DEBATT. I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.
Under coronapandemin har intresset för lokal och närproducerad mat i Sverige ökat. Åtta av tio hushåll vill att maten de äter ska vara bra för klimat och miljö enligt en undersökning av United Minds, och nära hälften tycker att den viktigaste faktorn är att maten är närproducerad.
Samtidigt visar en ny Sifoundersökning att sex av tio svenskar tvivlar på att Sveriges matproduktion är tillräcklig för att försörja hela befolkningen. Deras oro är befogad. Om Sveriges gränser stängs och importen upphör, beräknas maten ta slut inom tre dagar. I dag är Sverige endast självförsörjande på tre saker: mjöl, socker och morötter.
Sveriges matförsörjning är både ohållbar och otillräcklig.
Debatten om hållbar mat har tagit fart med uttalanden av både forskare och kockar, men saknar en avgörande röst – producenternas.
Sedan 90-talet har Sveriges bönder varnat om konsekvenserna av Sveriges och EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik som gynnar resursstarka storskaliga jordbruk, slår ut småskaliga lokala hållbara initiativ, både lokalt och globalt.
Detta i kombination med ökad spekulation på mark har inneburit att antalet bönder i Sverige har minskat drastiskt.
Fler bönder i hela landet är en förutsättning för att vi ska klara nästa krissituation som kan komma av till exempel krig, pandemi eller naturkatastrof.
Att vara bonde i Sverige i dag innebär långa arbetsdagar av hårt slit för låg inkomst. Det gör yrket oattraktivt för många unga. Trots att det finns gott om odlingsbar mark i Sverige så är det svårt, dyrt och få förunnat att få tillgång till den.
För att säkerställa produktionen och tillgången på mat i Sverige och globalt måste vi ställa om till matsuveränitet; samhällens rätt att själva bestämma hur maten produceras, utifrån ett socialt och ekologiskt hållbart system för matproduktion och konsumtion med agroekologiska principer – en vetenskapligt erkänd strategi för hållbart jordbruk.
Men i dag hanteras mat och naturresurser som vilka produkter som helst inom världshandeln, genom WTO och EU. Detta är ett av de främsta hindren för matsuveränitet.
Mat, till skillnad från andra handelsvaror, är en nödvändighet och en rättighet och bör behandlas därefter.
Därför behövs en svensk livsmedelsstrategi som utgår ifrån de människor som producerar maten, en jordbruks- och landsbygdspolitik som stöttar och stimulerar en ny generation producenter och en levande landsbygd.
Det ska vara möjligt att starta och driva småskaliga jord- och skogsbruk, få tillgång till mark, samt agroekologiska utbildningsmöjligheter för nuvarande och nya bönder. Det behövs stöd till småskaliga jordbrukare för att kunna nå konsumenterna på nära håll, och initiativ för lokal upphandling av näringsrik och närodlad mat i skolor och kommuner.
Dessa åtgärder är inte bara viktiga för krisberedskapen, ett hållbart jordbruk är också Sveriges omställningsmotor för att nå klimatmålen.
Svenskarna vill ställa om, men i stället för att tro att vi kan lösa detta genom att tuffa på som vanligt så måste vi tänka om kring hur vi producerar mat – och vi måste börja med att lyssna på bönderna.
Maten, och jordbruken, angår oss alla och borde ha en central roll i politiken. För att livsmedelsstrategiska frågor ska vara förankrade i verkligheten måste producenterna höras.
Vi kräver att den svenska regeringen inför en livsmedelsstrategi med katastrofhantering för framtiden som bygger på hållbarhet och matdiversitet där bönderna har en självklar plats vid bordet.
Makten över maten-nätverket:
Eva Jonsson, styrelseledamot Nordbruk-Vía Campesina
Hanna Dahlström, kanslichef FIAN Sverige
Josefin Winberg, talesperson Framtidsjorden
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Mikael Sundström, ordförande Jordens vänner
Birgitta Göranson-Illiste, ordförande Svalorna Indien-Bangladesh
