I mer än 20 år har Máxima Acuña, en urfolkskvinna från Cajamarca-regionen i Peru, kämpat mot gruvbolaget Yanacocha som gjort allt för att få bort henne från hennes ägor. Nyligen beslutade Perus högsta domstol att gruvbolagets åtal om om markockupation ska läggas ner.

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markockupation, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Konflikten i Cajamarca är densamma som på så många andra håll i Peru, Latinamerika och världen. Gruvföretag vill åt jordens ådror av glimmande guld – lokalbefolkningen föredrar att ha ren jord och vattentillgångarna kvar. Under familjen Acuñas ägor, och under marken runt omkring dem, finns det mycket guld. Uppemot 6 miljoner uns, enligt uppskattningar av Newmont Mining.

Sedan tidigare drivs flera stora gruvprojekt i den här delen av Peru och flera av dem har medfört konflikter mellan gruvbolagen och invånarna. 2012 sköts fem personer till döds av peruansk polis under en demonstration mot Congagruvan i Cajamarca. Efter denna händelse pausades gruvprojektet. Om det startar igen sägs det bli den största gruvan i hela Latinamerika. Ett projekt som enligt miljöaktivister och forskare skulle få enorma konsekvenser på närmiljön och invånarna. Främst vad gäller tillgången på vatten.

Flera provinser i Peru har i dagsläget stora vattenförsörjningsproblem och mycket av det vatten som finns är förorenat med tungmetaller som följd av gruvnäringen. Situationen har lett till att invånarna organiserat sig mot gruvprojekten. I Cajamarca har människor dag som natt turats om att vakta de gruvhotade lagunerna som försörjer området med vatten. Trots att både polis och gruvbolagens vaktstyrkor angripit dem har de inte backat. Det är intill en av dessa laguner som Máxima Acuñas familjs mark ligger.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz
Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

”Jag har inte sålt marken”

Máxima Acuña och hennes man Jaime Chaupe har varit bestämda i sitt beslut att stanna kvar på ägorna – trots att påtryckningarna från Yanacocha för att få bort familjen varit enorma. Poliser och företagets anställda har vid flera tillfällen gjort intrång på Màxima Acuñas mark, förstört det enkla huset och tvingat bort familjen med våld. Gruvbolaget har till och med kommit med en grävmaskin för att jämna huset med marken. Vid det tillfället, 2011, blev tonårsdottern Gilda Chaupe desperat och ställde sig framför maskinen varpå hon mejades ner och svimmade. Inför åsynen av denna scen sprang Màxima Acuña mot poliserna och blev även hon nerslagen.

Efter denna incident anmäldes och fälldes Máxima Acuña för våld mot tjänsteman. Först tre år senare, i december 2014, friades hon från anklagelserna. En stor seger i kampen för de mänskliga rättigheterna. Men även om friandet väckte hopp om rättvisa var slaget långt ifrån vunnet. Hoten och intrången på familjens egendom slutade inte – trots domslutet. Och företaget har fortsatt att hävda att Acuñas mark är deras. Att hon sålt den. Något hon själv, om och om igen, nekat till i media:

– Jag har inte sålt min mark och företaget har heller aldrig kunnat visa upp några papper på något köp, säger Máxima Acuña, som tilldelades det gröna nobelpriset, Goldman Environmental Prize, för sin kamp mot gruvbolaget år 2016.

Acuñas kamp har medfört ett ökat fokus på just kvinnors kamp i miljökonflikter i Peru. Den har inspirerat flera feministiska rörelser att ta ställning, såväl som den har inspirerat kvinnor att engagera sig. Med det sagt bör tilläggas att Máxima Acuña långt ifrån är ensam om sitt öde. Hon delar det med tusentals andra – både kvinnor, män och barn.

Text: Lisa Karlsson och Sigrid Petersson
Foto: Jorge Chavez Ortiz

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter