Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

I ett grönt hav av sojafält sticker den paraguayanska flaggan upp. Den märker ut ett tältläger, en jordockupation som har pågått i fyra år. Målet med ockupationen är att bruka jorden och genom att hävda jordreformen kan ockupanterna bli lagliga ägare, men gång på gång blir de avhysta. Initialt var de 240 familjer men många har genom åren lämnat platsen. Förlusterna har varit stora, det är för tungt att börja om och avhysningarna är farliga med stor risk för våld. Vid den senaste avhysningen, i juni 2016, kom över tusen poliser och militärer till platsen. Ockupanterna fick två timmar på sig att plocka ihop sina tillhörigheter, därefter sattes husen och odlingarna i brand. Idag är de 40 familjer, ca 100 vuxna och barn, i det nya lägret.

Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Héctor Mendoza, 34 år.

”Vi är ingen guerilla. Vi är fattiga. Tillgång till mark är helt grundläggande för oss. Vi är ett producerande folk. Jorden är god och ger oss tre skördar per år, det är så vi lever.”

Gustavo Nuñez, 32 år.

”Fram till senaste avhysningen bodde jag med min fru och mina två barn i ett trähus vi själva byggt. Nu har vi inget kvar. Vi småbrukare har ingen möjlighet att köpa mark på den privata marknaden, summorna är enorma. På det här sättet kan staten ge oss rätt till ett landområde och om vi lyckas betala av på tio år blir vi ägare. Ockupation är det enda sättet att få tillgång till mark även om det innebär många år av osäkerhet och otrygghet.”

Ysidro Servín, 64 år.

”Paraguays regering säljer ut landet och vi saknar en plats att leva på, vi driver med vinden. Därför är vi här och ockuperar, min fru och jag. Vår kamp för mark är politisk och ekonomisk. Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska få ett bättre liv, utbildning och försörjning.”

Aníbal Gonzalez Meaurio, 43 år.

”Det ingår i den paraguayanska identiteten att ha och bruka mark. Utan den lever vi som tiggare i vårt eget land. Vi vill leva ett lugnt och värdigt liv och odla för vår egen konsumtion. Pumpa, gurka, bönor och manioka, sådant som vi äter varje dag. Trots lagar om jordreform händer inget, det är bara tomma löften när de inte efterföljs. Vi är inte här för att be om något, vi är här för att kräva vår lagliga rätt till mark och vår rätt att vara paraguayaner.”

Lagen om jordreform

Enligt den paraguayanska lagen om jordreform ska statlig mark distribueras till jordlösa. Regelverket är dock snårigt och dagens markägande är både svårt att kartlägga och präglat av korruption. Under 1900-talet har marken privatiserats och främst använts med fokus på den internationella marknaden. Paraguays småbrukare och jordlösa har därför svårt att få tillgång till mark. Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Om staten ger tillgång till ett markområde får bönderna möjlighet att köpa marken på avbetalning under en period på maximalt tjugo år.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter