”Jag älskar hur gräsrotsorganisationer sätter feminismen högst på agendan”

Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien är en ung rebell som blev jurist, feminist och försvarare av småbrukares rättigheter.

Klockan är sex. Det är morgon på ledarskapsskolan för kvinnor i Managua, Nicaragua. I sovsalen som jag delar med femton andra kvinnor är morgonbestyren i full gång. På skolan som Latinamerikagrupperna medfinansierar deltar åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien. Från golv till tak trängs väskor, handdukar och kläder och kön till duschrummet ringlar sig lång. Ljudnivån är hög och olika dialekter samsas i det avskalade rummet.

En av kvinnorna jag delar rum med är den 28-åriga Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien.

– Jag älskar hur gräsrotsorganisationer sätter feminismen högst på agendan, säger Ísis Menezes Táboas med en intensitet i blicken som vittnar om en passion utöver det vanliga.

Hon är mycket nöjd med ledarskapsutbildningen och menar att mäns närvaro ofta hämmar kvinnor från att delta, tala fritt och uttrycka sina åsikter. Särskilt när det gäller jämställdhet och våld mot kvinnor.

Feminism som kom av sig

Ísis Menezes Táboas började engagera sig politiskt för sex år sedan och har snabbt avancerat inom rörelsen. Hennes ingång var genom Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST), de jordlösas rörelse, som hon kom i kontakt med på universitetet. Deras närvaro var stark på skolan och hon såg snabbt att det var de sociala rörelserna som var de som tydligast drev feministiska frågor.

–  Inom Brasiliens sociala rörelser har jämställdhetsarbetet redan nått långt. De flesta organisationer har jämn representation av kvinnor och män i beslutsfattande organ och på ledande positioner. Småbrukarorganisationerna arbetar snabbare än andra sektorer för att möta, förändra och bekämpa patriarkatet, särskilt om man jämför med den offentliga sektorn, berättar Ísis Menezes Táboas.

Hon menar att kvinnornas rättigheter i Brasilien visserligen stärktes under president Dilma Roussefs tid vid makten, men eftersom inga strukturella förändringar genomfördes befarar hon nu att dessa framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Det var inte bara en statskupp mot de 54 miljoner som valde Dilma Rousseff till president […]. Det var även en kupp mot oss kvinnor, säger Ísis Menezes Táboas och fortsätter:

– När Temer tillträdde stängde han omedelbart ner alla statliga kvinnoorgan, avsatte alla kvinnor på politiska poster och raderade den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Det var ingen tillfällighet. Det är handlingar som signalerar att vi kvinnor ska gå hem och vara tysta, att våra röster och vår kompetens inte räknas, inte värdesätts, säger hon upprört och gestikulerar med yviga rörelser.

En ung rebell

När jag frågar Ísis Menezes Táboas vad som väckte hennes politiska engagemang blir hon märkbart berörd. Ögonen tåras och rösten tappar fästet. Hon berättar om orättvisor hon bevittnade som barn, om hur hennes mamma inte fick möjligheten att läsa på universitet när släktens pojkar prioriterades istället, och att hon själv var nära att möta samma öde i samband med att hennes mor gick bort. I den lilla konservativa byn Leni utanför São Paulo där Ísis Menezes Táboas växte upp, uppfattades hon tidigt som en rebell.

– För mig var det självklart att jag skulle utbilda mig. Jag visste att min mamma ville det och hennes ord ringde hela tiden i mina öron: Du ska utbilda dig, för alla har inte den möjligheten, berättar hon medan ögonen vattnas ytterligare.

Tack vare stipendier lyckades hon på egen hand finansiera sina universitetsstudier och idag är hon utbildad jurist och ordförande för sin organisation. Sitt liv har hon vigt åt kampen för en rättvis och hållbar värld, och på frågan om vad som är viktigast för henne och hennes organisation i dagsläget svarar hon beslutsamt:

– Det mest prioriterade är att återinföra vår demokrati. Idag förnekas våra rättigheter av en ekonomisk elit, bestående av vita män, som är markägare och ägare av Brasiliens storföretag. Därefter vill vi driva igenom strukturella förändringar som vårt land behöver, så som en jordreform, att upphäva mediekoncentrationen och att demokratisera dagens korrumperade politiska system. Vi vill ha jämlikhet mellan könen i parlamentet och en oberoende media!

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör Latinamerikagrupperna

Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

Ditt stöd behövs