapsutbildningar för landsbygdskvinnor.

På utbildningarna får deltagarna lära sig om sina rättigheter, både som kvinnor men även som småbrukare och urfolk. De studerar det kapitalistiska och patriarkala systemet och får praktiska verktyg  för att sprida kunskapen vidare i sina organisationer, och därigenom bidra till en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter