Ecuador var det första landet i Latinamerika att drabbas av Covid-19 pandemin och landets urfolk, som redan innan pandemin var både socialt och ekonomiskt utsatta, drabbades särskilt hårt. 

Urfolksgrupper i Ecuador har länge marginaliserats. Generellt sett befinner de sig längst ner på den socioekonomiska stegen och utsätts för diskriminering på flera nivåer i samhället, bland annat i arbetslivet. Enligt uppgifter från år 2007 var inkomstklyftan 44,9 procent mellan urfolksbefolkningen och resten av befolkningen. Majoriteten av urfolksbefolkingen bor på landsbygden och försörjer sig som småskaliga jordbrukare för självhushåll. Forskning har dock visat att de landsbygdsområden som är bebodda av urfolk har sämre tillgång till fungerande infrastruktur, samt sämre tillgång till basala samhällsfunktioner såsom hälsovård och utbildning. Det är också där som fattigdomen är som störst. 

Ett annat problem för Ecuadors urfolksgrupper är utvinningen av naturresurser som hotar deras rätt till liv och hälsa. Ecuadors konstitution ger urfolken rätten att bland annat delta i beslut som rör exploatering av naturresurser på deras mark, samt rätt till en del av intäkterna. I praktiken tar dock regeringen sällan hänsyn till urfolken och deras åsikter. Istället utsätts många urfolk, människorättsförsvarare, och miljöaktivister som öppet kritiserar regeringen för hot, förföljelse, trakasserier och överdriven byråkratisk tillsyn.  

Ecuador var det första landet i Latinamerika att drabbas av Covid-19 pandemin och landet drabbades hårt. Generellt kom effekterna av pandemin att klassas som en humanitär kris i hela Latinamerika. Resultatet blev att de strukturella socioekonomiska ojämlikheterna inom länderna förstärktes. De som drabbades värst på flera olika plan var urfolksbefolkningen (https://gh.bmj.com/content/6/9/e006446.long

Orsaken till att urfolken var mer sårbara för pandemin var att de i stort saknar de basala tillgångarna som behövs för att bekämpa sjukdomar. De har sämre tillgång till rent dricksvatten, sämre tillgång till sanitära inrättningar och de bor trängre. Andra faktorer som gjorde urfolken mer sårbara för covid-19 är fattigdom och undermåliga arbetsförhållanden. 

Tillsammans med andra offentliga organ och organisationer, exempelvis Latinamerikagruppernas urfolksorganisation Conaie (La Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador), upprättade myndigheterna i Ecuador flera kulturellt anpassade och lämpliga protokoll, samt en plan, för förebyggande arbete och vård av Covid-19 hos urfolksbefolkningen. Ett av initiativen som utvecklades inom denna plan var bland annat en serie radioinslag som på flera urfolkspråk informerade om coronaviruset och hur man kan förhindra en infektion. Trots detta var den statliga responsen svag och mindre resurser tilldelades urfolken för att mildra och förebygga sjukdomsöverföring i jämförelse med resten av befolkningen. Detta har framkommit eftersom urfolken systematiskt har försökt att åskådliggöra försummelse från statens sida. De har bland annat lämnat in en ansökan om rättsligt skydd till provinsdomstolen i provinsen Pichincha. Domen som kom var till urfolkens fördel. Folkhälsomyndigheten beordrades att ordna med medicinsk hjälp i elva waorani-samhällen. Enligt Pan-Amerian Health Organization (PAHO) hade Ecuador dock den högsta ökningen av dödsfall bland urfolken i hela latinamerika och karibien. I vanliga fall stod urfolken för cirka fem procent av dödsfallen varje år, medan under pandemiåret 2020 så registrerade man 125 procent fler dödsfall än väntat. Hos den generella befolkningen registrerade man 32 procent fler dödsfall än väntat. En utveckling som enligt forskare hade kunnat undvikas genom att ge urfolken större tillgång till hälsovård, där de hade kunnat testats för covid-19, samt upptäckt och behandlat andra sjukdomar. 

För att begränsa smittan valde den ecuadorianska staten att helt eller delvis, stänga ner samhället. Landets handel, industri, turism, transport och hälsosektorn drabbades hårt. Under perioder rådde även totalt utegångsförbud. Dessa begränsningar gjorde det svårt för urfolken att sälja sina produkter på marknader, samt att köpa mat. Det har i vissa fall lett till kritiska situationer av livsmedelsbrist, samt en ökad fattigdom. År 2019 beräknades 50,6 procent av Ecuadors urfolk leva i fattigdom, i jämförelse med 20,9 procent av resten av befolkningen (dock inte inräknat afroecuadorianer). Under pandemiåret 2020 steg siffran till 59,7 procent, varav 35,3 procent av urfolkbefolkningen lever i extrem fattigdom.   

  

Kränkning av urfolksterritorier och ökad olaglig gruvbrytning 

Under pandemin ökade även kränkningarna av urfolkens territoriella rättigheter. Många urfolksamhällen rapporterade att gruvföretag utnyttjat det undantagstillstånd som rådde i landet för att gå vidare med gruvprojekt som nekats tillstånd. På samma sätt har redan befintliga illegala gruvdrifter fortsatt med sin verksamhet. I domen från provinsdomstolen i Pichincha beordrades Miljö- och vattenministeriet (Ministry of Environment and Water) att ta fram en rapport gällande övervakningen av olaglig gruvdrift, skogsavverkning och narkotikahandel i waoranis territorium. Domstolen ville även få fram oljebolagens protokoll för COVID-19. De valde dock att inte frysa alla utvinningsverksamheter i området

Urfolken har även uppgett att företagens anställda bidrog till en ökad spridning av coronaviruset. En medarbetare på Sekretariatet för mänskliga rättigheter (Secretariat of Human Rights) uttalade sig då i lokal media och sa att waorani hade rest i hemlighet till städerna och själva fört med sig smittan tillbaka. Något som representanter för urfolken starkt tillbakavisar. 

Ekonomiskt stöd är fortsatt viktigt

Latinamerikagrupperna stöttar den ecuadorianska urfolksorganisationen Conaie som representerar landets 15 urfolksgrupper, 18 urfolksamhällen, samt andra minoritetsgrupper. Den nya regeringen i Sverige har varit tydlig med att den vill genomföra sänkningar av Sveriges internationella bistånd. Efter pandemin så är dock det internationella biståndet viktigare än någonsin. I Ecuador har situationen för de redan marginaliserade urfolken försämrats markant på flera områden. Att främja demokratiutveckling och välfärd tar lång tid och är inte något som kan skyndas på. Därför måste vi fokusera på långsiktig, men hållbar utveckling. Det är viktigt att vi inte överger dem nu, vårt stöd gör skillnad!

// Joanna Lindell, praktikant hos Latinamerikagruppernas urfolksorganisation Conaie.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Internationella kvinnodagen 8 mars – för solidaritet med kvinnors kamp världen över

Intervju med vice ordförande på CONAIE Zenaida Yasacama om hennes arbete på CONAIE och hennes personliga drömmar och ambitioner av våra utlandspraktikanter i Ecuador Nina Rodriguez, Lena Högberg, Amanda Persson och Joel Rygler.

· Nyheter, Jobb & praktik

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, Guatemala

Intervju med Susana Toj Castro, aktivist och medlem i urfolks- och småbrukarorganisationen Waqib’ Kej, av våra utlandspraktikanter i Guatemala Emma Ekwall, Per Eklund och Elin Sandlund.

· Nyheter, Jobb & praktik

INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 8 MARS – FÖR SOLIDARITET MED KVINNORS KAMP VÄRLDEN ÖVER! INTERVJU FRÅN BOLIVIA

Intervju med Gabriel Jancko, medlem i kvinnoorganisationen Bartolina Sisa, av våra utlandspraktikanter i Bolivia Abigail Tapia Engström, Fanny Hagberg och Vera Austrell.

· Nyheter, Jobb & praktik

Felaktiga autogirodragningar

Istället för en ordinarie dragning av medlemsavgiften på 20 kr gjordes igår istället en dragning på 240 kr, dvs medlemsavgiften för hela året.

Vi jobbar på att så snart som möjligt göra en återbetalning av alla felaktiga dragningar och ber så mycket om ursäkt för detta missöde.

· Nyheter

Konflikt om oljeutvinningen i Amazonas skördar ännu ett liv i Ecuador

Ytterligare en social ledare är mördad. denna gång medlem i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie i Ecuador. Eduardo Mendúa, en av ledarna för ursprungsfolken i Ecuador, mördades utanför sitt hem kl. 17 på söndagseftermiddagen den 26:e februari 2023.

· Nyheter

Har du tagit del av vårt arbete under 2022?

Har du tagit del av vårt arbete under 2022? Vi skulle verkligen uppskatta om du ville hjälpa oss att bli bättre genom att fylla i den här enkäten, som utgör en del av vår verksamhetsutveckling! Enkäten är helt anonym och bör endast ta några få minuter i anspråk. Stort tack på förhand! Du hittar enkäten […]

· Nyheter

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

· Nyheter, Debatt & opinion

Peruanska Lourdes Huanca från FENMUCARINARP på Sverigebesök

Mellan den 18-23 februari 2023 är Lourdes Huanca, småbrukar- och urfolkskvinna samt ordförande för Perus nationella kvinnoorganisation för bönder, ursprungsfolk, löntagare och hantverkare (FENMUCARINARP) på besök i Sverige för att informera om situationen i Peru.  Under veckan deltar Lourdes Huanca i två evenemang som samarrangeras av Latinamerikagrupperna. Den 18 februari 2023: Öppet samtal med Lourdes […]

· Nyheter, Evenemang
Årsmöte på Färnebo folkhögskolas lokaler i Gävle 2018. Foto: Sori Lundqvist

Välkommen till Latinamerikagruppernas årsmöte 2023

Nu är det återigen dags för årsmöte den 13 maj! Ett tillfälle för dig som medlem att vara med att styra föreningens arbete. 

· Nyheter, Evenemang

Fröer ska få vara fria – Ett porträtt om Vera Lúcia och kampen om fröerna

Småbrukarrörelsen MPA- Movimen dos pequenos agricultores- har sedan 90-talet kämpat för småbrukares rättigheter, nationellt som internationellt. Ett steg i detta led är att garantera att jordbrukarna kan få fortsätta göra det de är bästa på, producera den mat som vi alla behöver för att leva. Ska man odla så behövs det fröer. “Fröer är grunden till produktion och reproduktion av liv”- detta säger Vera Lúcia, jordbrukare och aktivist inom MPA. Vera Lúcia är en “guardiã de sementes” -en skyddsängel för fröer.

· Nyheter