I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

I oktober 2019 utbröt ett stort antal protester runt om i Ecuador till följd av en rad ekonomiska förslag från president Lenín Moreno, bland annat regeringens åtstramningspaket som skulle drabba redan socioekonomiskt utsatta grupper i landet. Det här ledde till att landets sociala rörelser organiserade omfattande protester. Fredliga demonstrationer som möttes med övervåld från polis och militär.

Franklin Andrés Camuendo Quilumbaquin tillhör Kayambifolket i Ecuador och har sedan tre år tillbaka en ledande position inom organisationen Pueblo Kayambi som arbetar för urfolksrättigheter och är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer.  

Enligt Franklin använder den ecuadorianska staten juridiken som ett instrument för att tysta organisationens verksamhet, något som efter upploppen under 2019 blivit tydligare. Såväl Franklin som flera andra ledare har utsatts för godtyckliga anklagelser och gripanden. Personer inom organisationen står bland annat åtalade för att ha uppmuntrat till uppror och skadegörelse på privat- och offentlig egendom.

– Vi förnekar inte att vi gick ut med avsikten att mobilisera människor i kampen, men endast genom fredliga demonstrationer i syfte att försvara våra rättigheter, säger Franklin. Vi gjorde oss aldrig skyldiga till de brott många av oss nu står anklagade för.

37 personer från Pueblo Kayambi skadades i konfrontationerna och sju av dem har fortfarande inte återhämtat sig efter att ha träffats av kulor eller slag. För de som blev av med synen eller fick bestående skador på organ är konsekvenserna av sammandrabbningarna livslånga, berättar Franklin. Regeringsstyrkorna har förnekat sin inblandning i konfrontationerna och även fått stöd från regeringen.

Om jag dör, så dör jag i alla fall i kampen för mina rättigheter

Enligt Franklin utnyttjar regeringen människors rädsla genom att hota, fängsla, anklaga och inleda rättsprocesser utan grund för att försvåra människors möjlighet att göra sina röster hörda. Människor som försvarar demokrati, mark, natur och mänskliga rättigheter blir förföljda trots att de inte begår något brott. Han tillägger dock att hoten å andra sidan inte är någonting nytt, de har alltid legat latent mot organisationens verksamhet. Rätten att göra motstånd finns inskrivet i konstitutionen, ändå undertrycks våra ledare hela tiden både fysiskt och psykiskt, säger Franklin.

Kampen för urfolks rättigheter påverkar Franklin, hans familj och organisation mycket. Han säger att det innebär ett stort ansvar att ha en ledande position, speciellt när det kommer till att vägleda den nya generationens ungdomar. 

– Vad man än gör riskerar man att bli övervakad och hotad, det föreligger dessutom en risk att hela ens familj görs till åtlöje, berättar han.  Därför måste man lära sig att alltid vara beredd och tänka två gånger, både på vilket sätt ens beslut påverkar det som händer nu, men också vad det har för konsekvenser för framtiden, berättar Franklin.

 Samtidigt finner han styrka i det som händer nu, det ger honom kunskap, kraft och vilja att fortsätta framåt. Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder, säger han. Även om kampen påverkar hans familj negativt så frågar han sig vem som kommer kämpa för deras rättigheter och framtid om inte han gör det.

– Jag kom till en punkt när jag insåg att om jag dör, så dör jag i alla fall i kampen för mina rättigheter.

 Franklin menar att man kan dela upp hoten som riktas mot honom och hans organisation i två. Det första är det strukturella förtrycket där människor som tillhör ursprungsbefolkningar diskrimineras på grund av sin kulturella, politiska och sociala identitet. Franklin menar att förtrycket är del av ett diskriminerande system i vilket människor från urfolksgrupper särbehandlas på grund av sin identitet men också eftersom deras territorium och naturresurser är åtråvärda.

 Den andra typer av hot som Franklin identifierar är hur praxis allt mer blivit till ett kriminaliserande av civilsamhället i form av rättsliga processer som åtal och fängslande. Att använda sig av administrativa och rättsliga apparater i syfte att hota och begränsa folkrörelser görs främst av regeringen. Men det tillämpas även av andra privata, ekonomiska och politiska, aktörer som av olika anledningar motsätter sig att urfolk ska organisera sig och få makt.  

 För Franklin var det inget val att engagera sig i kampen för urfolks rättigheter. 

– Jag tillhör själv ett urfolk och jag är medveten om vad regeringen och deras politik gör mot oss, säger han och fortsätter. Det gör ont att se hur regeringen undergräver mitt folks identitet och kultur på grund av att vi klär oss och tänker annorlunda. Franklin upprörs över att se hur hans folk inte får ta del av samma utbildning och sjukvård som andra och kommer fortsätta att försvara sina rättigheter i framtiden, vare sig det är inom organisationen eller utanför den. 

– Vi måste ut på gatorna, organisera oss och göra våra röster hörda, det är vår uppgift att försvara vårt land, vår identitet och vår natur. 

Samtidigt som Franklin är oroad över framtiden och vad som kommer hända med organisationen är hans förhoppning att någon gång få en plats inom den offentliga politiken för att kunna påverka så att samhällen som hans eget ska få vara delaktiga i beslutprocesser. Han hoppas att organisationen i framtiden växer sig starkare och att de själva ska få bestämma över land, vatten, utbildning och andra frågor som rör dem. Det är målet som Franklin och hans organisation kämpar för att uppnå.

Text av Clara Wasell


Kampanjen ”Inte ett brott”

Att protestera mot social orättvisa är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för en levande demokrati. Men det är en rättighet som är allvarligt hotad. I Latinamerika är hotbilden mot miljö- och människorättsaktivister störst i världen. 

Värst är situationen för människor som organiserar sig och protesterar mot gruvdrift, vattenkraftverk och industrijordbruk. Verksamheter som har förödande konsekvenser för både människor och miljö.

Latinamerikagrupperna samarbetar sedan år 2016 med organisationen Pueblo Kayambi. De behöver långsiktigt stöd och hjälp att göra sina röster hörda. 

Ditt stöd är viktigt. Med din hjälp vill vi fortsätta att stötta deras kamp. Ditt stöd ger människor som mest behöver det kraft och styrka att kämpa vidare för en hållbar och rättvis värld.

Swisha ditt stöd till 1239010174. Märk ditt stöd med ”Inte ett brott” eller hitta andra sätt som du kan stödja på.

Det är #InteEttBrott att försvara sina mänskliga rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Välkommen på en storslagen kväll i solidaritetens tecken!

Vårens mest färgsprakande solidaritetsfest! Den 20:e maj i Folkets Hus, Sofielund, i Malmö.

· Nyheter, Evenemang

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter

Temagruppens motion vann i kategori ”Klimat -och miljörättvisa” i årets klimatriksdag

Latinamerikagruppernas temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter lämnade in en motion (motion 114) till 2022 års klimatriksdag om naturens rättigheter och skydd för miljöförsvarare. Motionen vann i sin kategori ”Klimat -och miljörättvisa” och var alltså en av tolv motioner som igår över lämnades till representanter för alla riksdagspartier utom SD.

· Nyheter

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Samtal om mänskliga rättigheter i Colombia

Välkomna på ett samtal och filmvisning som hålls av Latinamerikagrupperna i Eskilstuna och Eskilstuna folkhögskola!

· Nyheter, Evenemang

150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem

Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!

· Nyheter

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse?

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse och bidra till en starkare solidaritetsrörelse? Vi söker nu efter styrelseledamöter med olika bakgrunder och erfarenheter som kan vara med och driva föreningens strategiska arbete framåt. Känner du någon som vill engagera sig och som du tror passar för uppdraget? Eller är du intresserad själv?

· Nyheter

“Med feminismen sätter vi namn på allt vi gör”

Småbrukarorganisationen ATC i Nicaragua har under mer än 30 år arbetat med jämställdhet och utformat egna feministiska strategier. Yolanda Areas, som arbetar med jämställdhetsfrågor berättar om en lång resa av intressanta erfarenheter och om vikten av en feminism som utgår ifrån småbrukarorganisationernas egna verklighet. Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) i Nicaragua är en del […]

· Nyheter