I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

I oktober 2019 utbröt ett stort antal protester runt om i Ecuador till följd av en rad ekonomiska förslag från president Lenín Moreno, bland annat regeringens åtstramningspaket som skulle drabba redan socioekonomiskt utsatta grupper i landet. Det här ledde till att landets sociala rörelser organiserade omfattande protester. Fredliga demonstrationer som möttes med övervåld från polis och militär.

Franklin Andrés Camuendo Quilumbaquin tillhör Kayambifolket i Ecuador och har sedan tre år tillbaka en ledande position inom organisationen Pueblo Kayambi som arbetar för urfolksrättigheter och är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer.  

Enligt Franklin använder den ecuadorianska staten juridiken som ett instrument för att tysta organisationens verksamhet, något som efter upploppen under 2019 blivit tydligare. Såväl Franklin som flera andra ledare har utsatts för godtyckliga anklagelser och gripanden. Personer inom organisationen står bland annat åtalade för att ha uppmuntrat till uppror och skadegörelse på privat- och offentlig egendom.

– Vi förnekar inte att vi gick ut med avsikten att mobilisera människor i kampen, men endast genom fredliga demonstrationer i syfte att försvara våra rättigheter, säger Franklin. Vi gjorde oss aldrig skyldiga till de brott många av oss nu står anklagade för.

37 personer från Pueblo Kayambi skadades i konfrontationerna och sju av dem har fortfarande inte återhämtat sig efter att ha träffats av kulor eller slag. För de som blev av med synen eller fick bestående skador på organ är konsekvenserna av sammandrabbningarna livslånga, berättar Franklin. Regeringsstyrkorna har förnekat sin inblandning i konfrontationerna och även fått stöd från regeringen.

Om jag dör, så dör jag i alla fall i kampen för mina rättigheter

Enligt Franklin utnyttjar regeringen människors rädsla genom att hota, fängsla, anklaga och inleda rättsprocesser utan grund för att försvåra människors möjlighet att göra sina röster hörda. Människor som försvarar demokrati, mark, natur och mänskliga rättigheter blir förföljda trots att de inte begår något brott. Han tillägger dock att hoten å andra sidan inte är någonting nytt, de har alltid legat latent mot organisationens verksamhet. Rätten att göra motstånd finns inskrivet i konstitutionen, ändå undertrycks våra ledare hela tiden både fysiskt och psykiskt, säger Franklin.

Kampen för urfolks rättigheter påverkar Franklin, hans familj och organisation mycket. Han säger att det innebär ett stort ansvar att ha en ledande position, speciellt när det kommer till att vägleda den nya generationens ungdomar. 

– Vad man än gör riskerar man att bli övervakad och hotad, det föreligger dessutom en risk att hela ens familj görs till åtlöje, berättar han.  Därför måste man lära sig att alltid vara beredd och tänka två gånger, både på vilket sätt ens beslut påverkar det som händer nu, men också vad det har för konsekvenser för framtiden, berättar Franklin.

 Samtidigt finner han styrka i det som händer nu, det ger honom kunskap, kraft och vilja att fortsätta framåt. Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder, säger han. Även om kampen påverkar hans familj negativt så frågar han sig vem som kommer kämpa för deras rättigheter och framtid om inte han gör det.

– Jag kom till en punkt när jag insåg att om jag dör, så dör jag i alla fall i kampen för mina rättigheter.

 Franklin menar att man kan dela upp hoten som riktas mot honom och hans organisation i två. Det första är det strukturella förtrycket där människor som tillhör ursprungsbefolkningar diskrimineras på grund av sin kulturella, politiska och sociala identitet. Franklin menar att förtrycket är del av ett diskriminerande system i vilket människor från urfolksgrupper särbehandlas på grund av sin identitet men också eftersom deras territorium och naturresurser är åtråvärda.

 Den andra typer av hot som Franklin identifierar är hur praxis allt mer blivit till ett kriminaliserande av civilsamhället i form av rättsliga processer som åtal och fängslande. Att använda sig av administrativa och rättsliga apparater i syfte att hota och begränsa folkrörelser görs främst av regeringen. Men det tillämpas även av andra privata, ekonomiska och politiska, aktörer som av olika anledningar motsätter sig att urfolk ska organisera sig och få makt.  

 För Franklin var det inget val att engagera sig i kampen för urfolks rättigheter. 

– Jag tillhör själv ett urfolk och jag är medveten om vad regeringen och deras politik gör mot oss, säger han och fortsätter. Det gör ont att se hur regeringen undergräver mitt folks identitet och kultur på grund av att vi klär oss och tänker annorlunda. Franklin upprörs över att se hur hans folk inte får ta del av samma utbildning och sjukvård som andra och kommer fortsätta att försvara sina rättigheter i framtiden, vare sig det är inom organisationen eller utanför den. 

– Vi måste ut på gatorna, organisera oss och göra våra röster hörda, det är vår uppgift att försvara vårt land, vår identitet och vår natur. 

Samtidigt som Franklin är oroad över framtiden och vad som kommer hända med organisationen är hans förhoppning att någon gång få en plats inom den offentliga politiken för att kunna påverka så att samhällen som hans eget ska få vara delaktiga i beslutprocesser. Han hoppas att organisationen i framtiden växer sig starkare och att de själva ska få bestämma över land, vatten, utbildning och andra frågor som rör dem. Det är målet som Franklin och hans organisation kämpar för att uppnå.

Text av Clara Wasell


Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna samarbetar sedan år 2016 med organisationen Pueblo Kayambi. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

Miljökatastrofen som kallats för Regnskogens Tjernobyl

Latinamerikagrupperna har följt Chevronfallet i över 10 år. Här har vi samlat information om ett av världens största rättsfall om miljöförstöring.

· Nyheter