Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver företrädare för en rad civilsamhällesorganisationer.

Publicerad i : https://www.omvarlden.se/Opinion/debattartiklar/varfor-star-inte-sverige-upp-for-manskliga-rattigheter/

FN-förhandlingarna om det så kallade ’Binding Treaty on Business and Human Rights’ syftar till att ge stater redskap för att hålla företag ansvariga vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna – ofta som en konsekvens av bristande miljöhänsyn – och säkerställa brottsoffrens tillgång till rättslig prövning. Detta för att få stopp på den straffrihet för transnationella företag som i praktiken råder inom internationell rätt i dag.

Nu finns ett reviderat utkast till  FN-fördraget och förhandlingarna fortsätter i Genève i oktober. Hittills har intresset från den svenska regeringen lyst med sin frånvaro. Detta trots att det inom förhandlingarna finns stöd för prioriterade linjer av Sveriges regering och EU.

Underligt att Sverige inte deltar i FN-förhandlingarna

Vi tycker att det är underligt att Sverige, som ser sig som ledande inom hållbart företagande, miljöfrågor och feminism, inte deltar i förhandlingarna. De argument regeringen lyft för sitt ställningstagande är att fördraget inte bygger på FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter, UNGP, att fördraget inte omfattar alla företag, utan bara transnationella, samt slutligen att det är staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter. Regeringen är även kritisk till att det är Ecuador och Sydafrika som varit drivande i processen.

Det reviderade utkastet till fördraget har ändrats på samtliga områden där både Sverige och EU tidigare uttryckt skepticism. Fördraget styrker nu alltså regeringens både första och andra invändning, genom att stärka UNGP och bredda vilka företagsverksamheter som fördraget gäller.

Ann Linde, tidigare utrikeshandelsminister, sa även i en interpellationsdebatt i riksdagen att hon vill understryka att om stater fullföljde sitt ansvar skulle vi komma långt i arbetet med företagande och mänskliga rättigheter. Det reviderade fördraget styrker även denna position om staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter och i sin tur förhindra eller kompensera brott som begåtts av företag med hemvist i landet.

Än så länge bara fina ord

FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, UNGP, som Sveriges regering stödjer är inte bindande utan helt frivilliga att följa. Det finns alltså inte några lagkrav på företag att efterleva FN:s principer i dag, vilket innebär att det saknas bindande mekanismer för ansvarsskyldighet och ersättning till offren. Många stater, inklusive Sverige, har inte heller någon extraterritoriell lagstiftning som möjliggör juridisk prövning för brott mot mänskliga rättigheter begångna utomlands.

Att företag inte är straffrättsliga subjekt och att Sverige inte har extraterritoriell lagstiftning när det gäller företags kränkningar av de mänskliga rättigheterna utomlands gör att Sverige är på milsvida avstånd från att ta ansvar för påståendet att vara ett föregångsland för kvinnors, barns och minoriteters rättigheter i de länder Sverige tycker om att göra affärer med. I och med att Sverige varken arbetar för lagstiftning nationellt, eller vill vara delaktiga i förhandlingar på internationell nivå, kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik.

Än så länge är det bara fina ord vi ser från regeringen, som förväntar sig att svenska företag ska agera föredömligt, men samtidigt inte vill lagstifta om konsekvenser när svenska företag gör sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter i sina leverantörsled.

Uppmanar Sverige att delta i förhandlingarna

Vi uppmanar svenska regeringen att delta i förhandlingarna och att stödja ett bindande FN-fördrag samt att arbeta parallellt för en nationell lagstiftning som gör det obligatoriskt för företag att göra riskanalyser och ta fram åtgärdsplaner för mänskliga rättigheter, så kallad ‘human rights due diligence’.

Ett bindande FN-fördrag för företag och mänskliga rättigheter skulle skydda de människorättsförsvarare, sociala rörelser och småbrukare som vi samarbetar med och som dagligen sätter sina liv i fara för att försvara sina rättigheter när naturresurser exploateras. Utifrån vår analys behöver fördragets reviderade utkast stärkas ytterligare då mänskliga rättigheter som prioritet har tagits bort och då transnationella företag inte längre nämns specifikt. Vi tycker även att skyddet för människorättsförsvarare bör stärkas ytterligare genom att innefatta en feministisk analys och bejaka särskilt utsatta grupper i fördraget.

FN-fördraget om företag och mänskliga rättigheter syftar till att täppa till juridiska kryphål på internationell nivå, hålla transnationella och andra företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och säkerställa brottsoffrens tillgång till rättslig prövning. Utan konsekvenser kommer fina ord i koder och handlingsplaner fortsätta att bara vara fina ord. Vi uppmanar regeringen och Anna Hallberg, som ny utrikeshandelsminister, att lägga sin kraft på att bidra till processer nationellt och internationellt för bindande regler som har verkan på riktigt!

Under förhandlingarna i Genève, den 14 till 18 oktober, har Sverige möjlighet att ta ställning och agera för mänskliga rättigheter och miljö.

  • Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
  • Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
  • Mikael Sundström, ordförande Jordens Vänner
  • Parul Sharma, Sverigechef Greenpeace
  • Peder Karlsson, ordförande End Ecocide Sweden

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion