För att få inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala har vi denna vecka pratat med Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen.
Guatemala är det landet i Centralamerika där störst andel av befolkningen är urfolk. Det Inbördeskriget som utkämpades mellan 1960–1996 och resulterade i över 200 000 döda, drabbade befolkningen i landets nordvästra regioner, Quiché, Huehuetenango, Alta Verapaz och Baja Verapaz särskilt hårt. Kriget förstärkte den redan omfattande strukturella ojämlikheten, våldsbrottslighet och korruption och trots att Guatemala idag kan ses som ett medelinkomstland är resurserna extremt snedfördelade och många lever i djup fattigdom.
Idag är situationen för miljö- och människorättsförsvarare svår. De stigmatiseras och kriminaliseras, många gånger av förövare med kopplingar till den politiska och ekonomiska eliten, militären och den organiserade brottsligheten.
Evelina, hur ser situationen ut för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala?
– Läget i Guatemala är oroväckande. Hittills under 2020 är dödssiffran för miljö – och människorättsförsvarare uppe i 20-25 fall. Vi ser mycket skrämseltaktik och hot riktat mot de organisationer som Kristna Fredsrörelsen arbetar med.
Hon berättar vidare att sociala medier är en vanlig använd metod för att på ett enkelt sätt sprida nedsättande ord, lögner och hot mot de som försöker ändra situationen för urfolk och småjordbrukare. Ett annat vanligt sätt att kriminalisera miljö- och människorättsförsvarare är att polisanmäla brott som inte finns.
– Flera av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen arbetar med har idag släppts fria. Men folk går länge med en rädsla för att bli gripna, vilket gör att de inte vågar lämna sina byar.
Hur ser det ut för kvinnliga miljö- och människorättsförsvarare?
– Situationen skiljer sig till viss del. Generellt mottar kvinnor mer hot om sexuellt våld och hot mot sina familjer. Kvinnor får utstå hot både från meningsmotståndare men ibland även från den egna familjen och från personer i den egna rörelsen, vilket inte sker i samma utsträckning för män.
Evelina påpekar att även journalister är en utsatt yrkesgrupp, inte bara i Guatemala utan i hela Latinamerika.
Vilka aktörer arbetar du med som fredsobservatör?
– Organisationerna som Kristna Fredsrörelsen medföljer arbetar framförallt med övergångsrättvisa och rätten till mark och territorier. Två frågor som är nära sammanlänkade, säger Evelina och förklarar att de samhälleliga orättvisor som präglade landet före och under inbördeskriget finns än idag och vissa har intensifierats i samband med att Guatemalas regeringar under åren förespråkat en extraktiv utvecklingsmodell som går ut över urfolkens rättigheter och användning av deras mark och territorier.
Trots att ett fredsavtal officiellt skrevs under år 1996, har det tagit många år innan ansvariga för krigsförbrytelser har kunnat dömas. I oktober 2019 började rättegången mot de högt uppsatta militärerna under Lucas Garcías styre. Organisationen Asociación para Justicia y Reconciliación, den största organisationen för övergångsrättvisa anmälde år 2000 men först i oktober 2019 påbörjades rättsprocessen mot de tre anklagade militärerna när den tredje misstänkte greps.
Vad sker i Guatemala idag som kan påverka den här situationen?
– Kopplat till rättvisa finns det just nu tre lagförslag i Guatemalas kongress som kritiserat av omvärlden. Det första förslaget, som i folkmun kallas “Ley de ONG” skulle kunna innebära ett steg bakåt i arbetet med mänskliga rättigheter i landet på grund av försvårad byråkrati. Lagförslaget har kritiserats hårt av till exempel OHCHR, FN:s högkommissarie för Mänskliga Rättigheter, då det skulle försvåra arbetet för organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och HBTQ-frågor. Förslaget har tillfälligt stoppats av konstitutionsdomstolen då människorättsorganisationer motsatt sig lagförslaget.
Det andra förslaget “Ley de Reconciliación Nacional” innebär att amnesti skulle ges till personer som har dömts för brott under kriget och de skulle därför gå fria. Det tredje förslaget “Ley 5272” innebär extrema begränsningar av kvinnors rättigheter, vilket resulterat i demonstrationer från olika kvinnoorganisationer.
Närvaron av transnationella företag är dessutom påtaglig i Guatemala då rätten till mark och vatten är ett problem för människor på landsbygden. Många vattenkraftverk byggs på landsbygden trots att människor motsätter sig, ofta har löften om elförsörjning till de påverkade byarna erbjudits. Trots det lever många av människorna fortfarande utan tillgång till el långt efter att vattenkraftsverken installerats. Samtidigt är vatten en livsviktig resurs vars tillgång minskar i samband med vattenkraftsverken då floderna som leder vattnet ut i byarna torkas ut.
Vi tackar Evelina för din medverkan och din kunskap!