Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp.

I förra veckan inledde 30 experter på mänskliga rättigheter och landsbygdsutveckling ett undersökningsuppdrag i norra Brasilien. Delegationen är där för att dokumentera och analysera de strukturella konsekvenserna av land grabbing och belysa problemen med markhandel i regionen. Bland annat har svenska pensionspengar investerats i området.

Land grabbing – ett fenomen som har blivit norm

Sedan finanskrisen 2008 har fenomenet land grabbing ökat över hela världen. Statliga och privata investeringar i mark på landsbygden har lett till miljöförstöring och att urfolk och småbrukare våldsamt avhysts av från sina områden. Brasilien, som till stora delar är täckt av savann och frodig regnskog, har kommit att bli ett huvudmål för investerare. Genom den industriella expansionen av produkter som soja, socker, majs, bomull, eucalyptus och kött har investerarna sett sina vinster öka med upp till 400 procent.

Matopiba är en region i nordöstra Brasilien, i staten Tocantins, som utgör ett tydligt exempel på problemen med land grabbing. För investerarna i regionen kostar det lite att hugga ner skog och ersätta den med plantager, samtidigt som de kunnat ta ut stora vinster. I Matopiba går det ofta till så att allmän mark som lokala aktörer tillskansat sig, säljs vidare till brasilianska fastighetsbolag, som i sin tur är kopplade till transnationella företag. Men bakom kulisserna pågår en våldsam undanträngning av traditionella samhällen.

Den mänskliga kostnaden av markköp

Gränsområdena mellan Amazonas och mer exploaterade regioner i Brasilien bebos av bönder, urfolk, ättlingar till förrymda slavar och andra så kallade traditionella grupper. Massiva och våldsamma tvångsförflyttningar har i många fall förpassat dessa grupper till mindre bördiga områden som ofta visat sig vara otillräckliga för deras överlevnad.

De som gett upp och flyttat till städerna har hamnat i slumområden där de tvingats ta osäkra eller illegala jobb. Andra, som lyckats stanna, kan bara göra det om de börjar arbeta under slavlika förhållanden för samma företag som ockuperat deras tidigare marker.

Fact Finding-resan

Under resan kommer den internationella delegationen att besöka drabbade samhällen för att dokumentera och analysera följderna av landgrabbing ur ett människorättsperspektiv. Delegationen kommer också att titta närmare på Brasilien, liksom andra inblandade länders skyldigheter. Bland annat bidrar svenska pensionspengar till problemet genom att fortsätta att investera i mark i regionen. I en rapport från 2015 avslöjades det att andra AP-fonden köpt mark av en ökänd “landgrabber” som stod åtalad för att ha förskansats sig mark med våld. AP-fonden hävdar att de följt upp anklagelser kring människorättskränkningarna i området och att inga oegentligheter går att koppla till just deras markköp. De vill dock inte delge information i den utredning de själva gjort av anklagelserna.

På resan, som organiseras av Fian International, deltar organisationerna Action Aid, La Vía Campesina, Rede Social de Justica e Direitos Humanos, International Institute of Social Studies, flertalet lokala brasilianska organisationer i regionen och Fian-sektioner från Tyskland, Nederländerna och Sverige. Latinamerikagrupperna står bakom arbetet och samarbetar med organisationer i många länder sedan flera år för att följa upp dessa markinvesteringar.

En presskonferens kommer att hållas i huvudstaden Brasília den 14 september efter en publik utfrågning av brasilianska politiker. För presskontakt, vänligen kontakta annelie.andersson@latinamerikagrupperna.se

Följ resan på sociala medier under hashtaggarna #BrazilLandGrab och #CaravanaMatopiba


Engagera dig i kampanjen #schyssta pensioner för att våra pensionspengar ska investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter