Anders Burman är docent vid Göteborgs Universitet forskar om frågor som rör urfolk, klimaträttvisa och genusfrågor kopplat till urfolksaktivism. I en intervju med Latinamerikagrupperna vill han problematisera idén om att det bara skulle finnas en miljö- eller människorättsrörelse. Anders betonar istället att det finns olika grupper av miljö- och människorättsrörelser och att skillnader mellan dessa grundar sig i koloniala samhällsstrukturer.

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. Men för att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

Hej Anders, hur ser situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia ut just nu?

Bolivia, som ett land i Latinamerika hör ju den del av världen där det är mest riskfyllt att vara miljö- och människorättsaktivist. De människor som sätter sig emot mäktiga ekonomiska och politiska intressen hotas, vilket framförallt drabbar urfolk och andra marginaliserade och utsatta grupper i samhället. Men för att förstå den bolivianska kontexten måste göra en distinktion mellan olika miljö- och människorättsförsvarare. Å ena sidan finns det de som framförallt organiserar sig i NGO:s, har tillgång till stora människorättsorgan samt är del av internationella nätverk och mäktiga miljö- och människorättsorganisationer. Den här gruppen tenderar ofta att tillhöra en priviligierad, välutbildad och urban medelklass. Å andra sidan har vi de miljö- och människorättsförsvarare som försvarar territorium och ekosystem som de är beroende av för sin överlevnad, i Bolivia är dessa oftast urfolk. Ibland uppstår det intressanta allianser mellan rörelserna i form gemensamma agendor eller mobiliseringar. Men ofta talar man istället förbi varandra och det finns ett tolkningsföreträde hos den mer priviligierade rörelsen.

Skulle du säga att man kan se en ökad tendens av hot mot miljö- och människorättsaktivister de senaste åren?

Efter det som många med fog kallar en statskupp i november 2019 så har hotet tagit en annan form. Rasismen har återvänt i den politiska debatten på ett sätt många inte trodde var möjligt efter MAS 14 år vid makten. Nu har rasismen under ett år legitimerats från högsta ort vilket kommer att påverka det politiska klimatet i landet. Rasismens återkomst riskerar dessutom att få, och i har i vissa fall redan fått, ödesdigra konsekvenser för de miljö- och människorättsaktivister som tillhör urfolk eller andra marginaliserade grupper i samhället.

Man ska samtidigt inte ha alltför romantiska illusioner om de 14 åren med MAS och Evo Morales trots att det absolut fanns en stark diskurs om moder jords rättigheter, avkolonialisering och urfolksrättigheter. Urfolken lyckades på många sätt skjuta fram sina positioner, rasismen utmanades och välfärdsreformer introducerades som gjorde livet bättre för många människor. Men MAS-regeringen styrde samtidigt ofta urfolksorganisationer med järnhand och kunde splittra dem när det passade. I regeringens vilja att skapa en stark stat fanns det tillfällen då organisationernas territorium och självbestämmande inte respekterades. Representanter för urfolksorganisationer och fackliga organisationer var dessutom alltid i minoritet i regeringen. För urfolk kan den starka staten å ena sidan innebära en garant för allas lika rättigheter, ett viktigt verktyg för att minska ekonomiska klyftor och stärka välfärden. Men på samma gång kan den hota urfolks rätt till självbestämmande menar Anders Burman.

Vi tackar Anders för att du vill bidra med din kunskap och medverkan för att lyfta dessa viktiga frågor!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter