I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

Hösten 2019 skakades Bolivia av en politisk kris. Den sittande presidenten Evo Morales avsattes, våldsamma protester bröt ut och under kuppartade former tillsattes en övergångsregering ledd av den konservativa Jeanine Añéz. Evo, som är landets första president med urfolksbakgrund (Aymara), hade under sin tid vid makten ett stort folkligt stöd för sin socialistiska agenda och ambition att göra upp med landets koloniala historia. Evo och hans socialistparti Movimiento Al Socialismo (MAS) genomförde under sina 14 år vid makten en rad reformer riktade mot samhällets mest utsatta och lyckades halvera den extrema fattigdomen i landet och minska diskrimineringen av landets urfolk. Bolivia som länge utmärkte sig för sin utbredda rasism, blev istället ett föregångsland beträffande urfolksrättigheter.

På bara fem månader har rasism och förföljelse blivit en del av många människors vardag

Men statskuppen har på flera sätt inneburit ett steg tillbaka för jämlikhet, rättvisa och säkerhet. Snabbt blossade etniska och socioekonomiska konflikter upp och urfolk blev än en gång måltavla för omfattande förtryck, hot, våld och diskriminering.  Civilsamhällesorganisationer utsattes för attentat och många sociala ledare tvingades gå under jord.

– På bara fem månader har rasism och förföljelse blivit en del av många människors vardag, konstaterar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa i ett samtal som Latinamerikagrupperna arrangerade tillsammans med FUF – Föreningen för Utvecklingsfrågor i maj 2020.

Statskuppen har på flera sätt förändrat både det politiska läget och vardagen för Segundina och hennes kollegor har drabbats hårt av den ökade rasismen och diskrimineringen mot landets urfolk.

– Det hat och den diskriminering vi upplever idag går emot våra konstitutionella rättigheter, konstaterar hon. Segundina menar att Añéz övergångsregering under sin korta tid vid makten lyckades förstöra stora delar av det Bolivia som hon och andra folkrörelser kämpat i många år för att uppnå:

– En kamp som skulle ge oss alla ett bättre liv. En kamp som vi, våra barn och barnbarn skulle få skörda frukten av i många år framöver.

Enligt Segundina hade den konservativa övergångsregering för avsikt att avskaffa den plurinationella staten, vars konstitution likvärdigt erkänner flera nationaliteter och sedvänjor. Ett viktigt instrument för att skapa dialog och ökad förståelse mellan olika etniska och socioekonomisk samhällsgrupper.

– Det är viktigt att dela erfarenheter med varandra. Men tyvärr finns inte den gemenskapen idag, berättar hon och tillägger: Som det inte vore nog har vi dessutom hårt drabbade av den här pandemin.

Hon är besviken över hur övergångsregering hanterade pandemin som hon menar drabbade de fattigaste mest. Vid tiden för intervjun hade många familjer varit instängda i sina hem i över 40 dagar utan möjligheter att till försörjning, något som var förödande för redan ekonomiskt utsatta familjer.

Sedan intervjun genomfördes hade ett nyval ägt rum och den politiska kartan återigen vänts  upp och ner. I oktober i år (2020) vann socialistpartiet MAS åter valet i Bolivia med över 55 procent av rösterna. Morales partikollega Luis Arce svors in som president och David Choquehuanca, som även han tillhör urfolksgruppens Aymara och har en bakgrund i urfolks- och småbrukarrörelsen, nominerades som vicepresident.

I en radiointervju som gjordes med  Segundina strax efter valet kommenterar hon segern som:
– En seger för demokratin och landets urfolk. Vi är glada över att vi nu har en demokratiskt vald president och att vi  återigen röra oss fritt ute på gatorna i våra traditionella kläder. Nu måste vi återställa landets ekonomi, sjukvården och utbildningsväsendet som helt raserats.

Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna stödjer Bartolina Sisa i deras arbete för att stärka urfolks rättigheter och kvinnors möjlighet att nå beslutsfattande positioner i samhället. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld. Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.