Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

I ett grönt hav av sojafält sticker den paraguayanska flaggan upp. Den märker ut ett tältläger, en jordockupation som har pågått i fyra år. Målet med ockupationen är att bruka jorden och genom att hävda jordreformen kan ockupanterna bli lagliga ägare, men gång på gång blir de avhysta. Initialt var de 240 familjer men många har genom åren lämnat platsen. Förlusterna har varit stora, det är för tungt att börja om och avhysningarna är farliga med stor risk för våld. Vid den senaste avhysningen, i juni 2016, kom över tusen poliser och militärer till platsen. Ockupanterna fick två timmar på sig att plocka ihop sina tillhörigheter, därefter sattes husen och odlingarna i brand. Idag är de 40 familjer, ca 100 vuxna och barn, i det nya lägret.

Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Héctor Mendoza, 34 år.

”Vi är ingen guerilla. Vi är fattiga. Tillgång till mark är helt grundläggande för oss. Vi är ett producerande folk. Jorden är god och ger oss tre skördar per år, det är så vi lever.”

Gustavo Nuñez, 32 år.

”Fram till senaste avhysningen bodde jag med min fru och mina två barn i ett trähus vi själva byggt. Nu har vi inget kvar. Vi småbrukare har ingen möjlighet att köpa mark på den privata marknaden, summorna är enorma. På det här sättet kan staten ge oss rätt till ett landområde och om vi lyckas betala av på tio år blir vi ägare. Ockupation är det enda sättet att få tillgång till mark även om det innebär många år av osäkerhet och otrygghet.”

Ysidro Servín, 64 år.

”Paraguays regering säljer ut landet och vi saknar en plats att leva på, vi driver med vinden. Därför är vi här och ockuperar, min fru och jag. Vår kamp för mark är politisk och ekonomisk. Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska få ett bättre liv, utbildning och försörjning.”

Aníbal Gonzalez Meaurio, 43 år.

”Det ingår i den paraguayanska identiteten att ha och bruka mark. Utan den lever vi som tiggare i vårt eget land. Vi vill leva ett lugnt och värdigt liv och odla för vår egen konsumtion. Pumpa, gurka, bönor och manioka, sådant som vi äter varje dag. Trots lagar om jordreform händer inget, det är bara tomma löften när de inte efterföljs. Vi är inte här för att be om något, vi är här för att kräva vår lagliga rätt till mark och vår rätt att vara paraguayaner.”

Lagen om jordreform

Enligt den paraguayanska lagen om jordreform ska statlig mark distribueras till jordlösa. Regelverket är dock snårigt och dagens markägande är både svårt att kartlägga och präglat av korruption. Under 1900-talet har marken privatiserats och främst använts med fokus på den internationella marknaden. Paraguays småbrukare och jordlösa har därför svårt att få tillgång till mark. Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Om staten ger tillgång till ett markområde får bönderna möjlighet att köpa marken på avbetalning under en period på maximalt tjugo år.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika