Mellan år 2014 och 2016 gav Latinamerikagrupperna stöd till Ecuadors nationella urfolksnätverk, CONAIE. Stödet gick till deras arbete för att stärka landets urfolksidentitet, samt till deras arbete för att öka kvinnors och ungdomars kunskap, makt och inflytande i samhället. En av de ungdomar som direkt nåtts av Latinamerikagruppernas stöd är den 22-årige Rumi Yumbay, ungdomsledare i CONAIE.

Rumi Yumbay började engagera sig politiskt redan som artonåring. Inspirerad av sin nu bortgångne farbror som var vice ordförande i Conaie mellan åren 2000 och 2008, deltog han som sjuttonåring på en ledarskapsskola för ungdomar. När han år 2014 nominerades till nationell ungdomsledare tackade han utan att tveka ja till uppdraget och tog en paus i sina juridikstudier. I sitt uppdrag arbetar han med att öka ungdomars kunskap om sin historia och för att de ska känna stolthet över sin identitet som urfolk.

– Vår uppgift är att fostra en ny generation unga män och kvinnor som kan försvara våra rättigheter och se till att våra samhällen lever vidare, säger Rumi Yumbay när vi stannar till vid byskolan Ueib Inti-Churi i provinsen Bolivar i Ecuadors högland.

Skolan ligger en timmes bilresa från staden Guaranda, en resa på smala slingriga stigar uppför branta bergssluttningar. Luften är kall och fuktig men utsikten från skolgården är häpnadsväckande vacker. Runt oss springer barn omkring. De skojar, spelar basket och uppe på en kulle sitter en grupp elever med ansiktena djupt nere i sina lunchlådor.

Ecuador är en av få länder i världen som definierar sig som en plurinationell stat, en stat med flera folkgrupper och nationaliteter som alla har likvärdig status och samma rättigheter. Sedan år 2008, då den nya konstitutionen röstades igenom, har landets urfolk i vissa avseenden fått det bättre. Idag har urfolk bland annat rätt till tvåspråkig undervisning. Men enligt Rumi Yumbay är den tvåspråkiga och interkulturella utbildning fortfarande bristfällig. På landsbygden är tillgången till utbildning begränsad och få av landsbygdens barn går vidare till högre studier. Av de unga som lämnar landsbygden för att studera i städerna blir många kvar efter avslutad utbildning och förlorar sin identitet som urfolk och småbrukare.

Byskolan Ueib Inti-Churi som startades och drivs av urfolkssamhället Inti-Churi är ett försök att bromsa den utvecklingen och resultatet har visat sig framgångsrikt. Tack vare skolan kan barnen nu gå kvar i sin hemort ändå upp till högstadiet. Som före detta elev, från dess första årskull, beskriver Rumi Yumbay skolan som en viktig del i arbetet för att stärka urfolkens identitet. För som CONAIE:s slagord säger så går det inte att skapa en samtid utan att känna till sin historia: “Vi det första upprorets barn. Vår samtid kan inte skapas utan kunskap om historien, och den verkliga historien är den som ännu ingen har berättat”. Undervisningen på skolan görs på spanska och urfolksspråket Kichwa och stor vikt läggs vid att hålla liv i de lokala traditionerna, bland annat genom sång, dans och musik. Skolan har även valt att inkludera, de för regionen traditionella plaggen i den obligatoriska skoluniformen.

Rumi Yumbay ser skolan som ett sätt att göra motstånd mot den rådande kapitalistiska och individualistiska världsåskådningen, som han menar fokuserar på den enskilda individens självförverkligande; att nå en position i samhället och få en hög lön, istället för att se till den stora gruppens bästa.

I anslutning till skolan finns ett mejeri som gett samhället arbetstillfällen, stärkt de lokala böndernas självständighet och som syftar till att ge ungdomarna kunskaper och intresse för livet på landsbygden.

– Det är tack vare våra föräldrars hårda arbete som vi har en tvåspråkig och interkulturell skola här uppe i samhället, säger Rumi Yumbay med stolthet i rösten.

När jag frågar Rumi Yumbay, som är inne på sitt sista år som ledare i CONAIE, om hans framtidsplaner svarar han utan att tveka:

– Min uppgift nu är att återvända till min basorganisation och fortsätta att stärka vårt lokalsamhälle. Det är viktigt, för utan vår gemenskap hade vi inte varit de vi är idag.

Text: Sori Lundqvist

Foto: Elli Viljanen, Lari Honkanen

Latinamerikagruppernas stöd för unga och kvinnors engagemang

Latinamerikagrupperna fortsätter att stödja Ecuadors urfolk i deras arbete för att bevara sin identitet och för att öka kvinnors och ungas deltagande i politiken. Sedan 2016 stödjer vi bland annat den Pecuadorianska urfolksorganisationen Pueblo kayambis arbete. Läs mer om vårt sammarbete med organisationen Pueblo kayambi här: http://latinamerikagrupperna.se/sv/pueblo-kayambi

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter