Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt för att den demokratiska processen i Honduras respekteras och befolkningens säkerhet garanteras.

Söndagens presidentval i Honduras genomfördes i en situation där landets demokratiska institutioner är hotade. Den sittande regeringen med presidenten Juan Orlando Hernández kontrollerar valmyndigheten och röstlängden. Samtidigt har en lag stiftats som hemligstämplar presidentens direkta styrning och kontroll över 16 olika myndigheter, varav en av dem är valmyndigheten.

Valmyndigheten har dröjt ovanligt länge med att informera om den pågående rösträkningen. På måndagen offentliggjordes en första rapport med 56 procent av rösterna. Enligt valmyndigheten leder oppositionens kandidat Salvador Nasralla med 45 procent av rösterna mot 40 procent för den sittande konservativa presidenten Juan Orlando Hernández. Valmyndigheten har meddelat att resultaten kommer att presenteras på torsdag. Båda kandidater har därefter utropat sig till segrare och manat till folkmobiliseringar.

Det ovissa läget riskerar nu att leda till våldsamma konfrontationer i landet. Redan på måndagen hade en stor del av befolkningen samlats framför valmyndigheterna för att begära att valets resultat respekteras och att transparens garanteras.

Sverige, som har valobservatörer på plats i Honduras, bör tillsammans med det internationella samfundet agera tydligt och resolut för människors säkerhet, mana till besinning och respekt för den demokratiska processen. Observatörer från EU har under tisdagen uttalat sig om att det är viktigt att valmyndigheten kommunicerar om valprocessen och resultatet på ett sätt som minskar osäkerheten.

Sociala rörelser och rättighetsförsvarare är särskilt utsatta i Honduras vilket har påvisats av internationella organisationer och av FN. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i landet rapporterar kontinuerligt om hot och mord på grund av konflikter om mark och andra naturresurser. Landsbygdsbefolkningen är särskilt utsatt och oron inför valet har varit stor och förvärrats av valmyndighetens tystnad och militär närvaro på gatorna. Även internationella människorättsförsvarare har hotats och avvisats från landet de senaste dagarna.

Statskuppen som skakade Honduras svaga demokrati år 2009 har följts av en ökad kriminalisering av folkrörelser, större centralisering av makten genom juridiska regleringar och försvagning av demokratiska strukturer.

Efter statskuppen har Honduras haft två presidentval (2009 och 2013) som har varit präglade av våld och korrupta processer. Den nuvarande presidenten Juan Hernández fick makten 2013 och har ställt upp i detta val trots att Honduras konstitution förbjuder omval.

Samtidigt har militären stärkt sitt inflytande över politiken och används för att utföra polisiära uppgifter i syfte att tysta de som är emot regeringen och storföretags projekt, folkliga rörelser som kräver transparens och rättvisa.  Miljö- och urfolksaktivisten Berta Cáceres mord i februari 2016 är ett exempel på den straffrihet och repression som är utbredd i Honduras.

Vi uppmanar Sverige och det internationella samfundet att kommunicera tydligt till försvar för befolkningens säkerhet och för att transparens ska genomsyra den pågående valprocessen.

Samtidigt vill vi understryka vår solidaritet med och stöd till de starka och inspirerande gräsrotsrörelserna i Honduras som outtröttligt kämpar för mänskliga rättigheter och ett hållbart samhälle.

Itza Orozco Svensson

Ordförande för Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion