För att få inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala har vi denna vecka pratat med Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen.

Guatemala är det landet i Centralamerika där störst andel av befolkningen är urfolk. Det Inbördeskriget som utkämpades mellan 1960–1996 och resulterade i över 200 000 döda, drabbade befolkningen i landets nordvästra regioner, Quiché, Huehuetenango, Alta Verapaz och Baja Verapaz särskilt hårt. Kriget förstärkte den redan omfattande strukturella ojämlikheten, våldsbrottslighet och korruption och trots att Guatemala idag kan ses som ett medelinkomstland är resurserna extremt snedfördelade och många lever i djup fattigdom.

Idag är situationen för miljö- och människorättsförsvarare svår. De stigmatiseras och kriminaliseras, många gånger av förövare med kopplingar till den politiska och ekonomiska eliten, militären och den organiserade brottsligheten. 

 Evelina, hur ser situationen ut för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala?

Läget i Guatemala är oroväckande. Hittills under 2020 är dödssiffran för miljö – och människorättsförsvarare uppe i 20-25 fall. Vi ser mycket skrämseltaktik och hot riktat mot de organisationer som Kristna Fredsrörelsen arbetar med.

Hon berättar vidare att sociala medier är en vanlig använd metod för att på ett enkelt sätt sprida nedsättande ord, lögner och hot mot de som försöker ändra situationen för urfolk och småjordbrukare. Ett annat vanligt sätt att kriminalisera miljö- och människorättsförsvarare är att polisanmäla brott som inte finns. 

Flera av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen arbetar med har idag släppts fria. Men folk går länge med en rädsla för att bli gripna, vilket gör att de inte vågar lämna sina byar.

Hur ser det ut för kvinnliga miljö- och människorättsförsvarare? 

Situationen skiljer sig till viss del. Generellt mottar kvinnor mer hot om sexuellt våld och hot mot sina familjer. Kvinnor får utstå hot både från meningsmotståndare men ibland även från den egna familjen och från personer i den egna rörelsen, vilket inte sker i samma utsträckning för män. 

Evelina påpekar att även journalister är en utsatt yrkesgrupp, inte bara i Guatemala utan i hela Latinamerika.  

Vilka aktörer arbetar du med som fredsobservatör?

Organisationerna som Kristna Fredsrörelsen medföljer arbetar framförallt med övergångsrättvisa och rätten till mark och territorier. Två frågor som är nära sammanlänkade, säger Evelina och förklarar att de samhälleliga orättvisor som präglade landet före och under inbördeskriget finns än idag och vissa har intensifierats i samband med att Guatemalas regeringar under åren förespråkat en extraktiv utvecklingsmodell som går ut över urfolkens rättigheter och användning av deras mark och territorier.

Trots att ett fredsavtal officiellt skrevs under år 1996, har det tagit många år innan ansvariga för krigsförbrytelser har kunnat dömas. I oktober 2019 började rättegången mot de högt uppsatta militärerna under Lucas Garcías styre. Organisationen Asociación para Justicia y Reconciliación, den största organisationen för övergångsrättvisa anmälde år 2000 men först i oktober 2019 påbörjades rättsprocessen mot de tre anklagade militärerna när den tredje misstänkte greps. 

Vad sker i Guatemala idag som kan påverka den här situationen? 

Kopplat till rättvisa finns det just nu tre lagförslag i Guatemalas kongress som kritiserat av omvärlden. Det första förslaget, som i folkmun kallas “Ley de ONG” skulle kunna innebära ett steg bakåt i arbetet med mänskliga rättigheter i landet på grund av försvårad byråkrati. Lagförslaget har kritiserats hårt av till exempel OHCHR, FN:s högkommissarie för Mänskliga Rättigheter, då det skulle försvåra arbetet för organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter och HBTQ-frågor. Förslaget har tillfälligt stoppats av konstitutionsdomstolen då människorättsorganisationer motsatt sig lagförslaget. 

Det andra förslaget “Ley de Reconciliación Nacional” innebär att amnesti skulle ges till personer som har dömts för brott under kriget och de skulle därför gå fria. Det tredje förslaget “Ley 5272” innebär extrema begränsningar av kvinnors rättigheter, vilket resulterat i  demonstrationer från olika kvinnoorganisationer.

Närvaron av transnationella företag är dessutom påtaglig i Guatemala då rätten till mark och vatten är ett problem för människor på landsbygden. Många vattenkraftverk byggs på landsbygden trots att människor motsätter sig, ofta har löften om elförsörjning till de påverkade byarna erbjudits. Trots det lever många av människorna fortfarande utan tillgång till el långt efter att vattenkraftsverken installerats. Samtidigt är vatten en livsviktig resurs vars tillgång minskar i samband med vattenkraftsverken då floderna som leder vattnet ut i byarna torkas ut.

Vi tackar Evelina för din medverkan och din kunskap! 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter