Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

Den 3 oktober införde Ecuador president Lenín Moreno ett reformprogram med omfattande nedskärningar i statsapparaten och satsningar för att stimulera privat företagande. Avsikten var att komma tillrätta med landets ekonomiska problem, ett krav från den internationella valutafonden (IMF).

Ett av de mest kontroversiella förslagen var att ta bort subventioner på bensin- och diesel som funnits i Ecuador sedan 70-talet. Ett förslag som skulle innebära en ökning av bränslepriserna med 120 procent, och i förlängningen även priser på andra konsumtionsvaror. 

Reaktionerna lät inte vänta på sig; runt om i landet utbröt stora demonstrationer, vägblockader och våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter som resulterade i nio döda och nästan 2 100 skadade eller gripna.

Landets urfolk, som utgör cirka tjugofem 25 procent av befolkningen och tillhör landets mest utsatta grupper, spelade en avgörande roll i proteströrelsen. Däribland Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Pueblo Kayambi. 

Rodolfo Magne, programansvarig på Latinamerikagrupperna, berättar att urfolksrörelsens gemensamma krav var av långtgående karaktär. Utöver ett nej till IMFs åtstramningspaket krävde de en avveckling av landets gruv- och oljebaserad ekonomi. Men Morenos förslag om privatiseringen av statliga företag öppnade snarare upp för ökad närvaro av transnationella företag, med verksamheter som ofta har förödande konsekvenser för människor och miljön.

    – Våra samarbetsorganisationer vill se en annan utvecklingsmodell än den rådande nyliberala extraktivismen, som främjar internationell handel framför mänskliga rättigheter och miljö.

I en intervju med nättidningen The real news, sa kommunikationschefen för det nationella urfolksnätverket CONAIE Andres Tapia:

Vi reagerar mot de massiva höjningarna av priserna på livsmedel och transporter, men också mot regeringens överenskommelse med IMF. Avtal med multinationella olje-, gruv- och vattenkraftbolag utgör en stor fara för våra folk och våra territorier.

Efter tolv dagars protester upphävde regeringen sitt beslut om att skrota bensin- och dieselsubventionerna och protesterna avstannade. Men efterspelet är långt ifrån över.

Under det gångna året har hoten och förföljelsen av sociala ledare ökat, liksom godtyckliga anklagelser och gripanden för brott i samband med protesterna. I en intervju med Franklin Andrés Camuendo Quilumbaquins från organisationen Pueblo Kayambi berättar han om upploppen och situationen för organisation idag.

Avslutningsvis frågade vi Rodolfo Magne varför han tror att protesterna utbröt just under 2019. 

I Ecuador, precis som i andra länder i Latinamerika, är de nyliberala strömningarna starka. Privatiseringen av naturresurser ökar och transnationella företag får större inflytande över landets ekonomi. Samtidigt är urfolksorganisationerna just nu starka och de har makt att påverka.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter