Publicerad i: UNT
Publiceringsdatum:  fredag, 21 april, 2017

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

När FN-dagen för Moder Jord instiftades för åtta år sedan höll Bolivias president Evo Morales ett tal inför FN:s generalförsamling. Han menade att det innevarande århundradet behöver bli ett århundrade för Moder Jords rättigheter.

Om vi skall kunna leva i harmoni med naturen behöver vi förstå att inte bara människor utan allt levande, liksom planeten som helhet, har rättigheter.

De tankar som Evo Morales presenterade är banbrytande. Att naturen är en ägodel har varit den dominerande uppfattningen i modern lagstiftning. Jorden har betraktats som ett rättslöst objekt som ensidigt kan utnyttjas utifrån mänskliga intressen. Hela den moderna vetenskapens utveckling har haft människans vilja att behärska naturen som en gemensam utgångspunkt. Moder Jord har varit den resurs vi människor har att förfoga över, och målet har varit att ständigt utveckla och effektivisera vårt utnyttjande av jordens tillgångar.

Global uppvärmning, förlust av biologisk mångfald och andra miljöhot kan ses som symptom på denna dysfunktionella relation till resten av den levande världen.

Naturens rättigheter utgår från en rättsfilosofi som placerar människan och hennes rättssystem som en del av en större ordning. Teologen och filosofen Thomas Berry menade att det inte är människan utan universum som är den primära lagstiftaren. Människans roll är inte att ställa världen i ordning, utan att leva i balans med den ekologiska ordning vi redan tillhör, som en del av den gemenskap som hela planeten utgör. För många ursprungsfolk världen över är sådana tankar en självklarhet. De har aldrig betraktat naturen som enbart en råvara eller resurs. Deras sociala relationer begränsas inte till andra människor utan innefattar även andra djur, växter, floder, skogar.

Den 15 mars i år slog den nyzeeländska regeringen fast att floden Whanganui är en juridisk person med inneboende rättigheter.

Det innebär att varken staten eller någon privat aktör äger floden. Den äger sig själv. Floden beskrivs som levande och odelbar, vars helhet inkluderar alla dess fysiska och metafysiska aspekter. Floden är helig för ursprungsfolket Maori som kämpat i nästan 150 år för att skydda den. Nu kommer maorierna och staten att utse varsin person som skall föra flodens talan, representera dess intressen och skydda dess välmående och hälsa.

Bara några veckor efter beslutet från Nya Zeeland meddelande en domstol i norra Indien att floderna Ganges och Yamuna erkänns som juridiska personer. Kort därefter förklarade de att också Himalayas glaciärer, floder, djungler, källor och vattenfall är juridiska personer och den som skadar dem kommer bli åtalad.

Vad som sker just nu i Nya Zeeland och Indien är revolutionerande, men inte helt unikt.

Redan år 2006 antog den första kommunen i USA en författning om att deras lokala ekosystem hade rättigheter och efter det har flera andra följt efter.

År 2008 skrev Ecuador in i sin konstitution att Pachamama (Moder Jord) har rätt att existera och upprätthålla sina vitala funktioner och cykler. Det är tydligt att kampen för Naturens rättigheter börjar ge avtryck i den juridiska lagstiftningen på många håll i världen.

I Sverige har diskussionen dock i stort sett varit frånvarande.

Är Ojnareskogen, Vättern och Kallak exempel på områden i Sverige som skulle kunna erkännas som juridiska personer?

Vi lever i en tid då grundläggande mänskliga rättigheter börjar ifrågasättas. Det går nästan inte en dag utan att vi påminns om det fria samhällets sårbarhet. Människor berövas sin frihet och sina rättigheter på många håll i världen. Även i vår del av världen får vi återkommande uppleva angrepp på det öppna och fria demokratiska samhället. Är detta då en lämplig tidpunkt att föra in ytterligare en dimension av rättigheter?

Vi menar att det är just rätt tid. Mänsklighetens välmående är intimt förbundet med Jordens välmående. På en förstörd planet kan inga mänskliga rättigheter upprätthållas. Vi behöver därför förstå de mänskliga rättigheterna inom det större ramverk som naturens rättigheter utgör.

För att nå dit måste dock tankarna kring människans rättigheter få brytas mot tankarna kring naturens rättigheter.

Vi måste våga ifrågasätta många av dagens självklara utgångspunkter. Vad innebär det om exempelvis en flod eller ett berg får egna rättigheter som ska samsas med de mänskliga rättigheterna? Finns det en motsättning mellan en humanistisk grundhållning och en betoning på naturens betydelse? Eller kan visionen om naturens rättigheter i stället bidra till att vitalisera och integrera engagemanget för de mänskliga rättigheterna och en hållbar värld?

Målet med konferensen i Sigtuna (se faktaruta) är inte att omedelbart finna svar på alla frågor, men att skapa en arena för en dialog som vi behöver vara öppna för.

Alf Linderman, docent i religionssociologi och direktor på Sigtunastiftelsen

Milton Soto, Bolivias ambassadör i Sverige

Malin Östman, bitr föreståndare, Cemus

Henrik Hallgren, ordförande, föreningen Lodyn

Anna Nylander, ordförande, Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion

Människor ska inte behöva dö för att de utövar sina grundläggande fri- och rättigheter.

Latinamerikagrupperna kräver att den colombianska staten ska respektera yttrande- och demonstrationsfriheten och att övervåldet mot demonstranterna omedelbart upphör.  Att Sveriges regering att avstå från att sälja JAS-vapen till den colombianska regeringen och istället verka för att fredsavtalet förverkligas och mänskliga rättigheter respekteras. 

· Debatt & opinion

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Nyhetsbreven skickas ungefär fyra gånger i månaden. Du kan närsomhelst avregistrera dig.

Tycker du att vi jobbar med viktiga frågor?

 

Bli månadsgivare

Ditt stöd ger människor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att
utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.
Det ger makt. Det förändrar liv.