Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Under hela bilfärden har en av mina två guider, Vidigal Aparecida Moura, föreläst om Cafundós och andra quilombos strävanden, medan Fernando Santos rattat bilen från hypermodern storstadsdjungel, in på landsbygdens dammiga vägar.

– Under den koloniala epoken var quilombos frizoner för svarta som flytt undan slaveriet. Men dagens quilombos är kollektivt organiserade småbrukarsamhällen, som identifierar sig som afrobrasilianska, säger Vidigal Aparecida Moura.

Både han och Fernando jobbar inom organisationen APN, Agentes de Pastoral Negros. En av deras aktiviteter är att knyta band mellan quilombos ekologiska jordbruksprodukter och uppköpare
i städerna.

En godmodig kvinna med stora svartbågade glasögon och rastaflätor uppsatta i ett kulört hårband kommer fram till oss. Hon heter Regina Aparecida Pereira och är Cafundós informella ledare. Hon, Amaral och Fernando hamnar genast i slang om ditt och datt, politik och ekonomi.

– Sedan Temers statskupp, har situationen förvärrats, de byråkratiska reglerna har satt käppar i hjulen för försäljningen av våra produkter. Alla våra framsteg kom under Lulas och Dilmas presidentskap, säger Regina.

Till skillnad från Rio de Janeiros favelor med tätt packade hus i grälla färger, med småttingar som springer runt och leker tjuv och polis, musik och larm från varje hörn, möts jag istället av några vita betonghus som ligger generöst utspridda bland träd och grönska. Varken barn eller ungdomar syns till. Och inga dånande högtalare, däremot hörs fågelsång och en enstaka tupps golande. Platsen andas frid och lantlig idyll.

Men skenet bedrar. Naturligtvis bor även barn och ungdomar i Cafundó, det är bara det att de är i skolan i den närmast liggande staden. Och bakom idyllen ligger umbäranden och kamp. Efter Brasiliens nya konstitution från 1988, som erkänner quilombos och urfolkssamhällen rättigheter till sina territorier, kämpade Cafundós invånare för att få officiella papper på sin kollektiva mark. En kamp som kom att bära frukt först när Lula och arbetarpartiet kom till makten 2003. Problemen kom inte minst från en mineralgruva i Cafundós närhet, som fram tills för bara ett par år sedan vägrat att betala någon ersättning till det lilla samhället på 28 familjer.

I dagens Brasilien finns över fem tusen quilombos, i nästan samtliga av Brasiliens 26 delstater. När slaveriet avskaffades 1888, fick de svarta ingen ersättning och lämnades att klara sig på egen hand. De spreds därför geografiskt över landet i jakt på en plätt mark att odla och livnära sig på. Majoriteten av Brasiliens quilombos saknar lagfarter på sin mark.

– Quilombos kamp är samma som urfolkens, nämligen kampen om territorium, kultur och sin traditionella försörjning med familjejordbruk, säger Vidigal.

De kollektiva markerna hotas ständigt av infrastrukturprojekt, gruvindustrin, expansion av storskaliga monokultiver och markspekulation.

Snart ansluter sig Reginas man, Marcos Norberto de Almeida och hans vän Jovenil Roça till oss. De börjar samtala sinsemellan på cupópia, Cafundós egen dialekt, med 130 ord från ett bantuspråk med rötter i Angola. Regina berättar att det för tre år sedan kom en angolansk språkforskare på besök i Cafundó för att studera Cupópia. Hon kunde spåra ordens rötter till en specifik by i Angola.

– Den angolanska kvinnan hade exakt samma gångstil som vi i Cafundó, berättar Regina med ett brett leende, det slags leende man får då man stöter ihop med en kär kusin man inte sett på åratal.
Latinamerikagrupperna stödjer quilombo-rörelsen genom Conac (Coordenação Nacional de Articulação das Comunidades Negras Rurais Quilombolas) som ingår i plattformen Cloc.

Text & foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna solidariserar med de strejkande rörelserna i Ecuador

Latinamerikagrupperna solidariserar med de organisationer, sociala rörelser och privatpersoner som deltar i strejken i Ecuador, mot den nuvarande presidenten Guillermo Lassos nyliberala politik.

· Nyheter

Brasiliens jordlösa behöver din solidaritet

MST slog ner regeringens vräkningsorder i mars i år. De kan de göra det igen men behöver vår solidaritet. Sprid ordet till dina vänner, familjer och bekanta och skriv under namninsamlingen! 

· Nyheter

Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer reagerar på Sveriges beslutet att drastiskt minska Sveriges utvecklingssamarbete

Sveriges beslut att ta 9,2 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnaderna från Ukraina kan få allvarliga konsekvenser för våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. I brev till Sveriges statsminister Magdalena Andersson ber våra samarbetsorganisationer att den svenska regeringen att omvärdera beslutet.

· Nyheter

Skriv under uppropet för att rädda biståndet

Vi accepterar inte att Sverige backar när biståndet behövs mer än någonsin. Vi behöver din röst. Skriv under uppropet för att rädda biståndet!

· Nyheter

Kom och ta del av en av årets mest inspirerande dagar! – Folkets Forum

I samband med miljökonferen Stockholm+50 ordnar civilsamhället ett alternativt möte, Folkets Forum. Här går folkrörelser och civilsamhället tillsammans för att organisera sig, med fokus på hur vi i praktiken går framåt för att bidra till en mer hållbar, rättvis värld. Folkets Forum äger rum den 31 maj-1 juni i ABF-huset i centrala Stockholm och är öppet för alla.

· Nyheter, Evenemang

Temagrupp med principförklaring: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika.

Som skapare av denna temagrupp Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika anser vi att det är mycket viktigt att arbeta och upprätthålla solidariteten med dem som utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, för rättvisa och för värdigheten hos de människor som försvarar sina rättigheter. Vi är en grupp som styrs av SAL:s stadgar och som utför vårt arbete kollektivt, demokratiskt och oberoende av politiska partier, religion etc.  Solidaritet är ömhet mellan folk och mellan folk.

· Nyheter

Digitaliseringen – hot och möjlighet

Som månadsgivare bidrar du bland annat till agroekologiska skolor för unga småbrukare i Latinamerika. Läs mer om dessa här.

· Nyheter

Fotografier från folkupproret 2019 i Chile

Detta är ett projekt som utarbetas av Latinamerikagruppernas temagrupp ”Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika” i samarbete med Chile Desperto – Suecia. År 1973 påverkades de rikas intressen i Chile när presidenten för koalitionen Unidad Popular, Salvador Allende, genomförde ett regeringsprogram som syftade till att undanröja de enorma sociala ojämlikheterna som hade funnits fram till dess. ​ Det var då […]

· Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter