Dina Farinango från Ecuador berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

Jag tar skydd under ett träd från den gassande solen medan jag väntar på att Dina Farinango ska komma ut från sin lektion som dragit över tiden på Universidad Central del Ecuador. Så småningom kommer hon ut och vi vandrar tillsammans genom universitetsområdet på jakt efter en lugn och tyst plats där vi kan slå oss ner för att samtala en stund.

Politiskt engagerad sen tonåren

Dina Farinango är 22 år gammal och kommer från en småbrukarfamilj som tillhör Kayambifolket. Hon är uppväxt i det lilla samhället San Vicente Bajo, den näst yngsta av en syskonskara på fyra. Under sin uppväxt inspirerades Dina Farinango av att se sina föräldrars kamp. Av dem lärde hon sig vikten av organisering och att prioritera sitt folk. Detta fick henne att redan som 14-åring påbörja sitt politiska engagemang.

– Jag hade inte mått bra ifall jag inte hade deltagit och försökt att påverka och fatta beslut. Det är när man är med och organiserar sig som man kan förändra världen. Det är då vi kan säga att det faktiskt inte behöver vara så här, utan att vi kan skapa förändring till något bättre! Vi har våra rättigheter, och för dem kommer vi att kämpa. För våra barn och våra makar, men framför allt för Pachamama, vår Moder Jord.

Sedan år 2014 är Dina Farinango aktiv ledare inom Pueblo Kayambi, Latinamerikagruppernas nyaste samarbetsorganisation. Hennes fokus ligger på att stärka organisationen samtidigt som hon är aktiv i urfolkspartiet Pachakutik.

Ledarskapsskolan ett startskott

För tillfället bor Dina Farinango i huvudstaden Quito där hon är inne på sin femte termin av juridikstudier för att bli advokat. Hon är inte särskilt förtjust i storstaden, utan åker ofta till sin hemby och till staden Cayambe, ungefär 2 timmars bussfärd norr om Quito. I hembyn är hon aktiv inom det lokala rådet och till Cayambe åker hon för att delta i organisationen Pueblo Kayambis möten och aktiviteter.

När Dina Farinango var 14 år gammal  tillbringade hon varje helg under en sexmånadersperiod på en ledarskapsskola som arrangerades av Pueblo Kayambi. Skolan har haft en viktig roll för hennes politiska engagemang och personliga utveckling som ledare. Utbildningen gav henne bland annat kunskap och  verktyg för att utveckla ett kritiskt tankesätt och lära sig att ifrågasätta dagens samhälle och system. Hon har fått kunskap om sin kultur och urfolkens traditioner och hon har förstått vikten av att vara stolt och stå upp för sitt ursprung. Tack vare hennes deltagande fick hon drivkraft för att studera till advokat och blev senare en av Pueblo Kayambis ledare.

“Vi måste fortsätta stärka kvinnor”

Dina Farinango berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

En av de största utmaningarna för henne som ung kvinna i en ledarroll är att synsättet att en man “tänker bättre” och har bättre kapacitet än en kvinna fortfarande lever kvar.

– Detta är ett problem, ett hinder och en av anledningarna till varför vi måste fortsätta jobba med att stärka oss kvinnor och unga. Vi är alla lika och jag tror att om vi lyfter upp problematiken så kan vi lyckas bygga ett annorlunda samhälle och en organisation där vi alla är mer jämlika på alla plan.

Jag frågar Dina Farinango var hon ser sig själv om en fem, tio år. Hon småskrattar lite och behöver lite tid för att formulera sina tankar i tal, något som hon annars inte har några som helst svårigheter med. Efter lite betänketid svarar hon med blicken fäst någonstans i framtiden:

– Jag är en person som tror på det goda och har ett hjärta för organisering. Om tio år kommer jag att jobba med mänskliga rättigheter, så att jag kan fortsätta att stötta och hjälpa mitt folk, de mindre samhällena och vår Moder Jord. Jag vill fortsätta med organisering, kanske jobba med [den nationella urfolksorganisationen] CONAIE eller [den andinska delen av organisationen] ECUNUARI, men definitivt inom politiken.

Senare tillägger Dina:

– Jag hoppas att vi har det här samtalet om fem eller tio år igen och att vi då kan prata om de goda resultaten vi har uppnått.

Urfolksorganisationer förlorar stöd

Det finansiella stödet för urfolksorganisationer utifrån har under de senaste åren minskat då den nuvarande regeringen gjort det allt svårare för utländska organisationer att vara i landet. Detta har skapat en mer komplicerad situation för många lokala organisationer som bland annat Pueblo Kayambi.

– Stödet från Latinamerikagrupperna är extra viktigt för oss nu. Det gör att vi kan fortsätta utbilda fler unga ledare och fortsätta vår kamp för att skydda Moder Jord. Det innebär att vi kan upprätthålla våra rättigheter och bevara våra traditioner och seder. Vi har sett att ledarskapsutbildningarna ger bra resultat; de unga deltar och bidrar till att utveckla av organisationen. Därför är det viktigt att vi kan fortsätta med dem. Vi är väldigt tacksamma för stödet från Sverige och Latinamerikagrupperna.

Text och foto: Gina Mörkeberg, Kanslipraktikant Latinamerikagrupperna

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Pueblo Kayambi

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna stödjer projekt som stärker kvinnors möjlighet att deltagande i det offentliga livet.

Under 2016 inledde Latinamerikagrupperna ett samarbete med  Pueblo Kayambi och stödjer bland annat deras utbildning av kvinnor och ungdomar.

 

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter