Efter att som praktikant ha tillbringat fem månader med urfolksrörelsen i Ecuador började Hanna Rissler intressera sig för urfolkens kamp i Sverige. Hon bestämde träff med Timimie Märak, same och queeraktivist, för ett samtal om vikten av språket och kollektivet.

Hon/han sträcker fram sin hand och ger mig ett ordentligt handskak, ser mig i ögonen och säger sitt namn ”Timimie Märak”. Timimie är same, queeraktivist och bor just nu i Stockholm för en transutredning och använder pronomet hon/han. Hon/ han berättar att det alltid har funnits queergrupper inom alla samhällen och att det finns en benämning för det inom andra urfolksgrupper; ”twospirits” eller tvåsjälad, som anammats av samerna. Mycket av den samiska kulturen har idag gått förlorad, menar Timimie Märak som anser att bristen på acceptans kommer från kolonialismen och den svenska maskulina kulturen.

Vi promenerar tillsammans till en restaurang där intervjun ska hållas. Mitt i en mening säger Timimie ”Snygg jacka!” till en person vi möter, som glatt säger ”Tack, du med!”. Väl framme vid den vegetariska restaurangen blir hon/han superglad över att alla bakverk är veganska.

– Jag är storstadsvegan. Jag äter alltså inget från djur här för att i Stockholm finns det inget rättvist och vilt jagat kött.

Som poet talar hon/han med ett rytmiskt tonläge vilket får många uttryck att kännas som en strof ur en raplåt.

Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog
Timimie Märak med same- och transflaggorna i bakgrunden. Foto: Love Prelog

Timimie började sin aktivism med en text som hon/han skrev då företaget Biowolf mining skulle börja utvinna mineraler i Luleåtrakten. VD:n för företaget blev tillfrågad om vad lokalbefolkningen skulle säga om saken. Som svar projicerade han en bild på ett kalfjäll och sade: ”What local people?”. Timimie skrev en text om saken som hette just ”What local people” som fick mycket uppmärksamhet bland gruvmotståndarna. Den börjar såhär: ”Vi påpekar alla kalhyggen men ni vänder oss ryggen, för varje by ni dränker skänker ni en slant en ointressant engångssumma för att utåt sett inte försumma. Tror ni att vi är dumma?”

Jag som nyligen landat efter att ha tillbringat fem månader i Ecuador för att lära mig om urfolkens kamp vill gärna veta mer om hur verkligheten ser ut på hemmaplan. Timimie berättar att ett problem som samerna står inför är försvagningen av språket. Det är av vikt för henne/honom eftersom precis som man kan behöva olika tonlägen för att prata allvar eller på skoj behöver man olika språk för att kunna prata om olika saker.

– Vissa ord finns inte på svenska, finns inte på norska. Därför behöver jag ett till språk, för om det inte finns dödar du en del av kommunikationen. Ord är egentligen bara fysiskt gestaltade känslor.

Hen säger att det inte kan vara upp till samer som kan språket att ta på sig att lära ut det. Det skulle inte gå ihop ekonomiskt och det skulle ta upp hela deras liv. Timimie Märak menar att staten måste erkänna de brott de har begått mot samer och gå in med ekonomiska resurser för att hålla språket och kulturen vid liv. Dessutom måste all information och litteratur finnas på samiska, företagen måste inse att det finns en marknad.

– Det är jättebra att bamsetidningen finns på lulesamiska så att mitt systerbarn får läsa bamse på sitt modersmål, men jag måste också kunna hitta en deckare på samiska.

Timimie värderar högt det starka kollektiv som finns i det samiska samhället, och tar också upp det som ett exempel på något som är typiskt samiskt. Hon/han anser att det västerländska samhället har blivit mer och mer individualiserat, allt för att vi inte ska behöva varandra.

– Varför ska jag behöva betala dig för att du kommer och hjälper mig att bygga ett hus om jag kan hjälpa dig med någonting annat senare?

Timimie avslutar intervjun genom att uppmana alla att tänka på att varje gång vi hatar eller konsumerar så är det för att systemet är uppbyggt så. Att kollektivet och kärleken är det absolut farligaste, just för att det är så ofarligt.

Text: Hanna Rissler, praktikant, Latinamerikagrupperna

Foto: Love Prelog


Om Timimie Märak

Namn: Timimie Elisabet Märak

Ålder: 25

Nationalitet: Lulesame

Från: Jokkmokk

Familj: Mamma, pappa, storasyster, lillebror, mormor, gudmödrarna.

Skrattar åt: När hon/han förstår var vissa ord kommer ifrån, till exempel att inlines heter så för att hjulen sitter ”in line”.


Fakta om samerna

Samerna bor i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta landområde kallas för Sápmi. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. För 2 000 år sedan skrev romaren Tacitus för första gången om ett folk i norr som han kallade fenni. Men samernas historia går mycket längre tillbaka än så. Arkeologiska fynd gör att historien ständigt får skrivas om. I Sverige uppskattar man att det finns 20 000-40 000 samer och i hela Sápmi 80 000-100 000.

För att lära dig mer, besök samer.se

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter