I slutet av mars inleds valkampanjen 2023 i Guatemala. Urfolkets presidentkandidat hindras från att ställa upp medan dottern till en ex-diktator dömd för folkmord tillåts kandidera. Våra praktikanter hos AJKEMAB’ Rech K’aslemal i Nebaj, Guatemala, reflekterar över valrörelsen hittills och svårigheterna för medborgarna att informera sig.
Guatemala är den största ekonomin i Centralamerika, men trots det lever mer än hälften av invånarna i fattigdom. Trots att det är ett land med mycket naturresurser och bördig jord tillgodoses paradoxalt nog inte befolkningens grundläggande behov och Guatemala ligger på fjärde plats i världen när det gäller undernäring. Uppgifterna avslöjar en oerhört ojämlik inkomstfördelningsstruktur där rikedomarna är koncentrerade till ett fåtal personer, vilket placerar Guatemala bland de sex mest ojämlika länderna i Latinamerika. Denna strukturella ojämlikhet drabbar främst människor på landsbygden och däribland ursprungsbefolkningen, som upplever den högsta graden av fattigdom och extrem fattigdom. Trots att andelen urbefolkning utgör nästan hälften av Guatemalas invånare, står de längst ifrån makten, eller saknar politiskt och ekonomiskt inflytande.
Thelma Cabrera är en framstående politiker och människorättsförsvarare som tillhör ursprungsbefolkningen Maya Mam. Hon har tidigare kandiderat till presidentposten som kandidat för MLP (Movimiento para la Liberación de los Pueblos), och fick då drygt 10 procent av rösterna i de allmänna valen och hamnade på en fjärde plats i valet, vilket var den bästa placeringen någonsin för en presidentkandidat från ursprungsbefolkningen. Cabrera, som själv kommer från fattiga förhållanden och personligen har upplevt den systematiska diskrimineringen mot ursprungsbefolkningen, kandiderade med löften om att bekämpa undernäring, analfabetism, jordlöshet, social exkludering och fattigdom. MLPs och Cabreras försök att stärka ursprungsbefolkningens politiska inflytande har dock lett till starka motreaktioner från den politiska eliten. Aktivister och politiker som Cabrera har fått utstå otaliga dödshot, vilka i flera fall har blivit till verklighet. Minst 23 medlemmar av CODECA, den grupp som grundade MLP, har dödats sedan 2019.
Inför valet i år blev Cabrera återigen nominerad till presidentkandidat för MLP tillsammans med sin medkandidat Jordán Rodas, tidigare ombudsman för mänskliga rättigheter. Deras kandidatur har dock avvisats av valdomstolen på oklara grunder, och Cabrera tillåts därmed inte ställa upp i valet 2023. Ett beslut som har kritiserats av människorättsorganisationer och internationella observatörer.
Samtidigt som de förbjuds att delta i valet har valdomstolen bekräftat den konservativa Zury Ríos presidentkandidatur för partiet Valor. Hon är dotter till den före detta USA-stödda militärdiktatorn Efraín Ríos Montt, som tog makten efter en statskupp 1982. Hans de facto-regim (1982-1983) anses vara den blodigaste perioden i landets inbördeskrig, med 45 000 döda eller försvunna, de flesta tillhörande mayafolket Ixil, och dömdes 2013 för folkmord och brott mot mänskligheten av en så kallad högriskdomstol. Zury Ríos har vid flertalet tillfällen uttryckt sitt stöd för sin far och försvarat honom mot anklagelser om människorättsbrott och folkmord. Zury Ríos förbjöds att kandidera 2019 på grund av att konstitutionen inte tillåter personer som kom till makten genom en kupp, eller deras blodsfränder, att kandidera till presidentposten. I år tilläts hon skriva in sig, trots att det går emot konstitutionen, och förhandstippas som en av favoriterna till presidentposten.
Under vår tid hittills i Guatemala har vi praktikanter slagits av hur svårt det är att få en övergripande bild av valrörelsen och de olika partierna som kandiderar. Dels på grund av mängden partier- runt 30 stycken- och hur svårt det verkar vara att informera sig, både vad gäller brist på insyn och brist på tillgång till information. För oss känns det självklart att vi kan använda oss av olika valkompasser och politiska debatter på TV för att informera oss inför val. I Guatemala är premisserna annorlunda. Analfabetismen är utbredd i många regioner och många har inte tillgång till internet. När vi försöker sammanställa information till detta reportage hittar vi många artiklar som vittnar om en brist på insyn vad gäller partiernas ideologi och vad de står för, och ingen av de vi pratar med verkar ha något tips på någon sida där man faktiskt kan hitta information om partierna.
Att politiska partier i Guatemala ofta är ovanligt kortlivade gör det ännu mer komplicerat att hålla sig uppdaterad och informerad inför valet. Av 28 partier i valet 2015 finns bara 11 kvar i årets valrörelse, och det är inte för inte ordet “franchisepartier” förekommer inom den politiska debatten i Guatemala. Med en medellivslängd på ca 6 år är politiska partier i slutändan ofta bara ett verktyg för att ta sig till makten, och resultatet blir att det skapas partier utan ideologisk grund eller förankring i samhället.
Bilden ovan togs under en workshop organiserad av AJKEMAB’ Rech K’aslemal, en del av mayanätverket WAQIB’ KEJ, som vi gör praktik hos. En stor del av AJKEMAB’s arbete i vår har varit att arrangera workshops riktade till ledarfigurer inom de olika samhällen som utgör departamentet Quiché, och representanter för regionala organisationer. Syftet är att informera allmänheten inför valet, analysera den politiska situationen och kartlägga vilka kandidater som representerar byarnas intressen. Tanken är sedan att lokala ledare och representanter ska sprida vidare informationen där de är verksamma, med målet att mobilisera sig kring en politik som inte exkluderar ursprungsbefolkningen och byarna.
I regionen Quiché där vi praktikanter befinner oss domineras husfasaderna av valloggor av UNE, Valor och Cabal; inflytelserika och konservativa partier. Vi frågar en kollega varför folk väljer att skylta så tydligt med det man röstar på. Han svarar att det är en del av valkampanjen, där folk lånar ut sina husfasader mot en summa pengar och efter valkampanjen målas det över. Med andra ord en betald målning av huset, och också en rätt kraftfull politisk strategi. Partier som syns mycket blir omedvetet lättare att rösta på, då de förefaller naturliga och bekanta.
Som en del av den politiska analys som varit ett tema under de workshops som vi varit på har matrisen på bilden ovan används för att kartlägga de politiska partiernas ideologiska position (vänster till höger) och deras inflytande (vertikalt, ett till tio). Det som är tydligt från matrisen är att de flesta partier befinner sig på den mer konservativa, högra sidan, och endast ett fåtal på den vänstra. Inför att valkampanjen nu drar igång är det i regel inte en optimistisk ton som råder för att det politiska blocket som representerar ursprungsinvånare och landsbygden ska få majoritet. Många vi pratar med ser Thelma Cabrera som deras representant och känner att de saknar en kandidat att rösta på när Cabrera inte tillåts kandidera. Oavsett fortsätter AJKEMAB’ och deras medlemsorganisationer på att sprida information och att mobilisera sig, vilket i det långa loppet kan öka inflytandet för politiska representanter som för en politik som inte exkluderar byarna och urbefolkningen. Om inte i detta val så kanske nästa. Kampen fortsätter.
Källor:
[1] https://www.worldbank.org/en/country/guatemala/overview
[2] https://ourworldindata.org/grapher/income-inequality-in-latin-america?tab=table
[3]https://elperiodico.com.gt/lo-mas-importante-de-hoy/2022/02/08/suman-23-asesinatos-en-contra-de-dirigentes-de-codeca/
[4] https://www.plazapublica.com.gt/content/rios-montt-es-condenado-por-genocidio-contra-ixiles
[5] https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.925.8392&rep=rep1&type=pdf