När hon kom i kontakt med de sociala rörelserna i Guatemala förändrades hennes liv. Sedan två och ett halvt år tillbaka arbetar Wendy Quiná som sekreterare för urfolksorganisationen Waqib’Kej, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer.

Från samhället San Juan Comalapa, Chimaltenango, i centrala Guatemala kommer Wendy Quiná. Sedan två och ett halvt år tillbaka arbetar hon som sekreterare för urfolksorganisationen Waqib’Kej, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. I Guatemala utgör urfolk ungefär 60 procent av befolkningen, men är trots sin majoritet särskilt utsatta. Livslängden bland urfolk är lägre jämfört med övriga befolkningen och fattigdomsnivåerna högre.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit fundamentalt. Stödet till organisationer, ungdomar, kvinnor och urfolksledare, kanaliserat via Waqib ´Kej, har varit mycket viktigt för oss, säger Wendy Quiná.

En del av det koloniala förflutna

Wendy Quiná föddes i mitten av 1980-talet, några år efter de blodigaste massakrerna under det 36-åriga inbördeskriget i Guatemala. Men Wendy växte upp i en strävsam köpmanna-familj, omedveten om den sociala kampen som pågick på landsbygden i bergen.

– Ärligt talat har jag varit kolonialiserad* hela mitt liv. Det var därför jag valde att plugga företagsekonomi. Men från och med att jag började jobba inom sociala rörelser, så blev jag allt mer medveten. Jag började förstå den sociala verkligheten och mitt lands sanna historia. För på de etablerade utbildningsinstitutionerna får vi bara lära oss det som står i läroplanen, vilken är helt kolonialiserad.

I Guatemala finns över 20 olika mayaspråk. Landets gemensamma språk är spanska, som med tiden allt mer tränger undan urfolksspråken. Wendy Quiná är en av få unga i huvudstaden Guatemala City som talar urfolksspråk. Hon förklarar den generella språkförlusten i storstaden genom att det är en smältdegel. Hennes grannar är från olika håll i landet, med olika språk. Wendy tackar sin mormor som inte pratar spanska, utan bara kachiquel, för sina språkkunskaper.

Att aldrig glömma sin identitet

När Wendy Quiná var fyra år flyttade familjen till huvudstaden Guatemala City, med bättre förutsättningar för familjeföretagets dagligvaruhandel. Wendy var duktig i skolan, så det var ingen överraskning att hon senare valde att studera vidare på universitet. Ämnet blev företagsekonomi. I utbildningen ingick praktik på organisation, men själv hade hon ingen aning om var hon skulle praktisera. En granne presenterade henne då för Conavigua, en organisation för änkor vars män dödats under inbördeskriget. Praktiken kom att bli en vändning i Wendys Quinás liv.

Genom att organisationen Waqib ’Kej ibland hade möten i Conaviguas lokaler kom Wendy i kontakt med maya-ledaren Domingo Herndez Ixcoy. Via honom fick hon möjlighet att lära sig mer om sitt rika kulturarv, bland annat att använda maya-kalendern, och att aldrig glömma sin identitet som urfolkskvinna. En dag kom en person från högerpopulistiska partiet Patriota och erbjöd henne jobb.

– Men jag vägrade att sätta mig i tjänst i det fortsatta förtrycket av mitt eget folk, berättar Wendy Quiná.

”Jag vill ta examen i urfolksrätt”

Wendy tackade nej till jobbet och hamnade så småningom på sin nuvarande tjänst som sekreterare på Waqib ´Kej. Där har hon fått sin politiska skolning och nu har hon omvärderat sina akademiska ambitioner; hon har bytt ut jakten på pengar till kampen för rättigheter:

– Jag vill skaffa mig en examen i urfolksrätt, säger hon.

Hennes familj är dock kvar i det gamla företagstänkandet med vinstmaximering. Och Wendys nya medvetenhet har ibland fört henne till animerade diskussioner med sina bröder. Som affärsidkare upprördes de till exempel ifjol, när de sociala rörelserna blockerade vägar i samband med störtandet av landets korrupte president, Peréz Molina.

– Nu för tiden är det inte så mycket diskussioner längre, utan de frågar mig om varför saker är si eller så. De frågar mig, därför att deras värld är helt annorlunda från min.

Wendy får ibland fostra sina bröder genom att ge dem historielektioner och allt som de sociala rörelsernas har fått genomgå.

– Jag får förklara för dem, att hade det inte varit för de sociala rörelsernas kamp, så hade diskrimineringen av urfolk i Guatemala fortfarande varit lika utbredd som förut.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör Latinamerikagrupperna


 

*På platser som utsatts för kolonialisering talar man om att även människorna som lever på platsen fått sina sinnen kolonialiserade. María del Pilar Quintero skriver i boken ”Den koloniserades psykologi” (1993) att länderna i Latinamerika uppnått en formell politisk självständighet men inte lyckats bli ekonomiskt och kulturellt självständiga. Kulturen i de latinamerikanska nationerna har enligt henne inte genomgått någon avkolonialiseringsprocess. Tvärtom har man efter självständigheten från kolonialmakten fortsatt med en kulturell kolonialism som anammat rasistiska teorier. Att se sig själv som ”kolonialiserad” i en latinamerikansk kontext, innebär att vara medveten om de diskriminerande strukturer som finns omkring en och att ifrågasätta dem.


Latinamerikagruppernas samarbete med Waqib’Kej

 En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.

Under 2016 gjorde Latinamerikagrupperna bland annat det möjligt för representanter från Waqib’Kej att delta i en kommunikationskonferens i Bolivia där urfolk från hela kontinenten deltog.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter