I en djup dalgång, omringad av grönskande kaffeodlingar på tre sidor, står ett ensamt lychee-träd. Grenarna hänger tunga av frukt med grön-rosa skal och med tanke på hur fint omvårdat det är så är det tydligt att detta träd är älskat. Sorlet från dammarna överröstas av höns som kacklar i bakgrunden och solen strålar gömmer sig sakta bakom de höga bergen. Dova dofter från stora kärl innehållande naturliga gödningsmedel svävar i luften och blandar sig friska, söta essenser från löv och de mognande kaffebönorna på buskarna. Vi befinner oss strax utanför Água Doce do Norte i delstaten Espirito Santo i sydöstra Brasilien, på en gård som tillhör jordens egen ingenjör, Adelan.

Adelan Alcântara är 33 år och har bott i området sedan barnsben. Han är uppvuxen inom jordbruket och odlar själv kaffe, ris, bönor, majs, cassava mm., det mesta för eget bruk men en del även för försäljning. År 2015 fick han genom småbrukarrörelsen MPA möjlighet att gå en förberedelsekurs och göra inträdesproven för att senare utbilda sig till agronom med inriktning agroekologi på universitetet. Där kom han att ta upp kampen mot användningen av gifter i jordbruket. “Eftersom att de kemiska bekämpningsmedlen är framtagna för att döda, så dödar de också dem som använder dem och konsumerar de livsmedel som de används till för att producera” framhäver Adelan allvarligt. Idag viger han sitt liv åt att hjälpa jordbrukare i sin omgivning att ställa om från ett “konventionellt jordbruk” dvs. ett jordbruk där olika gifter används för att ta död på ogräs och skadedjur och insekter, till ett ekologiskt och miljömässigt och socialt hållbart jordbruk. 

Det svåraste att ändra är vår mentalitet

Brasilien har tillsammans med USA de senaste åren turats om att ställa sig på första plats på listan över länder som använder mest (störst kvantitet) kemiska bekämpningsmedel i sitt jordbruk. Under 2021 användes 720 000 ton kemiska bekämpningsmedel i Brasilien. Användningen ökar dessutom snabbt. Bara under expresidenten Jair Bolsonaros tid vid makten godkändes användandet av och introducerades mer än 2000 nya bekämpningsmedel för bruk inom landet, 30 procent av dessa innehållande komponenter som anses vara så pass skadliga att de förbjudits på den europeiska marknaden. 

Kemiska bekämpningsmedel används för att kontrollera spridning av ogräs och skadedjur men deras verkan är påtaglig långt bortom det de är ämnade för. De aktiva ämnena i gifterna tar död på mikroorganismer och insekter i jorden som är livsviktiga för att bevara en bra balans. När organismerna dör så dör därför även jorden. För att få något att växa i sådan jord måste man tillföra gödningsämnen, även dessa många gånger bestående av skadliga kemikalier. Gödningsämnena utgör för jorden en slags konstgjord andning, istället för att värna om den naturliga balansen används alltså gifter och konstgjorda gödningsämnen om vartannat för att hålla produktionen vid liv. 

Jordbruk med gifter har normaliserats till den grad då den nu kännetecknas som “konventionellt jordbruk” medan en giftfri produktion är “alternativ”

Ett annat stort problem är svårigheterna kring att kontrollera hur gifterna sprids. Det vatten som används för bevattning för med sig bekämpnings- och gödningsmedel till vattendrag och slår ut hela ekosystem i sjöar, floder och delar av hav. På storskaliga odlingar är applicerandet av gifter vanliga genom besprutning från flygplan. Stora ytor kan täckas snabbt men utan kontroll över var gifterna hamnar då vinden för med dem överallt, långt utanför tilltänkta områden och in i människors bosättningar.

Den okontrollerbara spridningen innebär också många hinder för de jordbrukare som har som avsikt att odla utan användning av kemiska produkter. Har du som jordbrukare en granne som använder gifter måste du på din mark upprätta fysiska barriärer som förhindrar att gifter letar sig in. Då gifterna sprids på många sätt så finns inget skydd som är hundraprocentigt, men några av de mest effektiva barriärerna är så kallade “barreiras sanitárias”, sanitära barriärer. Sanitära barriärer består av träd, buskar och andra växter som på ett aktivt sätt tar upp giftämnena från vatten och jord och vars löv, ramverk samt rötter rent fysiskt förhindrar att gifterna sprids. Att upprätta dessa skyddsbarriärer är kostsamt och arbetskrävande. Utöver detta tar de flera meter tjocka murarna av organiskt material upp mark som skulle kunna ha använts för produktion av livsmedel. Agroekologiska jordbrukare måste alltså betala ett dubbelt pris för sina giftanvändande grannar, dels genom kostnader för att skydda sig mot gifterna och dels genom uteblivna intäkter till följd av förlust av jordbruksarealer för skyddsbarriärer.

Ironiskt nog kan även producenter som använder kemiska bekämpningsmedel drabbas väldigt drastiskt av förlust av intäkter. Användning av kemiska bekämpningsmedel säljs in som ett måste för att öka sin produktion -och med det- sina intäkter. Verkligheten är den att den höga halten av gifter som används i Brasilien har lett till att EU nu börjar sätta stopp för import av vissa livsmedel från landet då de utgör en fara för människors hälsa att konsumera dem. Ett exempel är svartpeppar, en krydda som från och med 2023 inte längre kommer att importeras från Brasilien men som tusentals jordbrukare runt om i landet i flera generationer har odlat för att försörja sig själva. 

Människor kallar mig galen och påstår att jag kommer att få mina skördar förstörda om jag inte använder gifter

Gifterna påverkar allt levande och vi människor är inte undantagna. För de jordbrukare som arbetar med hantering och applicerandet av kemiska bekämpnings- och gödningsmedel finns många hälsorelaterade risker. Många medel är klassificerade som väldigt skadliga för människors hälsa och i takt med att användandet av dessa ökat har även rapporter om människor som bor på landsbygden som insjuknar i allvarliga sjukdomar ökat. “Idag finns det massor av statligt godkända kemiska substanser inom jordbruket som orsakar stor skada på miljön och människor, många av dessa cancerogena”, kommenterar Adelan. Att livsmedel som vi senare konsumerar besprutas med olika medel innebär att vi inte bara får i oss gifterna från jordbruket via kontakt med kontaminerat vatten, jord eller luft, utan också direkt in i kroppen via den mat vi äter.  

Adelan, tillsammans med MPA och flera andra rörelser, arbetar för att öka förståelsen kring den omfattning av skadorna som de kemiska bekämpningsmedlen orsakar på både naturen och oss människor. “Som en motkraft till denna mörka sida av jordbruket utvecklar vi, tillsammans med flera andra småbrukare, alternativa sätt att producera [livsmedel], utan användning av kemiska bekämpningsmedel”, säger Adelan. Men omställningen mot ett hållbart jordbruk går långsamt.  “Det svåraste att ändra är vår mentalitet till användandet av gifter i jordbruket. Människor kallar mig galen och påstår att jag kommer att få mina skördar förstörda om jag inte använder gifter”, säger han medan han styr bilen vi sitter i som kämpar sig fram bland bergen på de smala vägarna av packad jord. Denna propaganda är något som ofta genomsyrar samtalen kring kemiska bekämpningsmedel. Storföretag som Bayer, Syngenta Group m.fl. tjänade under 2021 14.254 miljarder amerikanska dollar på att sälja kemiska bekämpningsmedel. För att fortsätta hålla igång försäljningen krävs att konsumenterna fortsätter tro på att jordbruk utan gift inte är möjligt.

Genmodifierade fröer, kemiska gödningsmedel, pesticider och växtgifter säljs i paketlösningar och marknadsförs som det billigaste och smartaste alternativet för en lyckad skörd. Ett tydligt bevis på hur framgångsrikt företagens kampanjer för användning av gifter har blivit är hur det etsat sig fast i språket. Jordbruk med gifter har normaliserats till den grad då den nu kännetecknas som “konventionellt jordbruk” medan en giftfri produktion är “alternativ”. “Första steget mot att ändra på hur vi producerar är att ändra på sättet vi tänker på, sättet vi ser på naturen och viljan att inte bara leva utan leva ett bra liv. Många tror inte på mig när jag berättar om de framgångar jag haft på mina egna odlingar utan att använda gifter. Människor tror oftast inte på ord, utan de måste se förändringen för att ta till sig den. Därför låter jag människor komma och titta på mina odlingar så att de kan se det med egna ögon”, kommenterar Adelan medan vi närmar oss en annan producent som också arbetar för en övergång till ett ekologiskt jordbruk. “Övergången är väldigt komplicerad då den kräver ett paradigmskifte, en brytpunkt för en cykel och det system där alla använder gifter”.

Förutom att bjuda in människor att ta del av hans framgångsrika ekologiska odlingstekniker arbetar Adelan några dagar i veckan med att besöka andras gårdar. Genom provtagning och analys av jorden kan han avgöra hur jorden mår och ge råd till exempel om vilka näringsämnen som kan tänkas behövas tillsättas. På så vis kan han hjälpa till att öka jordbrukares produktionskapacitet på naturlig väg. “Vi prioriterar att förbättra kvalitén på jorden [och…] höja biodiversiteten i jorden genom fysiska besök på gårdar. För att hålla i schack oönskade insekter och sjukdomar [som växterna kan drabbas av] använder vi enbart ekologiska produkter”, säger Adelan stolt. “Till exempel använder vi en svampart som har kapaciteten att kontrollera skadeinsekter och en bakterie som begränsar svampsjukdomar i jorden. Dessa använder vi i kombination med andra preparat, växtnäringar mm, som vi producerar själva på vår gård”.

Adelan guidar jordbrukare genom varje steg av sin omställning. “Jag har varit med och hjälpt ett 20-tal gårdar att påbörja sin process mot att gå över till ett ekologiskt jordbruk. Vissa har slutat använda kemiska bekämpningsmedel men fortsätter att använda syntetiska gödningsmedel. Andra har en helt ekologisk produktion på delar av sina ägor och konventionellt jordbruk på resten. Få har kunnat ställa om hela sin produktion då man i övergångsfasen oftast har en tillfällig nedgång i kvantiteten av sin produktion innan man har lärt sig allt som man behöver lära sig för att bedriva ett ekologiskt jordbruk”. Somliga vill enbart ha vägledning och tips medan andra har stående besök från Adelan inplanerade för att bygga ut sitt jordbruk. Och så finns det de som besöker Adelan för att köpa hans egentillverkade insektsmedel och växtnäring eller de ekologiska livsmedel han producerar. “Alla är i olika stadium av sin process”, säger han.  

Adelan tror på att en värld där jordbruket är fritt från giftanvändning är möjlig, men påpekar att vägen dit fortsatt är lång. “Det är en övergångsprocess som krävs där vi avgiftar jordar och ökar bördigheten. Vi måste avfärda gifter och säga: ”Jag vill inte längre ha gift, jag vill inte längre ha sjukdomar, jag vill leva ett bra liv, ett hälsosamt liv, ett lyckligt liv”. 

Text och bild av Siim Prääts, praktikant hos Latinamerikagrupperna

Fakta: https://contraosagrotoxicos.org/base-de-conhecimento/dados-sobre-agrotoxicos/