I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

I Barahona-distriktet, i sydvästra delen av Dominikanska Republiken, ligger landets sockerplantage. Det är en av de mest ekonomiskt utsatta zonerna i regionen. Arbetarna på plantagen är statslösa haitier, som tjänar två dollar om dagen. Det dominerande sockerbolaget Consorcio Azucarero Central (CAC) besprutar plantagen från luften med insektsmedel. Kemikalierna ansamlas i diken och kanaler, vilket har dödat fisk och kräftor, som nu är utrotade. Även småbrukares djur har tagit skada, berättar Hero Perez. Han är nationell koordinatör för Articulación Nacional Campesina (ANC), en småbrukarorganisation som är en del av Latinamerikagruppernas samarbetspartner Cloc/La Vía Campesina.

– Medan tusentals småbrukare saknar tillgång till jord, så har sockerbolaget ett kontrakt för att nyttja marken i 50 år, säger Hero Perez bakom sitt gråsprängda skägg.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen
Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Jordbrukskemikalierna har försämrat ekonomin för småbrukarna. De blir beroende av att köpa bekämpningsmedel, samtidigt som jorden utarmas när mikronäringsämnena dör av gifterna. Även småbrukarnas hälsa har påverkats.

– Nu för tiden blir folk sjuka av orsaker som vi inte såg innan vi började använda kemikalierna, säger Hero Perez.

José Neto Guillén är en kraftig man, med snaggat hår och vinröd keps. Han står och lastar auberginer i säckar tillsammans med ett gäng andra lantarbetare. José har egna aubergine-odlingar, men sår även tobak, matbanan och yucca. Själv använder han flera sorters bekämpningsmedel.

– Vi använder produkterna a capella, det vill säga utan någon skyddsutrustning, säger José Neto Guillén med ett brett leende.

Alejandro García med bekanta i Bajo Yuna. Foto: Lari Honkanen
Alejandro García med bekanta i Bajo Yuna. Foto: Lari Honkanen

När Dominikanska Republiken gick med i frihandelsavtalet Cafta-DR, med USA och Centralamerika, lamslogs huvudstaden Santo Domingo av protester i form av vägblockader och hungerstrejker. Då var landets småbrukare, tillsammans med arbetarna, fulla av farhågor. Idag, tio år senare, kan de se avtalets konsekvenser.

– Frihandelsavtalet och jordbruksgifterna är samma politik för mig, de går hand i hand tillsammans med världshandelsorganisationen, säger Alejandro Garcia med en stadig blick bakom sina ovala, stålbågade glasögon. Han är sekreterare i en lokal småbrukarorganisation som ingår i Cloc/La Vía Campesina.

Enligt Alejandro Garcia går politiken ut på att få folk att konsumera varor utan att ha en aning om hur mycket gifter som använts i produktionen. Politiken hotar också mindre länders autonomi och matsuveränitet, rätten att själv producera det som föder ens folk, poängterar Alejandro Garcia.

– Vi har börjat en kampanj för att kräva en revision av Cafta-avtalet, för det attackerar små och medelstora jordbrukare. Det är ett handelsavtal som bara gynnar de stora transnationella företagen som Monsanto, säger Alejandro Garcia.

Han sätter sig tillrätta på sin svarta motorcykel och sparkar igång den. Motorn mullrar dovt, medan trähusen målade i pastellfärger i den lilla staden Savana Grande byts ut mot öppna landskap. Vi korsar bron över floden Yuna och kör av motorvägen in på en grusväg. Gröna risfält breder ut sig på bägge sidor, solen är på väg mot zenit och i horisonten syns vita stackmoln ovanför bergstopparna längs landets centrala bergskedja.

– Vid sidan om ananas, så är ris den mest kemikalie-intensiva grödan. Redan innan man sår, förgiftas jorden för att ta död på sniglar. Och när riset till slut hamnar i fabriken, behandlas det kemiskt för längre hållbarhet, berättar Alejandro Garcia.

Efter omkring en timmes färd på Alejandros motorcykel är vi framme vid vår destination, Bajo Yuna. Runt samhället ligger 20 byar, som står för Dominikanska Republikens största risproduktion. Cirka tre tusen familjer får sin försörjning via risodlingarna.

Till skolans matsal har Alejandro sammankallat traktens småbrukare, lärare och nationalparksvakter. Människorna uttrycker sin oro över alla de kemikalier som ansamlas i närmiljön. En kvinna berättar att när de går till doktorn och frågar om varför de insjuknat, så får de alltid svaret: ”för att ni är från Bajo Yuna”. Namnet på samhället har blivit synonymt med bekämpningsmedel.

"Jag har sett människor dö av bekämpningsmedel", säger Leonalda Paredes Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen
”Jag har sett människor dö av bekämpningsmedel”, säger Leonalda Paredes Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

En av de som befinner sig i skolmatsalen är Leonalda Paredes, en medelålders kvinna med rakt, svart hår i page, ljusröd skjorta och en blick som skvallrar om att hon varit med om ett och annat genom livet. Hon är med i den nationella ledningen för Movimiento de Campesinos Trabajadores Las Comunidades Unidas (MCCU), som också ingår i Cloc/La Vía Campesina.

– Jag har sett människor dö av bekämpningsmedel, säger Leonalda Paredes.

Hon berättar om en man i trakten vars jobb var att gå runt och sprida det kemiska ämnet parakvat över markerna. Han förgiftades av sitt eget medel, dog tre dagar senare och lämnade två barn föräldralösa. Han var en av de omkring tio personer som dött av kemikalieförgiftning i Bajo Yuna hittills.

Även småbrukare är tvingade att använda kemikalier.

– Monsanto [jordbruksföretaget] säljer allt genom paketlösningar, om du inte köper glyfosaten, så säljer de inte heller fröerna, säger en man vid namn Daniel.

En allvarlig konsekvens av gifterna är att samhället saknar rent vatten. Vattnet som tidigare pumpats upp från brunnar i marken är nu förgiftat efter mångårigt användande av jordbrukskemikalier.

– Min pappa förgiftades när han drack vatten ur marken. Min man har också förgiftats av att ha druckit det, säger Leonalda Paredes.

Bajo Yuna ligger mellan två nationalparker, Los Haitises och Los Humedales. Alejandro Garcia  berättar att förutom att vattnet i trakten blir odrickbart, så rinner samma vatten in till mangroveträsken vid nationalparken där kemikalierna påverkar fisk och skaldjur.

– Ovanför nationalparken bildas de regnmoln som regnar över halva Dominikanska Republiken. Självaste regnet är förorenat, säger Alejandro Garcia.

Text och foto: Lari Honkanen

Engagera dig i vår kampanj Liv utan gift för allas rätt att leva utan jordbruksgifter!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!

Kom och få inspiration från folkrörelser och kreativa skapare runt om i världen. Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!     – Startdatum : 9 januari 2024 – Slutdatum: 11 juni 2024 – Kursen består av distansträffar via zoom och två fysiska kursträffar.                          […]

· Nyheter

Panelsamtal på SocForum 2023 på ABF-huset

Under Socialistiskt Forum 2023 på ABF-huset Stockholm deltar Latinamerikagrupperna i panelsamtalet ”Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati” genom vår styrelseledamot Adolfo Ovalle. Syftet är att fördjupa vår förståelse för de politiska och ekonomiska förändringar som skedde i Chile under diktaturen och att dra lärdomar som kan vara till nytta för Sverige i en tid där […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av delegation från Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganistioner

Urfolk i Guatemala och grupper av civilsamhället uppmärksammar panoramat av landet och riskerna för en kupp och ett demokratiskt sammanbrott.  Den 22 november besöker en delegation av Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganisationer Sverige för att berätta om den nuvarande situationen i landet på spanska och svenska. 22 november kl 18.00 Solidaritetshuset i Stockholm     Evenemanget är […]

· Nyheter, Evenemang

Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)

Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt […]

· Reportage, Nyheter

AW-kväll: Sveriges orena händer i Latinamerika

Hur kommer det sig att enorma oljeutsläpp och avskogning av det som ofta kallas jordens lungor går ostraffat förbi, och fortsätter att ske än idag? Och vad har vår svenska allmänna pension med det att göra?   Latinamerikagrupperna välkomnar till en AW-kväll med engagerande samtal, musik och mingel. Kvällen börjar kl 17:30 med en välkomstdrink […]

· Nyheter, Evenemang

Latinamerikagruppernas nya styrelse

Det är på tiden att vi i Latinamerikagruppernas styrelse, som valdes in i juni, presenterar oss själva publikt. Så hej alla medlemmar och andra följare! Den nya styrelsen består av (från vänster): Adolfo Ovalle, styrelseledamot. Viktor Andersson, styrelseledamot. Catalina Rodríguez Näsman, ordförande. Laureano Arroyo Boström, styrelseledamot. På nästa bild har vi Siim Prääts, viceordförande, som […]

· Nyheter

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Reportage från Ecuador och CONAIE

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Amanda Persson har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie, och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av sitt efterarbete delar hon med sig av foton och upplevelser under sin […]

· Reportage, Nyheter

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning!

Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning! Latinamerikagruppernas praktikanter från kursen Global Rättvisa på Biskops-Arnö Folkhögskola har varit på praktik i Brasilien hösten 2022. Under praktiken har de jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation:  Movimento dos Pequenos Agricultores (MPA) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av efterarbetet anordnar […]

· Reportage, Nyheter, Evenemang

CHILE FORUM

Datumet 11 september 1973 representerar ett tragiskt datum för chilensk demokrati och för mänskliga rättigheter. Tusentals chilenare torterades, mördades och drevs på flykt. Samtidigt är det startskottet för närmare svensk-chilenska band, en betydande invandring till Sverige av chilenska flyktingar och en epok där Sverige visade intresse, solidaritet och ledarskap avseende internationella relationer och dess koppling […]

· Nyheter, Evenemang