Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Det är gryning i samhället San Agustin Pacayá, på Guatemalas Stillahavskust. Trots den tidiga morgonen står redan ett femtiotal människor vid vägkorsningen och väntar på att dagens vägblockad ska börja. Snart har vägen gjorts oframkomlig av stora stenar, grenar, bildäck och banderoller. Småbrukarorganisationen Comité de Unidad Campesina (CUC), en av de småbrukarorganisationer som Latinamerikagrupperna stödjer, har under många år kämpat för vattnet i regionen. Jorge Gonzalez från organisationen tar megafonen och börjar tala:

– Vi är här för att befria vattnet. De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten. Men vatten är en mänsklig rättighet. Därför är vi här idag! Och vi tänker inte ge upp förrän vi ser resultat!

Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist
Byborna blockerar bron över floden för att plantageägarna ska ta dem på allvar. Foto: Sori Lundqvist

Lokalbefolkningen har sedan år 2005 drivit juridiska processer mot regionens stora plantageägare; bananföretaget Banasa, underleverantör till det amerikanska företaget Dole, och den guatemalanska palmoljeproducenten Grupo Hames. Upprinnelsen till konflikten är att företagen installerat stora pumpar i områdets floder och sjöar som leder om vattnet till deras bevattningsdammar, för trygga plantagernas stora vattenbehov under årets torrperioder. Vattnet som blir kvar i floderna räcker inte till för att täcka lokalbefolkningens vardagsbehov, och än mindre för att de ska kunna bevattna familjernas egna odlingar.

Under regnperioder använder företagen samma pumpsystem för att hälla tillbaka överflödet av vatten i floderna. Detta leder till översvämningar och ödeläggelse av småbrukarnas odlingar och hem. Med spillvattnet följer även stora mängder jordbrukskemikalier tillbaka till vattendragen. Lokalbefolkningen – som i många fall har floden som enda källan – tvingas dricka, bada, tvätta kläder och bevattna sina odlingar med det förgiftade vattnet.

"De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten" säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist
”De multinationella företagen förgiftar och tömmer våra floder på vatten” säger småbrukarledaren Jorge Gonzalez. Foto: Sori Lundqvist

Medan företagarna menar att odlingarna bidrar till utveckling i en av landets fattigaste regioner, hävdar småbrukarna tvärtemot att de bidragit till ökad hunger, fattigdom och miljöförstörelse.

Trots att statliga instanser vid flera tillfällen dokumenterat föroreningarna och den sinande tillgången till vatten, har ännu inga åtgärder vidtagits. Nu är byborna i kommunerna La Blanca, Ocós och Coatepeque trötta på att invänta besked. Genom att hindra plantageägarnas lastbilar att ta sig in och ut ur området hoppas de få till stånd en dialog med representanter från företagen.

I den intilliggande byn Carrizales har byborna blockerat bron över Pacayá-floden. En flod som tidigare var levande och hade ett rikt djurliv. I november 2010 drabbades floden av en omfattande fiskdöd som byborna menar var ett direkt resultat av föroreningar i vattnet.

– Förut fick vi mycket fisk här som vi kunde äta och sälja. Det var en viktig extrainkomst. Nu finns varken fisk eller räkor, säger småbrukaren Ofélia López och tittar uppgivet på det lilla vatten som finns kvar i Pacayá-floden.

Ofélia López och hennes familj kunde tidigare skörda minst två gånger per år. Nu är hon glad om hon kan skörda en gång per år. Något som hon säger är en direkt konsekvens av bristen och kvalitén på vattnet.

Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist
Ofélia López. Foto: Sori Lundqvist

Många i samhället berättar om utslag och bölder som uppstår vid kontakt med det förgiftade vattnet. Mest utsatta är kvinnor som tvättar kläder och diskar i floderna och barn som badar och leker i vattnet.

– Gifterna dödar oss inte med en gång, säger Ofélia López, men sakta gör de slut på oss.

Även traktens unga som arbetar på plantagen drabbas hårt av användningen av bekämpningsmedel. Småbrukarledaren Jorge Gonzalezs son arbetar på bananplantagen och som pappa är han orolig för sonens hälsa.

– Du skulle se hans utslag, säger han och drar med handen längs med sin högerarm och ner till midjan där sonen har sin machete hängande.

Småbrukaren Jaime Alvarado, Carrizales, Costa sur, Guatemala Foto: Sori Lundqvist
Jaime Alvarado Foto: Sori Lundqvist

Småbrukaren Jaime Alvarado som tidigare tidigare arbetade på företaget Banasa:s plantage vittnar om de stora mängder gift som företaget använder. Framför allt det glyfosatbaserade ogräsmedlet Roundup. Han menar att företaget på senare år visserligen har förbättrat sitt miljöarbete och numera återvinner plastpåsarna som skyddar bananerna från skadedjur. Däremot håller han inte med om att företagen bidrar till samhällets utveckling:

– De säger att de bidrar till utveckling för oss, men det är lögn. Arbetet på plantagen är rena exploateringen och i slutänden är det vi, småbrukare, som får lida av alla gifter de häller över oss.

Text och foto: Sori Lundqvist

Fotnot: Efter mer än ett dygns blockad fick lokalbefolkningen löfte om ett möte med representanter från regering och företag för att inleda en dialog. Mötet har sedan dess skjutits upp och tre veckor efter utsatt datum väntar regionens småbrukare fortfarande på att mötet ska bli av.

Latinamerikagrupperna stödjer sedan många år mayanätverket Waqib’Kej (Coordinación y Convergencia Nacional Maya) som CUC är en del av, i deras politiska påverkansarbete.

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Sms:a ”LA 100” till 72980 så bidrar du med 100 kronor eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Engagera dig i vår kampanj Liv utan gift för allas rätt att leva utan jordbruksgifter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter