Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Under hela bilfärden har en av mina två guider, Vidigal Aparecida Moura, föreläst om Cafundós och andra quilombos strävanden, medan Fernando Santos rattat bilen från hypermodern storstadsdjungel, in på landsbygdens dammiga vägar.

– Under den koloniala epoken var quilombos frizoner för svarta som flytt undan slaveriet. Men dagens quilombos är kollektivt organiserade småbrukarsamhällen, som identifierar sig som afrobrasilianska, säger Vidigal Aparecida Moura.

Både han och Fernando jobbar inom organisationen APN, Agentes de Pastoral Negros. En av deras aktiviteter är att knyta band mellan quilombos ekologiska jordbruksprodukter och uppköpare
i städerna.

En godmodig kvinna med stora svartbågade glasögon och rastaflätor uppsatta i ett kulört hårband kommer fram till oss. Hon heter Regina Aparecida Pereira och är Cafundós informella ledare. Hon, Amaral och Fernando hamnar genast i slang om ditt och datt, politik och ekonomi.

– Sedan Temers statskupp, har situationen förvärrats, de byråkratiska reglerna har satt käppar i hjulen för försäljningen av våra produkter. Alla våra framsteg kom under Lulas och Dilmas presidentskap, säger Regina.

Till skillnad från Rio de Janeiros favelor med tätt packade hus i grälla färger, med småttingar som springer runt och leker tjuv och polis, musik och larm från varje hörn, möts jag istället av några vita betonghus som ligger generöst utspridda bland träd och grönska. Varken barn eller ungdomar syns till. Och inga dånande högtalare, däremot hörs fågelsång och en enstaka tupps golande. Platsen andas frid och lantlig idyll.

Men skenet bedrar. Naturligtvis bor även barn och ungdomar i Cafundó, det är bara det att de är i skolan i den närmast liggande staden. Och bakom idyllen ligger umbäranden och kamp. Efter Brasiliens nya konstitution från 1988, som erkänner quilombos och urfolkssamhällen rättigheter till sina territorier, kämpade Cafundós invånare för att få officiella papper på sin kollektiva mark. En kamp som kom att bära frukt först när Lula och arbetarpartiet kom till makten 2003. Problemen kom inte minst från en mineralgruva i Cafundós närhet, som fram tills för bara ett par år sedan vägrat att betala någon ersättning till det lilla samhället på 28 familjer.

I dagens Brasilien finns över fem tusen quilombos, i nästan samtliga av Brasiliens 26 delstater. När slaveriet avskaffades 1888, fick de svarta ingen ersättning och lämnades att klara sig på egen hand. De spreds därför geografiskt över landet i jakt på en plätt mark att odla och livnära sig på. Majoriteten av Brasiliens quilombos saknar lagfarter på sin mark.

– Quilombos kamp är samma som urfolkens, nämligen kampen om territorium, kultur och sin traditionella försörjning med familjejordbruk, säger Vidigal.

De kollektiva markerna hotas ständigt av infrastrukturprojekt, gruvindustrin, expansion av storskaliga monokultiver och markspekulation.

Snart ansluter sig Reginas man, Marcos Norberto de Almeida och hans vän Jovenil Roça till oss. De börjar samtala sinsemellan på cupópia, Cafundós egen dialekt, med 130 ord från ett bantuspråk med rötter i Angola. Regina berättar att det för tre år sedan kom en angolansk språkforskare på besök i Cafundó för att studera Cupópia. Hon kunde spåra ordens rötter till en specifik by i Angola.

– Den angolanska kvinnan hade exakt samma gångstil som vi i Cafundó, berättar Regina med ett brett leende, det slags leende man får då man stöter ihop med en kär kusin man inte sett på åratal.
Latinamerikagrupperna stödjer quilombo-rörelsen genom Conac (Coordenação Nacional de Articulação das Comunidades Negras Rurais Quilombolas) som ingår i plattformen Cloc.

Text & foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter