Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset.

– Det här är första gången på tio år som vi är en enad front, säger Rumi Yumbay, urfolkens nationelle ungdomsledare.

När demonstrationståget på uppskattningsvis runt 2 500 personer nått fram till torget plaza grande, klev 44 orädda urfolksrepresentanter in i palatset och togs emot av president Lenín Moreno. Syftet med mötet var att presentera och överlämna urfolkens handlingsplan för att realisera den plurinationella stat, som står inskriven i konstitutionen.

Urfolksaktivisten Rosa från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambe var på plats för att sätta press på presidenten.

Det var i början av den förre presidenten Rafael Correas första mandatperiod som Ecuadors konstitution under högtidliga former skrevs om och officiellt blev en plurinationell stat, vilket fick många urfolks förväntningar att stiga i höjden. Men hittills har Ecuadors plurinationalitet mest stannat vid vackra ord och det dröjde inte länge förrän det började skära sig mellan president Correa och urfolkens organisationer. Och klyftan har växt genom åren, för att kulminera i de senaste årens handgripliga konfrontationer, med gripande och fällande domar mot urfolksaktivister som följd.

Trots att den nye presidenten Lenín Moreno tillhör samma politiska parti som sin föregångare, så har han intagit en helt annan inställning till urfolken. Istället för fortsatt konfrontation, så har han talat om försoning och öppnat för förhandlingar. Vilket mötet i tisdags både var ett tecken på och en förutsättning för.

Ecuadors urfolksledare i presidentpalatset
Några av urfolksledarna på väg ut från presidentpalatset vinkande till de jublande åhörarna

Efter mötet som varade i två timmar tågade urfolksledarna ned från presidentpalatset, till de församlades urfolkens kollektiva jubel. Mötet med presidenten utmynnade i flera för urfolksrörelsen hoppingivande löften. Till att börja med benådades urfolksaktivisten Tomás Jimkipit, som dömts till fängelse för händelser under folkliga protester mot regeringen 2015. För det andra överlämnades byggnaden för Conaies högkvarter till Conaies händer under 100 år. (För ett par år sedan försökte den förra regeringen att avhysa Conaie från byggnaden.) Vidare lovades återinförandet av de tvåspråkiga skolorna och återetablerandet av urfolksuniversitetet.

Men det dröjde inte länge förrän den förre presidenten Rafael Correa fördömde sin efterträdare via sitt twitter-konto. ”Överlämnandet av högkvarteret i hundra år till Conaie – ytterligare en oförskämdhet mot min regering. Strategin att differentiera sig är inte bara illojal, den är också medioker”.

Medan motsättningarna mellan partikollegorna Rafael Correa och Lenín Moreno således fortsätter, förbättras relationen mellan urfolksrörelsen och landets verkställande makt. Representanter från urfolksrörelsen blev av presidenten inbjudna till vidare förhandlingar, för att utveckla landets i plurinationell riktning.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter