Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

– Pang, pang!

Svartklädda ungdomar med låtsasgevär kliver in i salen. De föreställer paramilitären och attackerar bönderna på scenen. Ett dramatiskt skådespel om jordbrukare som försvarar sitt territorium öppnar invigningen av Instituto Agroecológico Latinoaméricano María Cano, det latinamerikanska institutet för agroekologi. Skådespelet speglar den realitet som många småbrukare lever i runt om i landet. Den nystartade utbildningen är en del i kampen för fred och rätten till mark.

På skolan, som grundats av småbrukarorganisationen Fensuagro i samarbete med ett universitet, har den första gruppen studenter nyligen påbörjat sin utbildning. Programmet riktar sig till unga jordbrukare, urfolk och afrocolombianer som kämpar för sin rätt till mark, för fred och för rätten att bevara sin kultur. Det handlar om att utveckla och sprida traditionell och ny kunskap i syfte att bygga ett matförsörjningssystem som skapar oberoende och fria småbrukare, och som vårdar miljön och klimatet.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga är 19 år gammal och en av studenterna från regionen Putumayo i södra Colombia. Han förklarar att det handlar om byns framtid.

– Gifterna dödar allt liv. Alla insekter, allt ogräs. Det sprids till vattendragen och dödar fiskarna.

Neiro Andres Quiñones Zuñigas familj har varit jordbrukare i flera generationer. Hans förfäder odlade sin egen mat, något som blivit allt svårare.

– Med agroekologi kan vi bevara traditionella grödor och leva sundare, säger Neiro Andres Quiñones Zuñiga och tillägger:

– Det handlar om vad vi vill leva i för värld, det viktigaste är vår hälsa, att det finns rent vatten och ren luft.

Skolans rektor, Dana Roáo Avila Lozano, berättar om ett annat problem som industriella tillsatser orsakat i jordbruket:

– Många bönder har förlorat sin mark när de fastnat i skuldfällor efter att ha investerat i den teknik som den ”gröna revolutionen” förespråkar.

Agroekologi innebär att ersätta industriella fröer, gödning och bekämpningsmedel och därmed göra sig oberoende av de stora jordbruksföretagen. Det innebär även att försvara småbrukarnas rätt till mark, en fråga som är central i konflikten i Colombia. I området där skolan ligger börjar nu bönder att återvända efter att ha tvingats på flykt.

– Här skapar vi nya möjligheter för att bygga fred och frihet, säger Dana Roáo Avila Lozano.

Under invigningen av agroekologiskolan varvas tal med dans och slagord. Det går inte att ta miste på att det är en stor dag för småbrukarrörelsen i Latinamerika. Närvaron av sociala ledare och professorer från Nicaragua och Brasilien vittnar om skolans internationella betydelse. Inom det kontinentala småbrukarnätverket Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (CLOC)/ La Vía Campesina finns liknande program i andra länder. Utbildningen är en del av en strategi att stärka rörelsen och matsuveräniteten.

– Men varje skola utgår från den lokala kontexten, säger Peter Rosset, representant från La Vía Campesina.

Utbildningen är för ungdomar från småbrukarorganisationer i hela Colombia. Under och efter studietiden förväntas eleverna att fortsätta arbeta i byarna i sina regioner för att stärka den lokala matproduktionen och kunskapen om agroekologi. På så sätt är programmet inte bara till för studenterna själva, utan fungerar som en kraft för förändring i de samhällen de kommer ifrån. Den 2,5-åriga utbildningen är uppdelad i tremånaders-perioder. Varannan period är de på utbildningscentret, och varannan jobbar de i by-gemenskaperna i sina hemområden. Där har de möjlighet att praktisera och sprida kunskaperna vidare.

– Jag vill inkludera många fler, säger studenten Neiro Andres Quiñones Zuñiga och konstaterar att han har en viktig uppgift framför sig.

Text och foto: Hanna Helander

Agroekologi

Agroekologi är ett system för matproduktion som bygger på småjordbrukares traditionella kunskap. Syftet är ett hållbart jordbruk där kemikalier ersätts av biologi. Hela systemet för matproduktion tas i beaktning, även ekonomiska och sociala dimensioner. Principen bygger på att efterlikna naturliga ekosystem i matproduktionen för att skapa miljöer som är oberoende av industriella tillsatser, så som bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att växter och djur kompletterar varandra i synergier, kan produktiva ekosystem utvecklas som vårdar miljön och den biologiska mångfalden.

”Den gröna revolutionen”

Den så kallade ”gröna revolutionen” syftar på en rad initiativ som togs i början på 1960-talet för att öka låginkomstländers jordbruksproduktion och få slut på världshungern. Initiativen innebar bland annat utveckling av teknologi, förädlade grödor och en kraftigt ökad användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.