Quijosfolket i Ecuadors Amazonas har kämpat för sin överlevnad genom historien. Idag arbetar de för att återuppliva sitt historiska språk och för att se till att dagens ungdomar får kunskap om sin kultur.

Nación Originaria Quijos är en urfolksgrupp med ursprung i provinsen Napo i Ecuadorianska Amazonas, som av flera anledningar står ut ur mängden. Fram tills idag har de stått starka i sin kamp för att bevara sin kultur, med en karakteristisk kämpaglöd som röd tråd genom hela sin historia – en historia som ännu inte berättats färdigt.

I ett möte med ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy får vi höra berättelsen om ett odödligt folk och jakten på de förlorade pusselbitar som formar deras kultur.

– Jag identifierar mig som quijos från min mor och shuar från min far, säger Etsa och strålar mot mig som den sol han namngetts efter.

Fröerna som tillsammans bildar ett pärlband runt Etsas hals gör ett klapprande ljud mot varandra när han rör sig.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

I en saga om en trollkarl som hans morföräldrar berättat för honom skildras berättelsen om hans folk ”quijos” och deras ledande kunskaper i naturmedicin och förmåga att förvandla sig.

– Ingen förstod vart trollkarlen hade tagit vägen och alla trodde att han var död. Men han hade funnit kraft i naturen och andarna, och flydde sitt öde i skepnaden av en Anaconda.

På samma sätt transformerade sig quijosfolket under européernas kolonisering av kontinenten på 1500-talet. På den tiden hade quijosfolket stor politisk makt och en högt utvecklad armé, ledd av den mäktige krigaren Jumandi, som hade genomfört den första väpnade revolutionen på kontinenten Abya Yala (Latinamerika). När spanjorerna red in på quijosfolkets territorium Napo år 1538, tillsammans med de andinska urfolken kichwa, möttes de av ett större motstånd än de hade anat. Efter flera år av krig förlorade trots allt quijosarmén – inte bara sin mark utan även delar av kulturen.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

– Kichwafolket var också erövrare, så mitt folk tvingades gömma sig bakom en täckmantel som kichwa för att inte utplånas helt. De transformerade sig; lärde sig prata kichwa, utövade den nya kulturen och religionen, men behöll sin identitet som quijos inuti. Detta pågick i över 400 år vilket ledde till att vårt språk chillipano glömdes bort och bitar av historien försvann längs vägen. Men kulturen fortsatte att leva, säger Etsa medan hans ögon håller fast mig i en stadig blick.

– Det är mina förfäder; ett folk som stod emot och vägrade att glömma. Vi är rebeller och krigare i blodet. Ingenting är omöjligt för oss.

Idag gör språkforskare och entusiaster som Etsa själv ett intensivt arbete för att återbilda det historiska språket ”chillipano”. Genom att konsultera sina förfäder via naturmedicinen ”ayahuaska” finner de vägledning i språkforskningen. I intervjuer med de äldre samt genom att leta efter gamla skrifter på museum och bibliotek i hela världen, har de idag översatt ord för natur, familj och dylikt.

– Ord för ord kommer vi till slut att ha pusslat ihop meningar och grammatik till ett fulländat språk.

Quijosfolket står dock inför en större utmaning än så.

– Arbetet för att stärka kulturen som helhet och ena folket i den kamp vi står inför är avgörande för hela vår existens, berättar han.

Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

– Idag är vi ännu inte erkända som en nationalitet av staten, och globaliseringens anhängare vill se oss assimileras i samhället och göra oss alla likadana. De tror att alla från Amazonas är kichwa, men våra kulturer skiljer sig från varandra på många olika sätt. Därför är den egna identiteten viktig, men den hotas av en dubbelidentitet som framförallt en del ungdomar upplever idag. Växer du upp i en kichwaby kan det kännas svårt att veta var du hör hemma. Vi ledare arbetar därför för att ungdomarna ska organisera sig. Vi lär dem om sin historia och kultur, ger dem stöd och gemenskap, och steg för steg ser vi dem stärkas i sin identitet. De är vår fortsättning – det är deras röster som kommer att fortsätta berätta.

Etsa höjer rösten över regndropparna som plötsligt dånar mot taket. Smilgropar formas i hans kinder samtidigt som han knyter näven och för den upp mot skyn.

– Vi som quijos, vi som barn till krigare. Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

Text: Alexandra Jerlstad, praktikant Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter