Under år 2016 mördades 200 miljöaktivister. Urfolk som kräver rätten till land och gör motstånd mot miljöexploatering är en särskilt utsatt grupp. Sverige behöver ta större ansvar i frågan om kränkningar av urfolk, både vad gäller samers rättigheter och svenska företags verksamhet globalt.

Att motsätta sig stora företag är att riskera sitt liv, det visar en rapport från organisationen Global Witness som släpptes i juli 2017. Under 2016 mördades inte mindre än 200 miljöaktivister. De farligaste industrierna att protestera mot är gruvnäring, oljeborrning, skogsskövling och jordbruksindustri, men även tjuvjakt och dammbyggen. Rapporten lyfter fram urfolk som en särskilt utsatt grupp och Latinamerika som en särskilt utsatt region, vilken står för mer än 60 procent av mordfallen i världen.

I mars 2016 mördades Berta Cáceres i Honduras, efter att ha protesterat mot byggandet av en hydroelektrisk damm. För bara några veckor sedan attackerades hennes dotter Bertha Zuñiga, tillsammans med flera andra aktivister av beväpnade män. I Colombia skrev man förra året under ett uppmärksammat fredsavtal, för vilket presidenten Juan Manuel Santos fick motta Nobels fredspris i europeiskt strålkastarljus. Men fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället. Hot och våld mot människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser har ökat i Colombia och sedan januari 2016 har mer än 150 sociala ledare mördats. Latinamerikagrupperna, som i snart 50 år närvarat i regionen och har ett nära samarbete med miljörättsaktivister, ser med stor oro på denna utveckling.

Sverige har en lång tradition av solidariskt bistånd. Samtidigt har den svenska staten valt att inte göra upp med de historiska övergrepp som begåtts mot den egna urfolksbefolkningen. Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till. FN:s råd för Mänskliga Rättigheter har sedan länge riktat kritik mot Sverige för övertramp på samers rättigheter då gruvföretag tillåtits prospektera i Sápmi trots brist på samtycke. I Ecuadorianska Amazonas har svenska Lundin Gold betalat Ecuadors regering 225 miljoner kronor för att påbörja vad som ska bli den största guldgruvan i Latinamerika, ett relativt okänt fall i det svenska nyhetsbruset, men som väntas ge katastrofala konsekvenser för invånare i närheten. Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar, och svenska företag som exempelvis Lundin Gold ställas till svars för de övertramp som görs mot lokala samhällen.

Lovisa Prage
Temagruppen Buen Vivir & Naturens Rättigheter

Temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter startades under våren 2017. Vårt mål är bland annat att stötta och uppmärksamma urfolks kamp, både i Latinamerika och i Sverige. Vill du engagera dig? Kontakta buen.vivir@latinamerikagrupperna.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Välkommen på en storslagen kväll i solidaritetens tecken!

Vårens mest färgsprakande solidaritetsfest! Den 20:e maj i Folkets Hus, Sofielund, i Malmö.

· Nyheter, Evenemang

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter

Temagruppens motion vann i kategori ”Klimat -och miljörättvisa” i årets klimatriksdag

Latinamerikagruppernas temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter lämnade in en motion (motion 114) till 2022 års klimatriksdag om naturens rättigheter och skydd för miljöförsvarare. Motionen vann i sin kategori ”Klimat -och miljörättvisa” och var alltså en av tolv motioner som igår över lämnades till representanter för alla riksdagspartier utom SD.

· Nyheter

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Samtal om mänskliga rättigheter i Colombia

Välkomna på ett samtal och filmvisning som hålls av Latinamerikagrupperna i Eskilstuna och Eskilstuna folkhögskola!

· Nyheter, Evenemang

150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem

Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!

· Nyheter

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse?

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse och bidra till en starkare solidaritetsrörelse? Vi söker nu efter styrelseledamöter med olika bakgrunder och erfarenheter som kan vara med och driva föreningens strategiska arbete framåt. Känner du någon som vill engagera sig och som du tror passar för uppdraget? Eller är du intresserad själv?

· Nyheter

“Med feminismen sätter vi namn på allt vi gör”

Småbrukarorganisationen ATC i Nicaragua har under mer än 30 år arbetat med jämställdhet och utformat egna feministiska strategier. Yolanda Areas, som arbetar med jämställdhetsfrågor berättar om en lång resa av intressanta erfarenheter och om vikten av en feminism som utgår ifrån småbrukarorganisationernas egna verklighet. Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) i Nicaragua är en del […]

· Nyheter