Presidentvalet den 20 oktober i Bolivia har delat landet i två läger i samband med anklagelserna om valfusk. Kvinnoorganisationen och ursprungsfolksrörelsen Bartolina Sisa fortsätter trots allt att stödja den sittande presidenten Evo Morales. För dem representerar han en röst för urfolks och kvinnors rättigheter.

Som praktikanter hos Bartolina Sisa har vi fått insyn i deras åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia. När vi har lyssnat på medlemmar av Bartolina Sisa säger de på att de står upp för demokratin och att Morales vann den första omgången korrekt. Enligt dem röstade folket på Morales till ännu ett mandat och därför ska folkets vilja respekteras.

Bartolina Sisa visar sitt stöd för Evo Morales på en uppslutning i samband med den bolivianska kvinnodagen 11:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Oppositionsledaren Carlos Mesa ser de däremot som en bedragare som bara vill komma åt makten och uppmanar sina anhängare till våld. Ledaren av organisationen har även sagt i flera uttalanden att hon känner att deras demokratiska röst inte respekteras. I intervjuer med två andra medlemmar påstås Mesa ha ignorerat förtrycket som urfolksgrupper utsattes för under hans tid som president 2003–2005. Morales å andra sidan genomförde en hel del reformer som markant förbättrade deras situation. Bland annat har urfolksgrupper fått särskilda landrättigheter liksom rätten att utöva sina egna politiska system. Andelen människor som lever under den extrema fattigdomsgränsen har minskat från 32,1% (år 2005) till 12,6% (år 2016). Samtidigt har BNP/capita nästan fyrdubblats och ekonomin fortsätter stadigt att växa. Idag är Bolivia en plurinational stat som erkänner urfolkens kulturella identiteter och sedvänjor.

I intervjuer som vi har genomfört med två medlemmar av Bartolina Sisa har vi fått ta del av deras personliga berättelser om hur Bolivia var innan Morales kom till makten. Med en ledsam ton berättar de om hur och på vilka sätt urfolken diskriminerades. Några exempel som har lyfts fram var förbudet att uttrycka kulturtillhörighet som språk och klädsel, den bristande tillgången till offentliga institutioner och den utbredda fattigdomen bland urfolk. Kvinnor befann sig i en särskild extrem marginaliserad position. Idag upplever dessa två kvinnor i Bartolina Sisa att de däremot har en starkare röst att driva sina hjärtefrågor framåt och att patriarkatet håller på att försvagas.

Dessa förändringar förklarar varför Bartolina Sisa har använt sitt inflytande för att försöka få Evo Morales återigen till makten inför valet. På många hörn av landet har det pågått valkampanjer där medlemmar från Bartolina Sisa har stått i frontlinjen. I samband med den bolivianska kvinnodagen dagen den 11 oktober genomfördes bland annat en stor demonstration och en uppslutning i staden Sucre till förmån för Morales parti MAS (Movimiento al Socialismo). Majoriteten av publiken var kvinnor och för oss var det tydligt att för många symboliserar Morales kvinnors och i synnerhet urfolkskvinnors rättigheter. Hans tal lyfte särskilt fram de reformer som har införts under hans tid vid makten de senaste 14 åren som har markant minskat de tidiga extrema klyftorna mellan kvinnor och män.

En annan orsak till att demonstrationerna mot Morales upprör medlemmar i Bartolina Sisa är att rörelsen var med och bildade Morales parti MAS i slutet av 90-talet efter en lång tids turbulens då många presidenter avlöste varandra. Morales blev landets första presidentkandidat som tillhörde en urfolksgrupp och gick till val på att representera urfolkens röster. Än idag är stödet för Morales fortfarande stort bland landets urfolk. I demonstrationerna har vi sett många fackföreningar från sektorer som exempelvis gruvindustrin uttrycka sitt stöd för Morales. Vi har även uppfattat att medlemmar i Bartolina Sisa och andra demonstranter är rädda för att landet återigen ska hamna i en ekonomisk och politisk instabilitet och att samhällsklyftorna kommer att öka utan Morales vid makten. När vi deltog på en aktivitet i kommunen Pucarani uttryckte även ledaren av Bartolina Sisa en oro över att framstegen inom jämställdhetsområdet ska stanna upp eller till och med backa om Mesa får makten.

Bartolina Sisa deltar på en demonstration för Evo Morales den 30:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Med tanke på urfolkens politiska historia och hur Mesa uppfattas som en tvivelaktig presidentkandidat bland medlemmar av Bartolina Sisa är det inte konstigt att rörelsen försvarar Morales. För dem är Morales socialistiska agenda tilltalande liksom hans arbete om att befria Bolivia från externt inflytande och koloniala strukturer. Därför pågår en mobilisering på två motsatta fronter som kan förväntas att fortskrida till och med det att det fastställs om Morales vann med legitimitet eller inte.

Text och bild: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf, praktikanter hos kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisa.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Välkommen på en storslagen kväll i solidaritetens tecken!

Vårens mest färgsprakande solidaritetsfest! Den 20:e maj i Folkets Hus, Sofielund, i Malmö.

· Nyheter, Evenemang

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter

Temagruppens motion vann i kategori ”Klimat -och miljörättvisa” i årets klimatriksdag

Latinamerikagruppernas temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter lämnade in en motion (motion 114) till 2022 års klimatriksdag om naturens rättigheter och skydd för miljöförsvarare. Motionen vann i sin kategori ”Klimat -och miljörättvisa” och var alltså en av tolv motioner som igår över lämnades till representanter för alla riksdagspartier utom SD.

· Nyheter

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Samtal om mänskliga rättigheter i Colombia

Välkomna på ett samtal och filmvisning som hålls av Latinamerikagrupperna i Eskilstuna och Eskilstuna folkhögskola!

· Nyheter, Evenemang

150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem

Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!

· Nyheter

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse?

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse och bidra till en starkare solidaritetsrörelse? Vi söker nu efter styrelseledamöter med olika bakgrunder och erfarenheter som kan vara med och driva föreningens strategiska arbete framåt. Känner du någon som vill engagera sig och som du tror passar för uppdraget? Eller är du intresserad själv?

· Nyheter

“Med feminismen sätter vi namn på allt vi gör”

Småbrukarorganisationen ATC i Nicaragua har under mer än 30 år arbetat med jämställdhet och utformat egna feministiska strategier. Yolanda Areas, som arbetar med jämställdhetsfrågor berättar om en lång resa av intressanta erfarenheter och om vikten av en feminism som utgår ifrån småbrukarorganisationernas egna verklighet. Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) i Nicaragua är en del […]

· Nyheter