Quijosfolket i Ecuadors Amazonas har kämpat för sin överlevnad genom historien. Idag arbetar de för att återuppliva sitt historiska språk och för att se till att dagens ungdomar får kunskap om sin kultur.

Nación Originaria Quijos är en urfolksgrupp med ursprung i provinsen Napo i Ecuadorianska Amazonas, som av flera anledningar står ut ur mängden. Fram tills idag har de stått starka i sin kamp för att bevara sin kultur, med en karakteristisk kämpaglöd som röd tråd genom hela sin historia – en historia som ännu inte berättats färdigt.

I ett möte med ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy får vi höra berättelsen om ett odödligt folk och jakten på de förlorade pusselbitar som formar deras kultur.

– Jag identifierar mig som quijos från min mor och shuar från min far, säger Etsa och strålar mot mig som den sol han namngetts efter.

Fröerna som tillsammans bildar ett pärlband runt Etsas hals gör ett klapprande ljud mot varandra när han rör sig.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy föreläser om urfolksgruppen quijos. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

I en saga om en trollkarl som hans morföräldrar berättat för honom skildras berättelsen om hans folk ”quijos” och deras ledande kunskaper i naturmedicin och förmåga att förvandla sig.

– Ingen förstod vart trollkarlen hade tagit vägen och alla trodde att han var död. Men han hade funnit kraft i naturen och andarna, och flydde sitt öde i skepnaden av en Anaconda.

På samma sätt transformerade sig quijosfolket under européernas kolonisering av kontinenten på 1500-talet. På den tiden hade quijosfolket stor politisk makt och en högt utvecklad armé, ledd av den mäktige krigaren Jumandi, som hade genomfört den första väpnade revolutionen på kontinenten Abya Yala (Latinamerika). När spanjorerna red in på quijosfolkets territorium Napo år 1538, tillsammans med de andinska urfolken kichwa, möttes de av ett större motstånd än de hade anat. Efter flera år av krig förlorade trots allt quijosarmén – inte bara sin mark utan även delar av kulturen.

Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

– Kichwafolket var också erövrare, så mitt folk tvingades gömma sig bakom en täckmantel som kichwa för att inte utplånas helt. De transformerade sig; lärde sig prata kichwa, utövade den nya kulturen och religionen, men behöll sin identitet som quijos inuti. Detta pågick i över 400 år vilket ledde till att vårt språk chillipano glömdes bort och bitar av historien försvann längs vägen. Men kulturen fortsatte att leva, säger Etsa medan hans ögon håller fast mig i en stadig blick.

– Det är mina förfäder; ett folk som stod emot och vägrade att glömma. Vi är rebeller och krigare i blodet. Ingenting är omöjligt för oss.

Idag gör språkforskare och entusiaster som Etsa själv ett intensivt arbete för att återbilda det historiska språket ”chillipano”. Genom att konsultera sina förfäder via naturmedicinen ”ayahuaska” finner de vägledning i språkforskningen. I intervjuer med de äldre samt genom att leta efter gamla skrifter på museum och bibliotek i hela världen, har de idag översatt ord för natur, familj och dylikt.

– Ord för ord kommer vi till slut att ha pusslat ihop meningar och grammatik till ett fulländat språk.

Quijosfolket står dock inför en större utmaning än så.

– Arbetet för att stärka kulturen som helhet och ena folket i den kamp vi står inför är avgörande för hela vår existens, berättar han.

Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

– Idag är vi ännu inte erkända som en nationalitet av staten, och globaliseringens anhängare vill se oss assimileras i samhället och göra oss alla likadana. De tror att alla från Amazonas är kichwa, men våra kulturer skiljer sig från varandra på många olika sätt. Därför är den egna identiteten viktig, men den hotas av en dubbelidentitet som framförallt en del ungdomar upplever idag. Växer du upp i en kichwaby kan det kännas svårt att veta var du hör hemma. Vi ledare arbetar därför för att ungdomarna ska organisera sig. Vi lär dem om sin historia och kultur, ger dem stöd och gemenskap, och steg för steg ser vi dem stärkas i sin identitet. De är vår fortsättning – det är deras röster som kommer att fortsätta berätta.

Etsa höjer rösten över regndropparna som plötsligt dånar mot taket. Smilgropar formas i hans kinder samtidigt som han knyter näven och för den upp mot skyn.

– Vi som quijos, vi som barn till krigare. Vi kommer att fortsätta kämpa tills vi inte längre existerar.

Text: Alexandra Jerlstad, praktikant Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter