Publicerat i: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/K3m95o/coronakrisen-slar-ut-dem-som-foder-oss

Sverige är medskyldigt till att hållbara småjordbruk hotas världen över.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat måste vi tänka om. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag.

I stället behöver vi ett livsmedelssystem som bygger på hållbara metoder, som sätter människors rätt till hälsosam mat i centrum och skyddar de som förser oss med mat mot våld och hunger.

I skenet av Covid-19 blir det påtagligt att vi lever i en globalt sammanlänkad och sårbar värld. Detta gäller även det globala systemet för matproduktion.

I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 90 procent av landets livsmedel. I dag är siffran nere i 50 procent. Räknar vi in importerat foder blir siffran för Sveriges självförsörjning 25 procent. Det betyder att var fjärde tugga består av mat producerad i Sverige.

I SVT Nyheter svarade Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson att detta inte är ett problem så länge transportkedjan inte bryts. Men är det något som Coronapandemin har visat är det att förutsättningarna för världshandeln kan förändras mycket snabbt.

Världens småbrukare står för cirka 70 procent av matproduktionen globalt men använder mindre än 25 procent av marken och vatten medan det industriella jordbruket producerar 30 procent av vår mat men kontrollerar 70 procent av marken.

I dag, den 17 april på småbrukarnas internationella kampdag, vill vi uppmärksamma de människor som föder oss. Vi vill synliggöra det våld och den utsatthet som världens småbrukare utsätts för i spåren av det industriella jordbrukets utbredningen och den ökande handel med mark och naturresurser.

Jordbruks-och livsmedelsindustrin är den sektor där flest människorätts- och miljöförsvarare mördas i världen.

Här är Sverige direkt medskyldiga. Låg matproduktion i Sverige innebär ökat tryck på mark och andra resurser i världen. Statliga AP-fondernas investeringar i mark i Brasilien bidrar också till skövling och tvingar bort människor från landsbygden.

FN varnar nu för att pandemin kommer att öka världshungern. Redan innan pandemin, led 810 miljoner människor av hunger. Cirka 80 procent av dessa bor på landsbygden med matproduktion som främsta inkomstkälla.

Rörelsen för kvinnor på landsbygden i Södra Afrika, ”Rural Women Assembly”, har påpekat att det inte finns någon strategi för att inkludera produkter från småskaliga producenter i leveranskedjan i åtgärderna för att hantera pandemin.

Lokala marknader har tvingats stänga medan de som kontrolleras av stora industriella livsmedelsföretag anses samhällsviktiga och hålls öppna.

Denna åtgärd drabbar lokala jordbrukare ekonomiskt och minskar allmänhetens tillgång till mat.

Pandemin visar oss att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen.

Våra samarbetsorganisationer jobbar med agroekologiskt jordbruk för att kunna stå emot denna och andra kriser såsom klimatförändringar.

För att minska spridningen av Covid-19 har småbrukare i Argentina och Brasilien arrangerat hemleveranser av agroekologisk mat till rimligt pris. Men majoriteten av världens småbrukare saknar skydd från våld och rättigheter till mark, fröer, vatten och andra naturresurser.

Därför har den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina tillsammans med allierade arbetat fram en FN-deklaration för småbrukares rättigheter som röstades igenom 2018.

Sverige var ett av 8 länder som röstade emot. Däremot har 121 länder, mestadels från det globala syd, ställt sig bakom deklarationen.

För att säkerställa produktionen och tillgången på mat globalt måste vi ställa om. Genom ett agroekologiskt jord- och skogsbruk kan vi skapa en matberedskap för framtida kriser.

Vi kräver att den svenska regeringen inför en livsmedelsstrategi med katastrofhantering för framtiden som bygger på hållbarhet och matdiversitet.

Vi kräver att den svenska regeringen omprövar sitt tidigare ställningstagande gällande FN:s deklaration om småbrukares rättigheter för att garantera matförsörjning, hälsosam kost samt för att skydda människor mot våld, hot och förtryck.

Makten över maten-nätverket:

  • Eva Jonsson, styrelseledamot Nordbruk-Vía Campesina
  • Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
  • Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
  • Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
  • Josefin Winberg talesperson Framtidsjorden

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för […]

· Reportage, Nyheter, Debatt & opinion

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.

· Nyheter, Debatt & opinion

“Vi behöver slå vakt om allas rättigheter och organisera oss för ett rättvist, inkluderande och solidariskt samhälle”

2022 års valutgång är en viktig påminnelse om att demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt försvaras, i Latinamerika och i Sverige.

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Regeringen måste ta sitt ansvar – skärp hållbarhetskraven för AP-fonderna

Svenska folket ska inte behöva fundera på om deras pensionspengar kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön, skriver vi, och tolv andra civilsamhällesorganisationer, i en debattartikel idag.

· Nyheter, Debatt & opinion

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion