Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.
Jaime Rendón är biolog med specialisering på kemi och farmakologi. Han är forskare vid institutet för ekologi, fiskeri och oceanografi på universitet Universidad Autonóma de Campeche i Mexiko. Bland annat arbetar han med att mäta förekomsten av kemiska bekämpningsmedel i olika miljöer, som i vatten, jord och hos levande organismer.
– Jag vill få reda på vilka effekter bekämpningsmedlen har på människan. Men det är inte lätt, forskningen kräver specifik och dyr utrustning, säger Jaime Rendón.
Han och hans forskningsteam jobbar med fysiologiska och biokemiska mätningar som kallas biomarkörer, vilka kan visa om en organism blivit exponerad för bekämpningsmedel. Forskarna har hittills bland annat upptäckt negativa effekter hos boende på landsbygden vad gäller deras reproduktiva hälsa.
Det finns över 3 000 olika bekämpningsmedel ute på världsmarknaden. Just nu håller Jaime Rendón på med ett forskningsprojekt som studerar effekten av ämnet glyfosat. Exempelvis genmodifierad soja, som odlas på många håll i Latinamerika, är specifikt framtagen för att tåla glyfosat. Glyfosat är också det vanligast förekommande bekämpningsmedlet på global nivå.
Jaime Rendón berättar att glyfosat normalt sett har en halveringstid på 60 dagar, men att det bara gäller när det förekommer i mindre mängder och ovan mark, där glyfosaten nås av ultraviolett strålning från solen och mikroorganismer som bryter ner den. När det gäller stora mängder glyfosat under jord, så kan halveringstiden förlängas till 360 dagar.
I porösa jordar och där det finns dräneringshål – som byggs för att vatten inte ska översvämma åkrarna under regnperioder – tränger kemikalierna snabbare och djupare ned i marken än på andra håll. Jaime Rendóns team har undersökt vattnet i delstaten Campeche och funnit glyfosat i grundvattnet, men även i renat vatten.
Glyfosat sprider sig också i luften. I en studie i Mississippi-deltat i USA togs prover av regnvatten där man fann rester av glyfosat i 70 procent av proverna.
– Vi får i oss glyfosat via andningen. En människa andas i snitt åtta liter inandningsluft per minut, säger Jaime Rendón.
Han genomförde en studie i samhället Hopelchén i Mexiko där man fann glyfosat i småbrukares urin. Efter upptäckten skickade den mexikanska hälsoministern dit den federala myndigheten för skydd mot sanitära risker. Deras egna prover visade dock inga spår av glyfosat. Enligt myndigheten hade de tagit prover från samma brunnar som i originalstudien, men för att göra det skulle de ha behövt nycklar från människorna som äger brunnarna. Jaime Rendón gick och frågade lokalborna och ingen av brunnsägarna hade stött på någon från myndigheten.
Just nu planerar Jaime Rendón att utföra en enkätstudie om förekomsten av cancer hos befolkningen i ett område där användningen av bekämpningsmedel är stor. Han menar att det inte går att lita på officiella källor i Mexiko.
– Som du vet sminkar myndigheterna siffrorna för att statistiken ska se bättre ut. Jag litar inte på hälsoministeriet. Det har visat sig tidigare att deras siffror inte är verkliga.
Målet med studien är att kunna se samband mellan olika jordbrukskemikalier och sannolikheten av vissa sjukdomar. Men det är inte helt enkelt. Förutom problemet med korrupta statliga institutioner finns det metodologiska svårigheter i studierna. För det första är cancer multi-faktoriellt; det orsakas alltså av fler än en faktor. För det andra exponeras en människa för minst tio olika kemiska ämnen på en och samma dag, vilket försvårar bevis för att det skulle vara just glyfosat som gett upphov till cancer.
På global nivå har två olika vetenskapliga rapporter om ämnet glyfosat fått stor uppmärksamhet. Den ena är framtagen av Världshälsoorganisationen och säger att glyfosat sannolikt är cancerframkallande. Den andra är framtagen av EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, och menar att det inte är det.
– Glyfosat är skonsammare för miljö och hälsa än alternativen. Men en omfattande användning kan fortfarande påverka känsliga ekosystem, menar Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
EU:s livsmedelsmyndighets ställningstagande kring att glyfosat skulle vara ofarligt är omstritt. I november 2015 skickade 98 erkända cancerexperter ett öppet brev till EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet, där myndighetens slutsats ifrågasattes.
Den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har granskat de två rapporterna och även gjort egna studier. De meddelade i mars 2017 att de anser att glyfosat inte kan klassificeras som cancerframkallande, men att det fortsatt bör klassificeras som skadligt för ögon och liv i vattenmiljö.Tillståndet för att använda glyfosat gäller nu och sex månader från den dag då EU-kommissionen tar emot den europeiska kemikaliemyndighetens yttrande, eller som längst till och med den 31 december 2017. Det slutgiltiga beslutet om klassificering fattas av EU-kommissionen.
– Trots Echa:s yttrande kommer inte Sverige att öppna för onödig ökad exponering för glyfosat för svenska konsumenter. Vi kommer till exempel att fortsätta begränsa användning av växtskyddsmedel med glyfosat strax före skörd av spannmål. Det har inte funnits några sådana användningar godkända i Sverige och regeringen har nyligen infört ett förbud för glyfosatanvändning i brödspannmål, säger Peter Bergqvist.
Att förbjuda glyfosat inom EU kan dock vara lättare sagt än gjort. Även om det i Sverige finns förbud mot många av de giftigaste bekämpningsmedlen, visar en undersökning som Sveriges Radio gjort, att ett stort antal av samma gifter återfanns i produkter som såldes i butik i Sverige. Den reglering som finns inom Sveriges gränser blir på så vis otillräcklig.
– När det gäller import av foder till djur är det tveksamt om kontrollerna är tillräckliga, menar Peter Bergkvist.
Text: Lari Honkanen och Oscar Barajas
Skriv under medborgarinitiativet för att förbjuda det giftiga ämnet glyfosat i EU!
