Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

Deklarationen om småbrukares rättigheter har legat på FN:s bord i sex år. Initiativet kommer från La Via Campesina, ett internationellt småbrukarnätverk, vars Latinamerikasektion Cloc, Latinamerikagrupperna stöder. En av Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, argentinaren Diego Montón, är försiktigt optimistisk, eftersom ett förslag från deklarationens arbetsgrupp i år kan tas upp för diskussion i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Nummer två från vänster, Cloc:s samordnare i arbetet för småbrukardeklarationen, Diego Montón.

– Det finns stora förhoppningar, även om situationen i omvärlden ger vissa förbehåll om huruvida det verkligen kommer att ske, säger Diego Montón.

Det han syftar på är den senaste tidens politiska förändringar. De progressiva regeringarnas motgångar i Sydamerika och högerns återtåg i länder som Brasilien, Argentina och Chile, tillsammans med turbulensen i Venezuela, har grusat den regionala dynamiken. Och globalt finns nationalistiska tendenser, med USA:s president Donald Trump som främsta exempel. Allt detta kan påverka FN:s råd för mänskliga rättigheter.

I april träffas deklarationens arbetsgrupp och väntas komma överens om att godkänna ett förslag till deklarationen. Det kommer därefter att behandlas hos FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni. Om rådet också antar förslaget, kan det i slutet av året tas upp och klubbas igenom på plenarsammanträdet i FN:s Generalförsamling.

Arbetsgruppen inledde arbetet med att ta fram deklaration redan 2012. Från början var motståndet hårt från europeiska stater och USA, men med tiden har flera europeiska länder börjat stödja deklarationen: Frankrike, Tyskland, Spanien, Portugal och Schweiz. Andra länder fortsätter att vara emot, främst av handelsrättsliga skäl.

La Vía Campesina har delegater från alla världsdelar i Genève för att följa och rådge i processen, tillsammans med andra allierade inom civilsamhället: organisationer av urfolk, lantarbetare, småbrukare och småskaliga fiskare, samt icke-statliga organisationer på området för mänskliga rättigheter. Detta har gett processen omfattande uppbackning.

Parallellt jobbar Cloc också med att mobilisera på nationell nivå i varje enskilt land, genom Via Campesinas basorganisationer. Det sker genom möten, seminarier och diskussioner. På så vis sätter Via Campesina folkligt tryck bakom deklarationen och pressar enskilda regeringar att stödja FN-processen.

För La Via Campesina är deklarationen viktig av många skäl. För det första riktas FN:s strålkastarljus på diskussionen om rätten till småbrukaridentiteter och på småbrukares roll i varaktig hållbarhet, genom produktionen av hälsosamma livsmedel och skyddet av natur och jord. För det andra innehåller den skydd mot transnationella företag, något som enligt Diego Montón är helt nödvändigt i en finansiellt nyliberal och marknadsdriven era.

Sist men inte minst, är deklarationen angelägen genom att peka på staters skyldigheter i förhållande till småbrukares rättigheter. Skyldigheter som kan översättas till nationell offentlig politik till gagn för jordbruket i alla dimensioner: rätten till land, rätten till vatten, rätten till utsäde, biologisk mångfald, hälsa, etcetera. Deklarationen är ett redskap i verktygslådan inom de politikområden som Via Campesina kämpar för i varje land och tjänar ett långsiktigt mål:
– Att trycka på för lagar som för fram offentlig politik i riktning mot jordreformer, säger Diego Montón.

Text: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter