Mellan år 2014 och 2016 gav Latinamerikagrupperna stöd till Ecuadors nationella urfolksnätverk, CONAIE. Stödet gick till deras arbete för att stärka landets urfolksidentitet, samt till deras arbete för att öka kvinnors och ungdomars kunskap, makt och inflytande i samhället. En av de ungdomar som direkt nåtts av Latinamerikagruppernas stöd är den 22-årige Rumi Yumbay, ungdomsledare i CONAIE.

Rumi Yumbay började engagera sig politiskt redan som artonåring. Inspirerad av sin nu bortgångne farbror som var vice ordförande i Conaie mellan åren 2000 och 2008, deltog han som sjuttonåring på en ledarskapsskola för ungdomar. När han år 2014 nominerades till nationell ungdomsledare tackade han utan att tveka ja till uppdraget och tog en paus i sina juridikstudier. I sitt uppdrag arbetar han med att öka ungdomars kunskap om sin historia och för att de ska känna stolthet över sin identitet som urfolk.

– Vår uppgift är att fostra en ny generation unga män och kvinnor som kan försvara våra rättigheter och se till att våra samhällen lever vidare, säger Rumi Yumbay när vi stannar till vid byskolan Ueib Inti-Churi i provinsen Bolivar i Ecuadors högland.

Skolan ligger en timmes bilresa från staden Guaranda, en resa på smala slingriga stigar uppför branta bergssluttningar. Luften är kall och fuktig men utsikten från skolgården är häpnadsväckande vacker. Runt oss springer barn omkring. De skojar, spelar basket och uppe på en kulle sitter en grupp elever med ansiktena djupt nere i sina lunchlådor.

Ecuador är en av få länder i världen som definierar sig som en plurinationell stat, en stat med flera folkgrupper och nationaliteter som alla har likvärdig status och samma rättigheter. Sedan år 2008, då den nya konstitutionen röstades igenom, har landets urfolk i vissa avseenden fått det bättre. Idag har urfolk bland annat rätt till tvåspråkig undervisning. Men enligt Rumi Yumbay är den tvåspråkiga och interkulturella utbildning fortfarande bristfällig. På landsbygden är tillgången till utbildning begränsad och få av landsbygdens barn går vidare till högre studier. Av de unga som lämnar landsbygden för att studera i städerna blir många kvar efter avslutad utbildning och förlorar sin identitet som urfolk och småbrukare.

Byskolan Ueib Inti-Churi som startades och drivs av urfolkssamhället Inti-Churi är ett försök att bromsa den utvecklingen och resultatet har visat sig framgångsrikt. Tack vare skolan kan barnen nu gå kvar i sin hemort ändå upp till högstadiet. Som före detta elev, från dess första årskull, beskriver Rumi Yumbay skolan som en viktig del i arbetet för att stärka urfolkens identitet. För som CONAIE:s slagord säger så går det inte att skapa en samtid utan att känna till sin historia: “Vi det första upprorets barn. Vår samtid kan inte skapas utan kunskap om historien, och den verkliga historien är den som ännu ingen har berättat”. Undervisningen på skolan görs på spanska och urfolksspråket Kichwa och stor vikt läggs vid att hålla liv i de lokala traditionerna, bland annat genom sång, dans och musik. Skolan har även valt att inkludera, de för regionen traditionella plaggen i den obligatoriska skoluniformen.

Rumi Yumbay ser skolan som ett sätt att göra motstånd mot den rådande kapitalistiska och individualistiska världsåskådningen, som han menar fokuserar på den enskilda individens självförverkligande; att nå en position i samhället och få en hög lön, istället för att se till den stora gruppens bästa.

I anslutning till skolan finns ett mejeri som gett samhället arbetstillfällen, stärkt de lokala böndernas självständighet och som syftar till att ge ungdomarna kunskaper och intresse för livet på landsbygden.

– Det är tack vare våra föräldrars hårda arbete som vi har en tvåspråkig och interkulturell skola här uppe i samhället, säger Rumi Yumbay med stolthet i rösten.

När jag frågar Rumi Yumbay, som är inne på sitt sista år som ledare i CONAIE, om hans framtidsplaner svarar han utan att tveka:

– Min uppgift nu är att återvända till min basorganisation och fortsätta att stärka vårt lokalsamhälle. Det är viktigt, för utan vår gemenskap hade vi inte varit de vi är idag.

Text: Sori Lundqvist

Foto: Elli Viljanen, Lari Honkanen

Latinamerikagruppernas stöd för unga och kvinnors engagemang

Latinamerikagrupperna fortsätter att stödja Ecuadors urfolk i deras arbete för att bevara sin identitet och för att öka kvinnors och ungas deltagande i politiken. Sedan 2016 stödjer vi bland annat den Pecuadorianska urfolksorganisationen Pueblo kayambis arbete. Läs mer om vårt sammarbete med organisationen Pueblo kayambi här: http://latinamerikagrupperna.se/sv/pueblo-kayambi

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter