I mer än 20 år har Máxima Acuña, en urfolkskvinna från Cajamarca-regionen i Peru, kämpat mot gruvbolaget Yanacocha som gjort allt för att få bort henne från hennes ägor. Nyligen beslutade Perus högsta domstol att gruvbolagets åtal om om markockupation ska läggas ner.

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markockupation, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Konflikten i Cajamarca är densamma som på så många andra håll i Peru, Latinamerika och världen. Gruvföretag vill åt jordens ådror av glimmande guld – lokalbefolkningen föredrar att ha ren jord och vattentillgångarna kvar. Under familjen Acuñas ägor, och under marken runt omkring dem, finns det mycket guld. Uppemot 6 miljoner uns, enligt uppskattningar av Newmont Mining.

Sedan tidigare drivs flera stora gruvprojekt i den här delen av Peru och flera av dem har medfört konflikter mellan gruvbolagen och invånarna. 2012 sköts fem personer till döds av peruansk polis under en demonstration mot Congagruvan i Cajamarca. Efter denna händelse pausades gruvprojektet. Om det startar igen sägs det bli den största gruvan i hela Latinamerika. Ett projekt som enligt miljöaktivister och forskare skulle få enorma konsekvenser på närmiljön och invånarna. Främst vad gäller tillgången på vatten.

Flera provinser i Peru har i dagsläget stora vattenförsörjningsproblem och mycket av det vatten som finns är förorenat med tungmetaller som följd av gruvnäringen. Situationen har lett till att invånarna organiserat sig mot gruvprojekten. I Cajamarca har människor dag som natt turats om att vakta de gruvhotade lagunerna som försörjer området med vatten. Trots att både polis och gruvbolagens vaktstyrkor angripit dem har de inte backat. Det är intill en av dessa laguner som Máxima Acuñas familjs mark ligger.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz
Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

”Jag har inte sålt marken”

Máxima Acuña och hennes man Jaime Chaupe har varit bestämda i sitt beslut att stanna kvar på ägorna – trots att påtryckningarna från Yanacocha för att få bort familjen varit enorma. Poliser och företagets anställda har vid flera tillfällen gjort intrång på Màxima Acuñas mark, förstört det enkla huset och tvingat bort familjen med våld. Gruvbolaget har till och med kommit med en grävmaskin för att jämna huset med marken. Vid det tillfället, 2011, blev tonårsdottern Gilda Chaupe desperat och ställde sig framför maskinen varpå hon mejades ner och svimmade. Inför åsynen av denna scen sprang Màxima Acuña mot poliserna och blev även hon nerslagen.

Efter denna incident anmäldes och fälldes Máxima Acuña för våld mot tjänsteman. Först tre år senare, i december 2014, friades hon från anklagelserna. En stor seger i kampen för de mänskliga rättigheterna. Men även om friandet väckte hopp om rättvisa var slaget långt ifrån vunnet. Hoten och intrången på familjens egendom slutade inte – trots domslutet. Och företaget har fortsatt att hävda att Acuñas mark är deras. Att hon sålt den. Något hon själv, om och om igen, nekat till i media:

– Jag har inte sålt min mark och företaget har heller aldrig kunnat visa upp några papper på något köp, säger Máxima Acuña, som tilldelades det gröna nobelpriset, Goldman Environmental Prize, för sin kamp mot gruvbolaget år 2016.

Acuñas kamp har medfört ett ökat fokus på just kvinnors kamp i miljökonflikter i Peru. Den har inspirerat flera feministiska rörelser att ta ställning, såväl som den har inspirerat kvinnor att engagera sig. Med det sagt bör tilläggas att Máxima Acuña långt ifrån är ensam om sitt öde. Hon delar det med tusentals andra – både kvinnor, män och barn.

Text: Lisa Karlsson och Sigrid Petersson
Foto: Jorge Chavez Ortiz

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!

Kom och få inspiration från folkrörelser och kreativa skapare runt om i världen. Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!     – Startdatum : 9 januari 2024 – Slutdatum: 11 juni 2024 – Kursen består av distansträffar via zoom och två fysiska kursträffar.                          […]

· Nyheter

Panelsamtal på SocForum 2023 på ABF-huset

Under Socialistiskt Forum 2023 på ABF-huset Stockholm deltar Latinamerikagrupperna i panelsamtalet ”Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati” genom vår styrelseledamot Adolfo Ovalle. Syftet är att fördjupa vår förståelse för de politiska och ekonomiska förändringar som skedde i Chile under diktaturen och att dra lärdomar som kan vara till nytta för Sverige i en tid där […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av delegation från Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganistioner

Urfolk i Guatemala och grupper av civilsamhället uppmärksammar panoramat av landet och riskerna för en kupp och ett demokratiskt sammanbrott.  Den 22 november besöker en delegation av Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganisationer Sverige för att berätta om den nuvarande situationen i landet på spanska och svenska. 22 november kl 18.00 Solidaritetshuset i Stockholm     Evenemanget är […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)

Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt […]

· Reportage, Nyheter

AW-kväll: Sveriges orena händer i Latinamerika

Hur kommer det sig att enorma oljeutsläpp och avskogning av det som ofta kallas jordens lungor går ostraffat förbi, och fortsätter att ske än idag? Och vad har vår svenska allmänna pension med det att göra?   Latinamerikagrupperna välkomnar till en AW-kväll med engagerande samtal, musik och mingel. Kvällen börjar kl 17:30 med en välkomstdrink […]

· Nyheter, Evenemang

Latinamerikagruppernas nya styrelse

Det är på tiden att vi i Latinamerikagruppernas styrelse, som valdes in i juni, presenterar oss själva publikt. Så hej alla medlemmar och andra följare! Den nya styrelsen består av (från vänster): Adolfo Ovalle, styrelseledamot. Viktor Andersson, styrelseledamot. Catalina Rodríguez Näsman, ordförande. Laureano Arroyo Boström, styrelseledamot. På nästa bild har vi Siim Prääts, viceordförande, som […]

· Nyheter

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Reportage från Ecuador och CONAIE

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Amanda Persson har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie, och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av sitt efterarbete delar hon med sig av foton och upplevelser under sin […]

· Reportage, Nyheter

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning!

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning! Latinamerikagruppernas praktikanter från kursen Global Rättvisa på Biskops-Arnö Folkhögskola har varit på praktik i Brasilien hösten 2022. Under praktiken har de jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation:  Movimento dos Pequenos Agricultores (MPA) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av efterarbetet anordnar […]

· Reportage, Nyheter, Evenemang

CHILE FORUM

Datumet 11 september 1973 representerar ett tragiskt datum för chilensk demokrati och för mänskliga rättigheter. Tusentals chilenare torterades, mördades och drevs på flykt. Samtidigt är det startskottet för närmare svensk-chilenska band, en betydande invandring till Sverige av chilenska flyktingar och en epok där Sverige visade intresse, solidaritet och ledarskap avseende internationella relationer och dess koppling […]

· Nyheter, Evenemang