Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

I det gröna bergslandskapet Quiche i västra Guatemala breder kraftledningstornen ut sig i oändliga spindelnät. Sedan den guatemalanska regeringen år 2013 började implementera sin nya hållbara energipolitik har närmare 17 nya vattenkraftsprojekt inletts på maya Ixilfolkets territorium i kommunerna Chajul, Cotzal och Nebaj. Regeringen hävdar att satsningen är miljömässigt hållbar och bidrar till ekonomisk utveckling i en av landets fattigaste regioner. Men urfolksborgmästaren Concepción Santaja Gómez ställer inte upp bakom den beskrivningen.

Urfolksborgmästaren Concepción Santaja Gómez. Foto: Sori Lundqvist
Urfolksborgmästaren Concepción Santaja Gómez. Foto: Sori Lundqvist

– De hävdar att vattenkraften är förnybar och miljömässigt hållbar, men för oss är det en olycka, en katastrof, säger han när jag träffar honom på en workshop som arrangeras av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Waqib’Kej.

Urfolksborgmästaren är djupt oroad över vattenkraftens fortsatta expansion i regionen. Projektens storskalighet har stor inverkan på människa och miljö. För att säkra tillgången till vatten leder de utländska företagen om vatten från floder i underjordiska cementerade kanaler, något som minskar jordens naturliga bevattning och påverkar bördigheten. I förlängningen är det svårt för människorna i området att fortsätta leva av sitt jordbruk.

– Det är vi som får betala priset för den förorening som projekten medför, säger han och drar en djup suck.

Urfolksledaren Mario López instämmer i borgmästarens oro och går ännu längre i sin kritik. Han likställer vattenkraften med Guatemalas 36-åriga inbördeskrig som slog hårt mot landets urfolk. Ett krig som enligt den av FN inrättade sanningskommissionen kostade över 200 000 människors liv, varav 83 procent tillhörde landets  mayabefolkning. Många av regionens urfolk tvingades fly för sin överlevnad. Idag tvångsförflyttas samhällen för att ge plats åt kraftverken. Andra lämnar sin mark frivilligt av rädsla för att kraftverkens dammar ska brisera och deras mark läggas under vatten.

Urfolksledaren Mario López visar mig floden Chixoy som till följd av att vattenkraften lett om vattnet bara är hälften så bred som tidigare.  Foto: Sori Lundqvist
Urfolksledaren Mario López visar mig floden Chixoy som till följd av att vattenkraften lett om vattnet bara är hälften så bred som tidigare.  Foto: Sori Lundqvist

– Företag roffar åt sig och privatiserar marken. Kolonialismen fortsätter, bara på ett mer subtilt, modernt och diplomatiskt sätt, säger Mario López.

Vattenkraften har även negativ inverkan på urfolkens kultur. Ett exempel är kraftverket Hidro Xacbal Delta som anlades på den för maya Ixilfolkets historiska och mytiska ursprungsby – platsen där det sägs att alla Ixiles har sina rötter långt tillbaka i tiden. Som en gest lämnades en bråkdel av området intakt och på platsen finns idag ett arkeologiskt centrum döpt efter företaget. Den lilla parken är förvisso gratis och öppen för allmänheten, men urfolksgrupper måste ansöka om tillstånd att utföra sina ritualer eller ens samlas i grupp på platsen.

Felipe Itzep Ixcotoyac från organisationen AJKEMAB’ som är del av Waqib’Kej visar mig runt i den bråkdel av den heliga staden Ilom som företaget Hidro Xacbal Delta lämnade intakt. Foto: Sori Lundqvist
Felipe Itzep Ixcotoyac från organisationen AJKEMAB’ som är del av Waqib’Kej visar mig runt i den bråkdel av den heliga staden Ilom som företaget Hidro Xacbal Delta lämnade intakt. Foto: Sori Lundqvist

– För oss handlar det inte bara om den fysiska platsen, utan även om luften vi andas, om minnen, om den spirituella kopplingen till platsen och våra förfäder, säger Mario López och fortsätter:

– Företagen ser bara de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Kapitalismen är ett slags gift som förgiftar hela vårt förhållningssätt till livet och vår Moder Jord. Även om du erbjuds en annan plats att leva på, är det inte det samma som att kunna leva kvar på den plats där du är född.

