Anders Burman är docent vid Göteborgs Universitet forskar om frågor som rör urfolk, klimaträttvisa och genusfrågor kopplat till urfolksaktivism. I en intervju med Latinamerikagrupperna vill han problematisera idén om att det bara skulle finnas en miljö- eller människorättsrörelse. Anders betonar istället att det finns olika grupper av miljö- och människorättsrörelser och att skillnader mellan dessa grundar sig i koloniala samhällsstrukturer.

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. Men för att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

Hej Anders, hur ser situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia ut just nu?

Bolivia, som ett land i Latinamerika hör ju den del av världen där det är mest riskfyllt att vara miljö- och människorättsaktivist. De människor som sätter sig emot mäktiga ekonomiska och politiska intressen hotas, vilket framförallt drabbar urfolk och andra marginaliserade och utsatta grupper i samhället. Men för att förstå den bolivianska kontexten måste göra en distinktion mellan olika miljö- och människorättsförsvarare. Å ena sidan finns det de som framförallt organiserar sig i NGO:s, har tillgång till stora människorättsorgan samt är del av internationella nätverk och mäktiga miljö- och människorättsorganisationer. Den här gruppen tenderar ofta att tillhöra en priviligierad, välutbildad och urban medelklass. Å andra sidan har vi de miljö- och människorättsförsvarare som försvarar territorium och ekosystem som de är beroende av för sin överlevnad, i Bolivia är dessa oftast urfolk. Ibland uppstår det intressanta allianser mellan rörelserna i form gemensamma agendor eller mobiliseringar. Men ofta talar man istället förbi varandra och det finns ett tolkningsföreträde hos den mer priviligierade rörelsen.

Skulle du säga att man kan se en ökad tendens av hot mot miljö- och människorättsaktivister de senaste åren?

Efter det som många med fog kallar en statskupp i november 2019 så har hotet tagit en annan form. Rasismen har återvänt i den politiska debatten på ett sätt många inte trodde var möjligt efter MAS 14 år vid makten. Nu har rasismen under ett år legitimerats från högsta ort vilket kommer att påverka det politiska klimatet i landet. Rasismens återkomst riskerar dessutom att få, och i har i vissa fall redan fått, ödesdigra konsekvenser för de miljö- och människorättsaktivister som tillhör urfolk eller andra marginaliserade grupper i samhället.

Man ska samtidigt inte ha alltför romantiska illusioner om de 14 åren med MAS och Evo Morales trots att det absolut fanns en stark diskurs om moder jords rättigheter, avkolonialisering och urfolksrättigheter. Urfolken lyckades på många sätt skjuta fram sina positioner, rasismen utmanades och välfärdsreformer introducerades som gjorde livet bättre för många människor. Men MAS-regeringen styrde samtidigt ofta urfolksorganisationer med järnhand och kunde splittra dem när det passade. I regeringens vilja att skapa en stark stat fanns det tillfällen då organisationernas territorium och självbestämmande inte respekterades. Representanter för urfolksorganisationer och fackliga organisationer var dessutom alltid i minoritet i regeringen. För urfolk kan den starka staten å ena sidan innebära en garant för allas lika rättigheter, ett viktigt verktyg för att minska ekonomiska klyftor och stärka välfärden. Men på samma gång kan den hota urfolks rätt till självbestämmande menar Anders Burman.

Vi tackar Anders för att du vill bidra med din kunskap och medverkan för att lyfta dessa viktiga frågor!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter