Jag befinner mig i Provinsen Sumapaz ca 10 mil söder om Colombias huvudstad Bogotá. Utsikten är hisnande. På 3500 meter över havsnivån ser jag ut över dimhöljda berg och dalar täckta av blommor som absorberar och bevarar vattnet från dimmorna.

Uppifrån den lilla byn San Juan ekar musik. Det är helg och festdagar och byborna har samlats för en uppvisningstävling av boskap, för att äta och umgås. Framåt kvällen blir det dans till ett lokalt liveband.

Här är majoriteten småbrukare som livnär sig på att odla bland annat potatis, en av de relativt få grödor som trivs bra i området. I det kalla bergsklimatet bär invånarna hatt som skydd mot den starka solen och ”ruanas”, en fårulls poncho som skiljer sig från den klassiska colombianska ponchon som är tunnare och sydd av bomull.

Byn San Juan i provinsen Sumapaz, Colombia Foto: Alida Gadea

I byn bor Tania. Hon är 28 år gammal, utbildad lågstadielärare men i brist på arbetstillfälle arbetar hon på ett bibliotek i en närliggande by. Hon har tidigare bott och jobbat i Bogotá, men trivdes inte och flyttade hem igen.

Sumapaz är enligt Tania mycket förbisett av politikerna och hon menar att den enda anledningen till att Sumapaz tillhör departementet Bogotá är att floden Sumapaz förser huvudstaden med vatten. Här finns även en stor nationalpark som upprättades för att skydda naturen i området, men konsekvenserna av detta blev också att ett stort antal människor tvångsförflyttades.

Tania berättar att Sumapaz varit hårt drabbat av våldet på grund av markkonflikter och att hennes mor- och farföräldrar fick uppleva detta våld på nära håll. Fördelningen av mark är och har alltid varit mycket ojämnt i Colombia. En liten jordägarklass äger så gott som alla mark medan majoriteten av befolkningen på landsbygden är jordlösa och tvingats arrendera mark.

Bönderna kämpar för rätten till mark

Genom åren har bönderna organiserat sig fredligt. Men besvikelse över tandlösa politiska initiativ att lösa den orättvisa fördelning av mark och lagar som tvärtom ökat företagens ägande har fått en del att organisera sig militärt. Landsbygdens gerillor har fungerat som stöd till böndernas kamp om marken, men i konflikterna som uppstod mellan paramilitärer och gerillan följde också våld som har drabbat många enskilda bönder. Där paramilitären haft framgång så har många småbönder tvingats lämna sina marker eller blivit tvångsförflyttade. Många har då flyttat in till städerna, ofta till ett liv i fattigdom. Något som inneburit att landsbygden avfolkas mer och mer.

Väggmålning från Provinsen Sumapaz, Colombia. Foto: Alida Gadea

Fredsavtal utan krav på implementering av jordreformer

Tania är försiktigt optimistisk till fredsavtalet. Hon är glad över att hennes 4-årige son Ernesto kommer slippa se paramilitärer och gerillamedlemmar patrullera byn och över att han kommer slippa känna rädsla för våldet, så som hon kände när hon var barn. Men vad gäller fredsavtalet för Sumapaz räkning så svarar hon “visst är det bra att våldet upphört här i området, och det är bra att det finns ett fredsavtal på papper, men det vore ju bra om det faktiskt också uppfylls i praktiken”. Hon ler lite snett när hon säger detta. “Vad gäller kravet om rättigheter till mark så har Duque inte lyft ett finger”. Ivan Duque är den relativt nyvalda presidenten som på en hårsmån vann valet mot vänster-kandidaten Petro. Duque har av många kritiserats för att vara emot fredsavtalet. Fredsavtalet är dock skyddat enligt lag och kan inte rivas upp, “men president Duque kan låta bli att implementera avtalet genom att förhala processen, vilket han gör”, menar Tania.

Nu när våldet inte längre och är ett hot vill gruvföretag etablera sig här

Även om, eller just för att våldet nu lämnat heden, bergen och byarna i Sumapaz, så finns andra som är intresserade av naturresurserna i området. Tania berättar “Nu när våldet inte längre och är ett hot vill gruvföretag etablera sig här. Det finns mineralen i jorden”. Tania vet inte och vill inte veta vilka mineraler det rör sig om. “Naturen är naturen”, säger hon och vill att den ska få vara ifred och skyddas från all form av exploatering. I dagsläget är skyddet för naturområden i Colombia inte tydligt definierat. Vilket gör att gruvföretag kan etablera sig i gränslandet till ett naturskyddat område för att utvinna resurser. Men att sälja ut Colombias naturområden är förenat med stora risker. I landskap som Sumapaz med vattenresurser, skulle gruvföretagens föroreningar av vattnet kunna leda till både vattenbrist och miljöförstöring som skulle drabba många människor i landet.

Dimman har klättrat in över bergen men solens strålar spirar in genom en lucka under molnen och lyser upp en bit av en dal längre bort där några kor betar. Vi är verkligen uppe i himlen. Det är hiskeligt vackert och hiskeligt stort. Så glider dimridån in och skymmer all utsikt, tyst och snabbt och plötsligt, och sen ser man inget mer än det vita täcket. Jag känner den tilltagande kylan i halsen som kryper in under min ruana. Allt här kan visst ändras på en sekund. Där bakom dimman, ett landskap som vilar i lugn och med ett folk som vill leva sina liv i fred med varandra.

Tania och Ernesto heter egentligen något annat.

Text: Alida Gadea,
Latinamerikagruppernas praktikant hos småbrukarorganisationen Fensuagro i Colombia


Fakta:

Provinsen Sumapaz skapades 1986 då flera mindre kommuner slogs ihop. I samman veva kom Sumapaz att tillhöra Bogotas departement. Men sina 780 km² /kvadratkilometer är den till ytan landets största provins och samtidigt den minst befolkade i Bogotá-departementet, med endast 5.667 invånare.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Patricia Gualinga tilldelas Olof Palmepriset 2022

Idag gläds vi över nyheten att Patricia Gualinga tilldelats Olof Palmepriset 2022 för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter!

· Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter