Sori Lundqvist är kommunikatör och praktikantsamordnare för Latinamerikagrupperna. Här besöker hon landsbygden i Paraguay där de stora monokulturerna av soja bidrar till problem för befolkningen.

Det är söndagsmorgon i byn Limoy 2 i regionen Alto Paraná i östra Paraguay. Klockan är tio men byborna har redan arbetat i flera timmar. Mycket ska hinnas med innan värmen gör arbetet på gården omöjligt. Några djur ska matas, andra ska slaktas, gården ska städas och odlingarna ses över.

Alto Paraná är centrum för landets storskaliga livsmedelsproduktion som domineras av genmodifierad soja. Soja är Paraguays viktigaste exportvara och odlas på 60 procent av all odlingsbar mark. Byns sojaodlare är sedan länge i full färd med sitt arbete och de stora maskinerna rör sig långsamt och metodiskt fram över fälten som omgärdar byn.

På små röda stigar tar vi oss ut i det vidsträckta gröna sojahavet. Soja så långt ögat kan nå. Det är svårt att ta in, svårt att förstå. Vi får möte av en moped som får dammet att virvla upp i stora röda moln. Vi vinkar och går vidare.

Plötsligt når vi ett fält som vid första anblicken verkar dött. Sojan saknar blad och är torr som fnöske. Jag får veta att fältet troligtvis besprutats med Parakvat, som har varit förbjudet i Sverige sedan 1983, för att torka snabbare inför skörden.

Vid odling av genmodifierad soja används stora mängder växtgifter, vars verksamma ämnen i flera fall bedömts vara extremt skadliga för människa och miljö. Jag befinner mig i ett hav av osynligt gift.

Jag tittar ner på mina skor och frågar mig vart alla gifterna tar vägen. Sipprar det ner i marken jag står på? Ner till grundvattnet? Tar det sig vidare till dricksvattnet och till bäckarna där barnen svalkar sig i efter en lång och varm skoldag?

De statliga restriktionerna kring sojaodlingar är många. Bland annat ska varje odling omgärdas av ”murar” av växtlighet för att förhindra att gifterna sprids med vinden, men här finns inga skydd. Här sprids gifterna till de omkringliggande husen, till människornas odlingar och in i deras hem. In i sovrummen där de omfamnar byns sovande barn. Jag tänker på föräldrarna vars enda sätt att skydda sina barn från gifterna är att regla sina plåtfönster.

På fältet är en bonde i färd med att skörda. Jag stannar och fotograferar den torra sojan och skördetröskan som långsamt kommer emot mig.

– Hallå där! Jag vill prata med dig, säger bonden med bestämd röst och hoppar ner från förarsätet. Han är uppenbart besvärad av mitt intresse och med kameran hängande på magen översköljs jag av frågor.

– Vi har många konflikter om sojan i området, förklarar han kort. Mer än så vill han inte säga utan hoppar raskt in i förarsätet och fortsätter med sitt arbete.

Det blir med ens tydligt att sojan inte bara utgör ett hot mot miljön och människors hälsa. Sojan gör även grannar till bittra fiender och splittrar samhällen.

Livet på Paraguays landsbygd är hårt och otacksamt. Fler och fler småbrukare väljer att arrendera eller sälja marken till sojaodlare. Andra har själva börjat odla grödan med tillhörande giftpaket. De som blir kvar i byn får allt svårare att värja sig mot gifterna och allt svårare att stå upp mot den orättvisa de får utstå. Därför är Latinamerikagruppernas stöd till människors organisering i Paraguay viktigare än någonsin.

Som Catalina Fernandez, småbrukare och aktiv i den feministiska paraguayanska urfolks och småbrukarnätverket CONAMURI uttrycker det:

Jag skickar ut ett SOS till Sverige. Vårt vatten förgiftas, våra djur och barn dör. Det paraguayanska folket håller på att utplånas helt!

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Ge fler människor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika