Publicerad i: Svenska Dagbladet Onsdag 14 juni

De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med 14 andra organisationer.

På onsdagen debatteras Sveriges nya klimat­politiska ramverk i riksdagen och på torsdagen förväntas det röstas fram. Ram­verket slår fast att Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Det är en stor framgång att ramverket kommit på plats, det kommer säkerställa att Sve­riges växthusgasutsläpp minskar och för det arbetet ska regering och miljömålsberedning ha en stor eloge. Men tyvärr förbises en avgörande källa till klimatpåverkan: utsläppen som vi i Sverige orsakar i andra länder genom import och utrikes resor. Trots att de importerade växthusgasutsläppen faktiskt är större än samtliga utsläpp i Sverige, inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål och det nya ramverket.  De importerade utsläppen har fortsatt öka samtidigt som utsläppen i Sverige har minskat. Med dagens system ser det absurt nog bättre ut för svenska klimatmål att öka livsmedelsimporten på bekostnad av svensk produktion, eller att flyga till Thailand hellre än att semestra i Sverige.

Ansvaret för dessa konsumtionsutsläpp kopplade till vår import ligger hos såväl Sverige som de länder vi importerar från, men vi tar inte vår del av ansvaret. I dag har Sverige inga officiella mål för att minska konsumtionsutsläppen. Samtidigt finns det mycket vi kan göra för att minska dem. Exempel på detta är åtgärder regeringen redan infört som avdrag och sänkt moms på reparationer. ­Regeringens målsättning att öka den in­hemska produktionen och konsumtionen av svensk mat kan också bidra till en minskning av matkonsumtionens klimatpåverkan. En förutsättning är att den svenska livsmedelsproduktionen bibehåller och förbättrar sin positiva position avseende utsläpp av växthusgaser. Regeringen har också tagit fram en strategi för hållbar konsumtion och belyste även problemet med konsumtionsutsläppen i vårbudgetens miljöbilaga. Men inget av dessa dokument innehåller några konkreta målsättningar. För att åtgärder för hållbar konsumtion ska bli mer än goda intentioner behövs både konkretion och ett helhetsgrepp.

Sveriges regering behöver fastställa ett kompletterande mål för minskade konsumtionsutsläpp och presentera en strategi med tydliga delmål för hur detta mål ska nås. Hur detta ska vara formulerat och hur mycket utsläppen bör minska behöver utredas, och vi föreslår att regeringen ger ett sådant uppdrag till förslagsvis Naturvårdsverket. Vi är över­tygade om att det går att ta fram ett mät- och uppföljningsbart mål som tar hänsyn till osäker­heter i mätmetoder och den begrän­sade rådigheten över utsläppen.

Det är inte bara vi undertecknande organisationer som föreslagit detta. En av rege­ringen tillsatt analysgrupp för grön omställning och konkurrenskraft föreslog att ”Sve­rige sätter upp ett tidssatt, mätbart mål ur ett konsumtionsperspektiv för minskning av våra klimatpåverkande utsläpp”. Även Naturvårdsverket har konstaterat att ”det finns starka skäl att […] beakta möjligheten att införa ett kompletterande konsumtionsbaserat mål för utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion”.

Det finns också ett starkt stöd bland svens­karna för kraftigare politiska åtgärder för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen. Världsnaturfonden WWF:s klimatbarometer som genomfördes av Sifo i februari 2017 visar att 92 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att leva klimat­smart. 65 procent håller med om att politiker och beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Sam­tidigt instämmer bara 13 procent av svens­karna helt och hållet i påståendet att ”Jag vet hur jag ska göra för att leva klimatsmart”.

Ett mål för konsumtionsutsläppen är något människor både kan agera på och relatera till i sitt dagliga liv. Det är enklare för individer att minska sina egna utsläpp, som i dag till stor del inte räknas in i Sveriges officiella utsläppsstatistik, än att påverka till exempel svenska industriutsläpp. Ett gemensamt konsumtionsutsläppsmål blir ett utmärkt komplement till dagens mål och visioner och kan stimulera privatpersoner, myndigheter, företag och organisationer till att göra för­ändringar som sänker utsläppen och gör samhället långsiktigt hållbart.

Vi uppmanar regeringen att föra frågan framåt inom kort.

 

Itza Orozco, ordförande Latinamerikagrupperna

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter

Gunnel Axelsson Nycander, policychef Svenska kyrkans internationella arbete

Anna Axelsson, policyrådgivare klimat Diakonia

Robert Höglund, kommunikationschef Oxfam 

Gabi Björsson, generalsekreterare Afrikagrupperna

Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet

Katarina Wangler Björk, ordförande Den gröna tankesmedjan Cogito

Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter

Jonas Bane, talesperson Klimataktion

Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion

Alice Andersson, vice ordförande Push Sverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion

Människor ska inte behöva dö för att de utövar sina grundläggande fri- och rättigheter.

Latinamerikagrupperna kräver att den colombianska staten ska respektera yttrande- och demonstrationsfriheten och att övervåldet mot demonstranterna omedelbart upphör.  Att Sveriges regering att avstå från att sälja JAS-vapen till den colombianska regeringen och istället verka för att fredsavtalet förverkligas och mänskliga rättigheter respekteras. 

· Debatt & opinion