Anders Burman är docent vid Göteborgs Universitet forskar om frågor som rör urfolk, klimaträttvisa och genusfrågor kopplat till urfolksaktivism. I en intervju med Latinamerikagrupperna vill han problematisera idén om att det bara skulle finnas en miljö- eller människorättsrörelse. Anders betonar istället att det finns olika grupper av miljö- och människorättsrörelser och att skillnader mellan dessa grundar sig i koloniala samhällsstrukturer.

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. Men för att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

Hej Anders, hur ser situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia ut just nu?

Bolivia, som ett land i Latinamerika hör ju den del av världen där det är mest riskfyllt att vara miljö- och människorättsaktivist. De människor som sätter sig emot mäktiga ekonomiska och politiska intressen hotas, vilket framförallt drabbar urfolk och andra marginaliserade och utsatta grupper i samhället. Men för att förstå den bolivianska kontexten måste göra en distinktion mellan olika miljö- och människorättsförsvarare. Å ena sidan finns det de som framförallt organiserar sig i NGO:s, har tillgång till stora människorättsorgan samt är del av internationella nätverk och mäktiga miljö- och människorättsorganisationer. Den här gruppen tenderar ofta att tillhöra en priviligierad, välutbildad och urban medelklass. Å andra sidan har vi de miljö- och människorättsförsvarare som försvarar territorium och ekosystem som de är beroende av för sin överlevnad, i Bolivia är dessa oftast urfolk. Ibland uppstår det intressanta allianser mellan rörelserna i form gemensamma agendor eller mobiliseringar. Men ofta talar man istället förbi varandra och det finns ett tolkningsföreträde hos den mer priviligierade rörelsen.

Skulle du säga att man kan se en ökad tendens av hot mot miljö- och människorättsaktivister de senaste åren?

Efter det som många med fog kallar en statskupp i november 2019 så har hotet tagit en annan form. Rasismen har återvänt i den politiska debatten på ett sätt många inte trodde var möjligt efter MAS 14 år vid makten. Nu har rasismen under ett år legitimerats från högsta ort vilket kommer att påverka det politiska klimatet i landet. Rasismens återkomst riskerar dessutom att få, och i har i vissa fall redan fått, ödesdigra konsekvenser för de miljö- och människorättsaktivister som tillhör urfolk eller andra marginaliserade grupper i samhället.

Man ska samtidigt inte ha alltför romantiska illusioner om de 14 åren med MAS och Evo Morales trots att det absolut fanns en stark diskurs om moder jords rättigheter, avkolonialisering och urfolksrättigheter. Urfolken lyckades på många sätt skjuta fram sina positioner, rasismen utmanades och välfärdsreformer introducerades som gjorde livet bättre för många människor. Men MAS-regeringen styrde samtidigt ofta urfolksorganisationer med järnhand och kunde splittra dem när det passade. I regeringens vilja att skapa en stark stat fanns det tillfällen då organisationernas territorium och självbestämmande inte respekterades. Representanter för urfolksorganisationer och fackliga organisationer var dessutom alltid i minoritet i regeringen. För urfolk kan den starka staten å ena sidan innebära en garant för allas lika rättigheter, ett viktigt verktyg för att minska ekonomiska klyftor och stärka välfärden. Men på samma gång kan den hota urfolks rätt till självbestämmande menar Anders Burman.

Vi tackar Anders för att du vill bidra med din kunskap och medverkan för att lyfta dessa viktiga frågor!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

I solidaritet med aktivisterna som protesterade mot Sveaskogs skövling i Paharova

Latinamerikagrupperna fördömer polisens våldsamma agerande den 27 april 2021 och solidariserar med aktivisterna som tar strid för Sápmis sista naturskog och Moder Jords rätt att existera.

· Opinion, Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

Småbrukarnas internationella kampdag den 17 april 2021

Den 17 april  varje år uppmärksammar Latinamerikagrupperna den ”Småbrukarnas Internationella kampdag”. En minnesdag för att uppmärksamma alla människor som runt om i världen utsätts för förtryck för sin kamp för jordbruksreformer och rätten till mat.

· Kalendarium, Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Filmen ”Una paz verdadera”

Filmen ”Una paz verdadera, en verklig fred” är gjord år 2019 av Latinamerikagruppernas praktikanter Pedro Feitoza & Daniel Richardson och handlar om den uteblivna freden i Colombia efter fredsavtalet.

· Nyheter

Brev till Sveriges (nästan alla) riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Opinion

Orkaner och pandemi hotar tillgången till mat i Centralamerika

De senaste två veckorna har Centralamerika drabbats av de allvarligaste naturkatastroferna i kontinentens historia; först orkanen Eta och strax därefter orkanen Iota. 200 personer beräknas ha omkommit och 4 miljoner har evakuerats från sina hem. 

· Nyheter
Nury Martinez, Fensuagro Foto: Leo Stolpe

Colombiansk fackföreningsledaren dödshotad av paramilitärer

Återigen hotas Colombias sociala ledare till livet. Denna gång är en av offren Elsa Nury Martínez Silva, ordförande för en av landets största småbrukar- och fackföreningsrörelse Fensuagro, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Elsa Nury Martínez är dessutom anställd inom ramen för Latinamerikagruppernas utvecklingssamarbete med Cloc-Via Campesina. 

· Nyheter

Attack mot urfolksby i Guatemala

Det är med djup sorg vi mottagit nyheten om ytterligare ett angrepp på en av våra samarbetsorganisationer. Denna gång i Guatemala. Natten mellan den 15 och 16 augusti riktades en våldsam attack mot urfolksinvånarna i byn Balbatzul, 12 mil från huvudstaden Guatemala City.

· Nyheter