Mayafolken ser liten utveckling

Trots att Ixilregionen försörjer hela landet med elektricitet är det inget lokalbefolkningen märker av. Vattenkraftverken ägs av utländska företag och vinsterna försvinner ut ur landet. Tio minuters bilfärd från vattenkraftverkets stora vattenreservoarer träffar vi Gaspar Raimundo som är del av den lokala urfolksstyrelsen. Han bor tillsammans med sin familj i ett litet hus intill vägkanten. I skenet av en ensam glödlampa sätter vi oss i vardagsrummet för ett kort samtal om det kollektiva vattenkraftverk som han och andra boende i området driver. Ett försök att ta kontrollen över naturresurserna och stärka samhället. Till skillnad från de stora vattenkraftverkens vinstintresse syftar projektet till att förse samhället med nödvändig elektricitet till ett överkomligt pris. För att försörja ett samhälle med elektricitet krävs mycket små ingrepp i naturen.

Gaspar Raimundo driver tillsammans med andra boende i området ett litet kollektivt vattenkraftverk. Foto: Sori Lundqvist
Gaspar Raimundo driver tillsammans med andra boende i området ett litet kollektivt vattenkraftverk. Foto: Sori Lundqvist

Gaspar Raimundo berättar med tyst, nästan viskande, röst om den guatemalanska statens frånvaro på landsbygden, om höga elpriser och svårigheterna med det kollektiva vattenkraftverksprojektet. Just detta projekt har finansierats med utländskt bistånd och ett problem är att byborna saknar teknisk kunskap och pengar för att köpa in de dyra maskinerna som krävs för att kunna sprida konceptet vidare i andra samhällen. Ett annat är att de stor vattenkraftsföretagen ständigt försöker ta kontroll över projektet. Bland annat genom att erbjuda sig att bekosta de dyra turbinerna mot att få kontroll över processen. Enskilda urfolksledare misstänks ha mutats eller kontrakterats av företagen vilket lett till interna konflikter.

Organisering och kunskap är nyckeln till förändring

– Den här typen av workshops är mycket viktiga för oss. Det finns internationella lagar och fördrag som skyddar urfolk, men vi vet inte hur de ska användas. Det är en möjlighet som vi slösat bort, säger urfolksborgmästaren Concepción Santaja Gómez och pekar bort mot hörnet där ett trettiotal människor samlats för att lära sig om FN:s konvention ILO 169 om urfolks rättigheter. En konvention som Guatemala ratificerade i samband med att fredsavtalet undertecknades år 1996 som ger urfolk rätt att rådfrågas innan storskaliga projekt etableras på deras territorier.

Seminarium om FN:s konvention ILO 169 om urfolks rättigheter i Ixilregionen, Guatemala. Foto: Sori Lundqvist
Seminarium om FN:s konvention ILO 169 om urfolks rättigheter i Ixilregionen, Guatemala. Foto: Sori Lundqvist
Seminarium om FN:s konvention ILO 169 om urfolks rättigheter i Ixilregionen, Guatemala. Foto: Sori Lundqvist
Seminarium om FN:s konvention ILO 169 om urfolks rättigheter i Ixilregionen, Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Workshopen som arrangeras av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Waqib’Kej inleds med att deltagarna med hjälp av post-it-lappar får markera hur väl de upplever sig känna till konventionen. Av de 32 deltagarna var det bara sju personer som upplevde att de kände till sina rättigheter.

– Det är viktigt att människor får kunskap om sina rättigheter till sitt territorium och över naturens tillgångar. Företagen och regeringen kallar det naturresurser, eftersom de genererar vinst. För oss är naturen gemensamma tillgångar. Det är tillgångar vi lever av, som vi behöver för att odla, för att producera och för att leva av.

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Genom stöd till urfolksorganisationer i Latinamerika ger Latinamerikagrupperna fler människor tillgång till kunskap om sina rättigheter, möjlighet att organisera sig och verktyg för att nå ut med sina krav.

Ditt stöd är viktigt. Det ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd till nummer: 1239010174.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter