Anders Burman är docent vid Göteborgs Universitet forskar om frågor som rör urfolk, klimaträttvisa och genusfrågor kopplat till urfolksaktivism. I en intervju med Latinamerikagrupperna vill han problematisera idén om att det bara skulle finnas en miljö- eller människorättsrörelse. Anders betonar istället att det finns olika grupper av miljö- och människorättsrörelser och att skillnader mellan dessa grundar sig i koloniala samhällsstrukturer.

Latinamerikagrupperna samarbetar med kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i Bolivia. Men för att skapa större förståelse om situationen för miljö-och människorättsförsvarare i Bolivia vill vi inkludera olika perspektiv. Därför ringer vi upp Anders Burman, docent i humanekologi på Institutionen för globala studier vid Göteborgs Universitet.

Hej Anders, hur ser situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Bolivia ut just nu?

Bolivia, som ett land i Latinamerika hör ju den del av världen där det är mest riskfyllt att vara miljö- och människorättsaktivist. De människor som sätter sig emot mäktiga ekonomiska och politiska intressen hotas, vilket framförallt drabbar urfolk och andra marginaliserade och utsatta grupper i samhället. Men för att förstå den bolivianska kontexten måste göra en distinktion mellan olika miljö- och människorättsförsvarare. Å ena sidan finns det de som framförallt organiserar sig i NGO:s, har tillgång till stora människorättsorgan samt är del av internationella nätverk och mäktiga miljö- och människorättsorganisationer. Den här gruppen tenderar ofta att tillhöra en priviligierad, välutbildad och urban medelklass. Å andra sidan har vi de miljö- och människorättsförsvarare som försvarar territorium och ekosystem som de är beroende av för sin överlevnad, i Bolivia är dessa oftast urfolk. Ibland uppstår det intressanta allianser mellan rörelserna i form gemensamma agendor eller mobiliseringar. Men ofta talar man istället förbi varandra och det finns ett tolkningsföreträde hos den mer priviligierade rörelsen.

Skulle du säga att man kan se en ökad tendens av hot mot miljö- och människorättsaktivister de senaste åren?

Efter det som många med fog kallar en statskupp i november 2019 så har hotet tagit en annan form. Rasismen har återvänt i den politiska debatten på ett sätt många inte trodde var möjligt efter MAS 14 år vid makten. Nu har rasismen under ett år legitimerats från högsta ort vilket kommer att påverka det politiska klimatet i landet. Rasismens återkomst riskerar dessutom att få, och i har i vissa fall redan fått, ödesdigra konsekvenser för de miljö- och människorättsaktivister som tillhör urfolk eller andra marginaliserade grupper i samhället.

Man ska samtidigt inte ha alltför romantiska illusioner om de 14 åren med MAS och Evo Morales trots att det absolut fanns en stark diskurs om moder jords rättigheter, avkolonialisering och urfolksrättigheter. Urfolken lyckades på många sätt skjuta fram sina positioner, rasismen utmanades och välfärdsreformer introducerades som gjorde livet bättre för många människor. Men MAS-regeringen styrde samtidigt ofta urfolksorganisationer med järnhand och kunde splittra dem när det passade. I regeringens vilja att skapa en stark stat fanns det tillfällen då organisationernas territorium och självbestämmande inte respekterades. Representanter för urfolksorganisationer och fackliga organisationer var dessutom alltid i minoritet i regeringen. För urfolk kan den starka staten å ena sidan innebära en garant för allas lika rättigheter, ett viktigt verktyg för att minska ekonomiska klyftor och stärka välfärden. Men på samma gång kan den hota urfolks rätt till självbestämmande menar Anders Burman.

Vi tackar Anders för att du vill bidra med din kunskap och medverkan för att lyfta dessa viktiga frågor!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile

I samarbete med Svensk Kubanska föreningen arrangerar vi just nu en föreläsningsturné med Sandra Trafilaf från Chile.

· Nyheter

Därför anmälde vi AP-fonderna till FN

En stor del av svenskarnas framtida pensioner investeras genom AP-fondernas i fossila tillgångar, palmolje- och sojajättar och köttbolag. Det vill vi ändra på och därför anmälde vi AP-fonderna, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med ett stort antal debattörer.

· Nyheter, Debatt & opinion

Latinamerika i Fokus 2021

I år arrangerar våra medlemsorganisation, Imagenes del Sur återigen Film-och Kulturfestivalen Latinamerika i Fokus i Malmö. Tre aktiviteter arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna.

· Nyheter, Evenemang

Den 12 oktober: Kolonialismen är ingenting att fira

Vi kan inte förändra historien eller ge tillbaka allt som urfolken förlorat men vi kan uppmärksamma urfolkens kampdag och visa vår solidaritet.

· Nyheter

Vi anmäler AP-fonderna till FN!

Visste du att dina pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön? Vi vill få ett stopp på detta och därför anmäler vi AP-fonderna till FN. Latinamerikagrupperna är en av aktörerna bakom anmälan, men även du som individ kan ställa dig bakom anmälan.

· Nyheter

Den Internationella aborträttsdagen, 28 september 2021

I dagsläget har fem länder i Latinamerika totalförbud mot abort. Men den feministiska gröna vågen har lyft upp abortfrågan på den politiska agendan och lättade abortlagstiftning diskuteras i flera länder. 

· Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter