Presidentvalet den 20 oktober i Bolivia har delat landet i två läger i samband med anklagelserna om valfusk. Kvinnoorganisationen och ursprungsfolksrörelsen Bartolina Sisa fortsätter trots allt att stödja den sittande presidenten Evo Morales. För dem representerar han en röst för urfolks och kvinnors rättigheter.

Som praktikanter hos Bartolina Sisa har vi fått insyn i deras åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia. När vi har lyssnat på medlemmar av Bartolina Sisa säger de på att de står upp för demokratin och att Morales vann den första omgången korrekt. Enligt dem röstade folket på Morales till ännu ett mandat och därför ska folkets vilja respekteras.

Bartolina Sisa visar sitt stöd för Evo Morales på en uppslutning i samband med den bolivianska kvinnodagen 11:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Oppositionsledaren Carlos Mesa ser de däremot som en bedragare som bara vill komma åt makten och uppmanar sina anhängare till våld. Ledaren av organisationen har även sagt i flera uttalanden att hon känner att deras demokratiska röst inte respekteras. I intervjuer med två andra medlemmar påstås Mesa ha ignorerat förtrycket som urfolksgrupper utsattes för under hans tid som president 2003–2005. Morales å andra sidan genomförde en hel del reformer som markant förbättrade deras situation. Bland annat har urfolksgrupper fått särskilda landrättigheter liksom rätten att utöva sina egna politiska system. Andelen människor som lever under den extrema fattigdomsgränsen har minskat från 32,1% (år 2005) till 12,6% (år 2016). Samtidigt har BNP/capita nästan fyrdubblats och ekonomin fortsätter stadigt att växa. Idag är Bolivia en plurinational stat som erkänner urfolkens kulturella identiteter och sedvänjor.

I intervjuer som vi har genomfört med två medlemmar av Bartolina Sisa har vi fått ta del av deras personliga berättelser om hur Bolivia var innan Morales kom till makten. Med en ledsam ton berättar de om hur och på vilka sätt urfolken diskriminerades. Några exempel som har lyfts fram var förbudet att uttrycka kulturtillhörighet som språk och klädsel, den bristande tillgången till offentliga institutioner och den utbredda fattigdomen bland urfolk. Kvinnor befann sig i en särskild extrem marginaliserad position. Idag upplever dessa två kvinnor i Bartolina Sisa att de däremot har en starkare röst att driva sina hjärtefrågor framåt och att patriarkatet håller på att försvagas.

Dessa förändringar förklarar varför Bartolina Sisa har använt sitt inflytande för att försöka få Evo Morales återigen till makten inför valet. På många hörn av landet har det pågått valkampanjer där medlemmar från Bartolina Sisa har stått i frontlinjen. I samband med den bolivianska kvinnodagen dagen den 11 oktober genomfördes bland annat en stor demonstration och en uppslutning i staden Sucre till förmån för Morales parti MAS (Movimiento al Socialismo). Majoriteten av publiken var kvinnor och för oss var det tydligt att för många symboliserar Morales kvinnors och i synnerhet urfolkskvinnors rättigheter. Hans tal lyfte särskilt fram de reformer som har införts under hans tid vid makten de senaste 14 åren som har markant minskat de tidiga extrema klyftorna mellan kvinnor och män.

En annan orsak till att demonstrationerna mot Morales upprör medlemmar i Bartolina Sisa är att rörelsen var med och bildade Morales parti MAS i slutet av 90-talet efter en lång tids turbulens då många presidenter avlöste varandra. Morales blev landets första presidentkandidat som tillhörde en urfolksgrupp och gick till val på att representera urfolkens röster. Än idag är stödet för Morales fortfarande stort bland landets urfolk. I demonstrationerna har vi sett många fackföreningar från sektorer som exempelvis gruvindustrin uttrycka sitt stöd för Morales. Vi har även uppfattat att medlemmar i Bartolina Sisa och andra demonstranter är rädda för att landet återigen ska hamna i en ekonomisk och politisk instabilitet och att samhällsklyftorna kommer att öka utan Morales vid makten. När vi deltog på en aktivitet i kommunen Pucarani uttryckte även ledaren av Bartolina Sisa en oro över att framstegen inom jämställdhetsområdet ska stanna upp eller till och med backa om Mesa får makten.

Bartolina Sisa deltar på en demonstration för Evo Morales den 30:e oktober. Foto: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf.

Med tanke på urfolkens politiska historia och hur Mesa uppfattas som en tvivelaktig presidentkandidat bland medlemmar av Bartolina Sisa är det inte konstigt att rörelsen försvarar Morales. För dem är Morales socialistiska agenda tilltalande liksom hans arbete om att befria Bolivia från externt inflytande och koloniala strukturer. Därför pågår en mobilisering på två motsatta fronter som kan förväntas att fortskrida till och med det att det fastställs om Morales vann med legitimitet eller inte.

Text och bild: Louise Gripenberg och Emil Wenlöf, praktikanter hos kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisa.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter