Miljö- och människorättsaktivisten Milena Flores från den colombianska organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia berättar om situationen för miljö- och människorättsaktivister i Colombia.

I sex decennier har Colombias befolkning levt med väpnade konflikter. I november 2016 signerade rebellgruppen FARC och den colombianska regeringen ett fredsavtal som skulle stoppa våldet i landet. Fredsprocessen har visserligen lett till att det i nuläget råder en officiell vapenvila mellan de största parterna i konflikten men riskerna för människor som kämpar för mänskliga rättigheter kvarstår, hoten mot dem riktas främst från väpnade grupper, tidigare paramilitärer och gerillakrigare i ett allt mer kriminaliserat civilsamhälle.

– Vi som försvarar mänskliga rättigheter har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats och många av mina kollegor har dödats, säger Milena Flores från organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia. Hon berättar vidare om hur paramilitära grupper tagit över i det maktvakuum som skapats efter att FARC lämnade och hur de nu pekat ut flera sociala ledare som militära mål.

– Under 2016 tog jag och mina kollegor emot en ökad mängd hot och nyligen började en av de beväpnade grupperna fråga efter mig, säger Milena.

Milena Flores, Foto: Privat

Samtidigt som frågor vad gäller mänskliga rättigheter kvarstår och fredsprocessen fortfarande står inför kritiska utmaningar har utländska investeringar i Colombias tidigare oåtkomliga rika naturresurser ökat markant, något som ytterligare riskerar att förvärra den sköra freden i landet. Organisationen Movimiento Ríos Vivos Colombia motsätter sig aktivt det största vattenkraftsprojektet i Colombia som för närvarande är under uppbyggnad i Antioquia. De organiserar sig för att hjälpa de människor som påverkas av projektet, bland annat personer som tvångsförvisas från sina hem och gruvarbetare som i generationer arbetat och bott i området och nu förlorat både sina bostäder och arbete helt utan kompensation.

– För oss är det väldigt sorgligt eftersom vi försvarar den miljö som tillhör alla. Det är väldigt svårt när de hotar oss bara för att vi säger sanningen. Jag känner mig ledsen eftersom vi inte gör något fel, säger Milena om hoten och bilden av försvarare som kriminella.

Vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva?

Miljö-och människorättsförsvarare som arbetar i områden som domineras av kriminella grupper som uppstått efter fredsavtalet lever med ytterligare risker. Dessa områden präglas ofta av olagliga ekonomier, mycket våld, fattigdom och brist på statlig närvaro. Ekonomiska intressen med kopplingar till kriminella grupper påverkar de som försvarar rättigheter kopplade till urfolk, mark, fackföreningar och storskaliga projekt drivna av företag. Den största ökningen av mord på försvarare 2018 ägde rum inom sektorn för jordbruk och förnybar energi.

– Jag var tvungen att lämna mitt land och nu lever jag i exil med mina barn, berättar Melina som idag bor i Europa. Mina barn är väldigt rädda, fortsätter hon. De vet om att andra försvarare dödas. De ber mig att sluta och frågar om jag vill bli dödad.

Även om antalet skadade på grund av den väpnade konflikten minskade under och efter fredsförhandlingarna 2016, har människorättsförsvarare upplevt en ökning av hot och attacker. Bland dem som är mest utsatta är människor som arbetar med rättigheter som gäller afro-colombianer-, urfolk-, småbrukare- och Hbtqi. Kvinnliga försvarare står dessutom inför särskilda risker och utmaningar.

– Som kvinna blir du alltid mer ifrågasatt som försvarare. Vi bedöms hårdare, särskilt när vårt arbete fortsätter våra familjer i fara. Men vem kommer försvara våra rättigheter om vi inte gör det själva? frågar Milena. Jag har alltid tänkt att om vi inte gör det kommer andra inte heller att göra det eftersom att många är rädda och många redan tystats. Vi måste vara starkare.

Översättning av Mikaela Trouvé från Swedwatch rapporten ”Defenders at risk” från 2019.


Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna stödjer det kontinentala småbrukarenätverket Cloc/La Vía Campesina som Movimiento Ríos Vivos Colombia är en del av. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter