La Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador (CONAIE) organiza cada fin de semana una escuela político juvenil itinerante en el país, con apoyo financiero de Solidaridad Suecia-América Latina (SAL). Este fin de semana la escuela se asentó en la costa y reunió a indígenas Puna, Manta y Huancavilca.

-¿Quién habría pensado que Obama llegaría a ser presidente? ¿O Rafael Correa? Ellos son de carne y hueso, igual que ustedes. Ustedes también se pueden convertir en presidentes, dice José Renzo, usando una boina negra y gafas de sol polarizadas, mientras mira fijamente a los jóvenes indígenas de la costa ecuatoriana.

Alrededor de 25 personas, la mayoría jóvenes, se han reunido este fin de semana en un edificio municipal de concreto cuyo techo de metal sirve como protección contra el fuerte sol de la costa del Pacífico. Después de los discursos de apertura y de bienvenida se llevan a cabo dinámicas de grupo y juegos para que los participantes se conozcan. Esto ayuda a romper el hielo y causa diversión y grandes
sonrisas.

Tanto los momentos divertidos como la posibilidad de hacer nuevos amigos fueron los motivos originales por los que Rumi Yumbay, hoy líder nacional de las juventudes indígenas de Ecuador, se interesó en la escuela política.

-Al principio yo vine solamente para encontrarme con amigos y divertirme. Pero luego me interesó más la política, dice Rumi Yumbay.
Después de los juegos se hace un análisis de la situación mundial. El capitalismo es denunciado y cuestionado como modelo económico. Se pide a los participantes que reflexionen críticamente sobre su propia educación y la visión del mundo implícita en la política educativa.

La escuela política se creó cuando la CONAIE se dio cuenta de que muchos líderes indígenas carecían de ideología política. Esto provocaba que fueran fácilmente cooptados por el presidente Rafael Correa.

Es decir, bastaba con ofrecerles un puesto en el gobierno o en una agencia gubernamental para que se convirtieran en instrumentos del gobierno. Como consecuencia los líderes indígenas perdieron la lealtad hacia sus bases, explica Rumi Yumbay.

Otra participante de la escuela es Diana Mantua, líder de la localidad Las Tunas, en la provincia de Manabí. Ésta es la primera vez que ella participa. Diana considera que la escuela política es importante para la formación de líderes y para la defensa de las comunidades indígenas.

-He obtenido nuevas ideas y he aprendido a defender nuestros territorios, dice Diana Mantua. Para la cena todos ayudan a preparar un platillo con almejas. La velada está llena de discusiones políticas informales, así como gente tocando la guitarra y cantando. Al día siguiente se evalúa el fin de semana y se pone fecha para la próxima reunión.

Texto e imagen: Lari Honkanen

Traducción: Mónica Hernández Rejón

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter