På många håll i Latinamerika tillfångatas sociala ledare utan att ha begått något lagstadgat brott. Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter. Nu är hennes politiska övertygelse starkare än någonsin.

Under den traditionella festen Pawkar Raymi i bergssamhället Inti Churi, Ecuador, får kichwabyarna besök av organisationer som visar sitt stöd för urfolken. Sisa Contento är en av dem som representerar urfolksrörelsen Conaie. Som 23-åring har hon redan fått många insikter; hon vet att de som idag engagerar sig i kampen får möta starkt motstånd från den ecuadorianska staten. När vinstintressen krockar med mänskliga rättigheter kan staten gå runt grundlagen för att stoppa de som de menar sätter hinder för landets ekonomiska utveckling. De som protesterar för sina rättigheter målas upp i media som brottslingar och kriminaliseras för brott de inte begått.

Vi kämpar och återtar många rättigheter, inte bara för urfolk utan för hela samhället.

Sisa har själv blivit kriminaliserad, vilket hon beskriver som obehagligt, men som en del av den hon är idag. Hennes historia är representativ i ett land som Ecuador där polisen och militären är aktörer i förtrycket mot urfolk. Det är därför hon tyst kliver ut ur festförberedelserna för att följa med mig längs stigen upp för berget. Vi slår oss ned i gräset precis vid kanten av den stora kullen för att blicka ner mot den svindlande dalen.

Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

I en fredlig manifestation för två år sedan, anslöt sig inte bara urfolken utan hela befolkningen till kampen för mänskliga rättigheter. Tillsammans hade de gjort en vägblockad, och alla dansade och sjöng i aktivistlägret medan Sisa Contento gjorde te åt kämparna som stod ute vid vägen. Plötsligt kom tre bussar fyllda med poliser och militärer. Det hjälpte inte att aktivisterna försökte komma överens med dem – de var inte där för att förhandla.

Sisa stod fortfarande och kokade te när hon hörde en smäll från nedervåningen. När hon rusade ner för trappan såg hon till sin förfäran att en tårgasbomb kastats mitt i sovsalen. Känslan av lycka och gemenskap hade i en handvändning bytts till rädsla och gråtande barn. Sisa såg i ögonvrån hur en äldre dam föll ihop av tårgasen och rusade dit. När hon försökte hjälpa henne ifrån polisernas våldsamma grepp, tog hennes egen del i motståndet slut. Med ett järngrepp i håret tvingades Sisa kliva in i bussen med de andra tillfångatagna. Hon minns den kraftlöshet och hjälplöshet hon kände under bussfärden.

– Alla grät i bussen, speciellt mammorna som hastigt hade fått överge sina barn ensamma i lägret. Till slut blev vi instängda i ett hus. De skadade fick aldrig vård eller något uttalande om sitt tillstånd av den besökande läkaren. Vissa var väldigt illa däran, till och med medvetslösa av slagen och tårgasen.

Enligt urfolksorganisationen Conaie är, i skrivande stund, cirka 40 personer förföljda och 60 personer på andra sätt kriminaliserade i Ecuador. Foto: Hanna Rissler
Enligt urfolksorganisationen Conaie är, i skrivande stund, cirka 40 personer förföljda och 60 personer på andra sätt kriminaliserade i Ecuador. Foto: Hanna Rissler

Idag, två år efter händelsen, är några fortfarande frihetsberövade. Jag undrar hur hon finner modet att fortsätta som aktivist, och hon svarar bestämt med en glöd i ögonen:

– I urfolksrörelsen är vi inte aktivister. Aktivister kämpar för en sak. Vi kämpar och återtar många rättigheter, inte bara för urfolk utan för hela samhället. Vi exkluderar inte andra grupper. Vi är… Jag vet inte om jag bör säga det, men vi är mer som revolutionärer.

Med erfarenheter bortom hennes unga ålder reflekterar Sisa över följderna av kriminaliseringen.

– Jag är nöjd, för tiden i fängelset introducerade mig för fina människor, samt visade mig landets verkliga korruption. Dessutom är våra rättigheter som idag står i grundlagen urfolksrörelsens förtjänst. De har kämpat sedan urminnes tider och deras kamp fick rättigheterna formulerade i konstitutionen. Efter fängelset stod jag emot polisernas svartmålande av oss, vilket gjorde att alla till slut kände igen mitt namn. Idag är jag en av ledarna i den nationella urfolksrörelsen och kan vara rösten åt dem som inte har någon röst.

Text: Elli Viljanen, praktikant Latinamerikagrupperna

Foto: Elli Viljanen och Hanna Rissler


Stöd kampen för urfolks rättigheter

Latinamerikagrupperna samarbetar med urfolksrörelsen i Ecuador och har bland annat bidragit ekonomiskt för att urfolksledare som suttit fängslade skulle kunna få juridiskt stöd. Sedan detta reportage skrevs har några av dem frisläppts.

Du kan stödja kampen för urfolks rättigheter genom att bli medlem eller skänka en gåva till vårt arbete. Vi har även en grupp med frivilliga som engagerar sig för urfolks rättigheter i Latinamerika och Sverige. Du kan kontakta dem på buen.vivir@latinamerikagrupperna.se om du vill engagera dig.

Också sugen på att göra praktik med Latinamerikagrupperna? Håll utkik på vår sida för jobb och praktik!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Välkommen på en storslagen kväll i solidaritetens tecken!

Vårens mest färgsprakande solidaritetsfest! Den 20:e maj i Folkets Hus, Sofielund, i Malmö.

· Nyheter, Evenemang

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter

Temagruppens motion vann i kategori ”Klimat -och miljörättvisa” i årets klimatriksdag

Latinamerikagruppernas temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter lämnade in en motion (motion 114) till 2022 års klimatriksdag om naturens rättigheter och skydd för miljöförsvarare. Motionen vann i sin kategori ”Klimat -och miljörättvisa” och var alltså en av tolv motioner som igår över lämnades till representanter för alla riksdagspartier utom SD.

· Nyheter

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Samtal om mänskliga rättigheter i Colombia

Välkomna på ett samtal och filmvisning som hålls av Latinamerikagrupperna i Eskilstuna och Eskilstuna folkhögskola!

· Nyheter, Evenemang

150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem

Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!

· Nyheter

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse?

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse och bidra till en starkare solidaritetsrörelse? Vi söker nu efter styrelseledamöter med olika bakgrunder och erfarenheter som kan vara med och driva föreningens strategiska arbete framåt. Känner du någon som vill engagera sig och som du tror passar för uppdraget? Eller är du intresserad själv?

· Nyheter

“Med feminismen sätter vi namn på allt vi gör”

Småbrukarorganisationen ATC i Nicaragua har under mer än 30 år arbetat med jämställdhet och utformat egna feministiska strategier. Yolanda Areas, som arbetar med jämställdhetsfrågor berättar om en lång resa av intressanta erfarenheter och om vikten av en feminism som utgår ifrån småbrukarorganisationernas egna verklighet. Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) i Nicaragua är en del […]

· Nyheter