Toppmöte för kvinnor och fred
Den 3-4 februari 2022 inleddes det tredje nationella toppmötet för kvinnor och fred i Bogotá, lett av en kvinnoallians som strävar till att fredsavtalet ökar utrymmet för frågan om jämställdhet. De lyfter även att avtalet inte följts hittills, och kräver att staten börjar leva upp till sitt löfte.
Inställt- Campesinas y realismo mágico. Tres historias políticas y gremiales en los años 70s y 80s.
Bienvenidas a este panel de discusión donde Maria Victoria Reyes va a hablar sobre la obra de Gabriel García Márquez y su conexción a la lucha campesina, y también presentar tres historias de mujeres campesinas de Colombia.
NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter
Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, sker en snabb utbredning av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. En direkt effekt är att många lokalsamhällen förlorar tillgång till mark som de är beroende av för sin försörjning. Det är oftast lokala aktörer som genomför landgrabbing genom processer som genomsyras av korruption, hot och förfalskning av lagfarter. Pensionsfonder, däribland Andra AP-fonden, driver på utvecklingen genom de stora mängder kapital som strömmar in i markaffärer i regionen. Många människor vittnar om att hot och våld ökar mot de som motsätter sig utvecklingen. Det finns exempel på företag som använder sig av privata säkerhetsstyrkor som finns på plats 24 timmar om dygnet för att övervaka och utöva påtryckningar på lokala samhällen. säger Catarina Antikainen, styrelseledamot i FIAN Sverige, som deltagit på en undersökningsresa i Brasilien. Konsekvenserna för både människor och miljö är påtagliga. I regionen breder Cerradon ut sig. Den är lika viktig för den biologiska mångfalden som Amazonas. Där föds också flera floder som försörjer stora delar av landets befolkning med vatten. I samband med att mark tas i anspråk för storskaligt jordbruk sker ofta avskogning. Rapporten visar att det också skett på mark som ägs av Andra AP-fonden. På odlingarna som breder ut sig används stora mängder vatten och bekämpningsmedel. Det har lett till att vattendrag förgiftas och en utbredd vattenbrist för omgivande lokalsamhällen. I Sverige blundar man för problemen. Trots den dokumentation som finns hävdar Andra AP-fonden att deras investeringar inte bidrar till människorättskränkningar. Sverige har misslyckats med att reglera AP-fondernas investeringar för att säkra att de sker i enlighet med Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter och miljö. Det här är ett uppenbart exempel på att det inte räcker att förlita sig på frivilliga initiativ från fonderna själva, säger Annelie Andersson, talesperson för investerings- och företagsansvar för Latinamerikagrupperna. Bakgrundsfakta Rapporten “The Human and Environmental Cost of Land Business” publiceras av FIAN International, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos och CPT. Den baseras på två undersökningsresor, en i september 2017 till Brasilien och en i januari 2018 till Europa. Latinamerikagrupperna är en av de organisationer som bidragit till arbetet med rapporten. Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien görs genom fonderna TIAA-CREF Global Agriculture I och II (TCGA I och TCGA II), där Andra AP-fonden är en av de största ägarna. AP2 investerar mer än 8 miljarder kronor i jordbruksmark och 27 procent av marken finns i Brasilien. Se AP2:s årsredovisning 2017. 2015 visade en rapport som bland annat Latinamerikagrupperna stod bakom att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att de köpt mark genom en lokal affärsman som utreddes för landgrabbing. År 2016 annullerade en regional domare lagfarter för 124 000 hektar mark registrerade på affärsmannen. Sverige är skyldigt att både inom landets gränser, och när svenskt agerande får konsekvenser i andra länder, leva upp till de internationella konventioner Sverige ratificerat. I juni 2016 kritiserade FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Sverige för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar. Förra veckan presenterade regeringen, efter långa förhandlingar i riksdagens pensionsgrupp, ett förslag på ny lagstiftning för AP-fonderna. Det innehåller förbättringar när det gäller krav på hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Men dessa riskerar att undergrävas då målet om hög avkastning fortfarande är överordnat andra mål. Läs rapporten ”The Human and Environmental Cost of Land Business” Läs om rapporten i svensk media: Svenska dagbladet: https://www.svd.se/pensionsfond-bidrar-till-landgrabbing-i-brasilien Hör vår talesperson Annelie Andersson kommentera rapporten i SvD:s ekonomistudio (01:22-04:50)
Partiledare, världen är ert ansvar!
Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och värna global rättvisa! Politiska beslut som tas i Sverige påverkar människor i andra länder och det som händer i andra länder påverkar oss. Klimatförändringar, konflikter och hoten mot demokratin är några av många exempel på globala utvecklingsfrågor som partierna i Sverige aktivt måste jobba med. Nu visar en granskning gjord av CONCORD Sverige att partierna inte prioriterar de här frågorna i den omfattning som krävs. Det är djupt oroande. Visst finns det enstaka politiker inom nästan varje parti som driver frågorna, men de tycks inte få gehör internt. Framförallt blir det tydligt i riksdagen, där bara en bråkdel av utskotten jobbar med frågorna. Vi menar att Sveriges globala politik är alla politikers ansvar och ska drivas i alla utskott, inte bara utrikesutskottet. Partiledare, ni måste ta ansvar och skapa engagemang i ert parti för globala utvecklingsfrågor. Utskotten behöver samarbeta för att hitta breda och långsiktiga lösningar. Detta är förutsättningar för att vi ska kunna hantera de globala utmaningar som Sverige och världen står inför. Det är extra viktigt under ett valår och eftersom världsläget för demokratin är akut. Likaså är det avgörande för om Sverige, tillsammans med resten av världen, ska bidra och nå de Globala målen för hållbar utveckling. Granskningen visar att partierna saknar konkreta förslag i flera av de avgörande frågorna som vi identifierat i valmanifestet #hjärtavärlden. Där kräver vi en politik som: Står upp för människors rätt att organisera sig och göra sin röst hörd Driver en hållbar och rättvis utveckling till år 2030 Arbetar för att minska våra klimatpåverkande utsläpp För en verkligt feministisk utrikespolitik Avsätter 1 procent av BNI till internationellt bistånd För en human migrations- och flyktingpolitik Konkret politik och handlingsplan för att bidra till de Globala målen: Granskningen visar att partierna ännu inte utformat politik för vad som behöver göras för att Sverige ska bidra till de Globala målen för hållbar utveckling, som antogs för tre år sedan. Att regeringen fortfarande inte har presenterat en handlingsplan för detta är uppseendeväckande. Särskilt i skenet av att de lovat att vara ett föregångsland i arbetet. De andra riksdagspartierna har inte heller en tydlig vision för hur de vill att Sverige ska bidra till Agenda 2030. Växla upp politiken för att bemöta hoten mot demokratin: Granskningen visar också att 7 av 8 riksdagspartier vill växla upp politiken för att bemöta det akuta världsläget för demokratin, med människo- och naturrättsförsvarare som mördas och ett demokratiskt utrymme som krymper. Vi ser fram emot att fler partier tar fram konkreta förslag för att bemöta hoten mot demokratin. Samtidigt kan vi konstatera att Sverigedemokraterna till skillnad från de andra partierna inte vill prioritera bistånd för utveckling av demokrati. Byt spår i migrationspolitiken: De negativa effekterna för en hållbar och rättvis utveckling är tydliga när migrations- och flyktingpolitiken granskas. Här är Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna eniga i nästan samtliga migrationspolitiska frågor, till exempel vill de avskaffa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt försämra möjligheterna till familjeåterförening. Migrationspolitiska intressen påverkar också biståndspolitiken: I maj meddelade Socialdemokraterna att bistånd ska kunna dras in om inte länder som människor flytt ifrån tar tillbaka sina medborgare. Biståndspengar får inte villkoras på det här sättet. Bistånd till flickors utbildning, säkra förlossningar eller annat livsviktigt stöd ska inte kunna dras in som påtryckning för att landets regering ska agera i Sveriges migrationspolitiska intressen. Det skadar relationer till andra länder och gör biståndet mindre effektivt. Vi, 40 organisationer, menar att världen måste ges en plats i valrörelsen. Därför står vi bakom valmanifestet #hjärtavärlden där vi konkretiserat våra krav för en hållbar och rättvis global utvecklingspolitik. Granskningen visar tydligt att samtliga partier i Sveriges riksdag kan göra mycket mer för att driva den politik som behövs för att nå en hållbar och rättvis utveckling i världen. Partierna måste – på riktigt – ta det ansvar som vilar på dem och agera på de globala utmaningar som hela världen står inför. Ett konkret första steg är att skifta fokus i valrörelsen, en möjlighet till det är i riksdagsdebatten nu på onsdag. Gör det! Vi 40 organisationer som skriver under debattartikeln står bakom valmanifestet #hjärtavärlden Vi vill ge världen en plats i valrörelsen! Vi arbetar tillsammans i plattformen CONCORD Sverige, som kartlagt partiernas politik i internationella frågor. ActionAid Sverige Afrikagrupperna Barnfonden Diakonia Erikshjälpen Fair Action FIAN Sverige Fonden för mänskliga rättigheter Forum Syd Individuell Människohjälp Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet IOGT-NTO-rörelsens internationella arbete Islamic Relief Sverige Hand in Hand Hungerprojektet KFUM Sverige Kristna Fredsrörelsen Kvinna till Kvinna Latinamerikagrupperna Life & Peace Institute LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Läkare i Världen Läkarmissionen MyRight – Empowers people with disabilities MÄN Operation 1325 Plan International Sverige PMU RFSU Svalorna Indien Bangladesh Svenska Afghanistankommittén Svenska FN-förbundet Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svenska kyrkans internationella arbete Svenska missionsrådet Sveriges kristna råd Union to Union Vi-skogen Världsnaturfonden WWF We Effect
Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år
Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.
26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm
Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av maj och det är av största vikt att implementeringen av fredsavtalet avancerar. Punkt ett i fredsavtalet handlar om jordreform och landsbygdspolitik och implementeringen halkar efter… Passa på att träffa Eberto Diaz som är på besök i Stockholm och få mer klarhet i hur läget ser ut från de sociala rörelsernas perspektiv! Colombia efter fredsavtalet: Fred lika med social rättvisa? Samtal för systemförändring på ETC bokcafé, Södermalm, 26 mars kl 18:00 – 19:30. Eberto Diaz är ordförande för den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro och representant för det latinamerikanska och internationella småbrukarnätverket CLOC-La Vía Campesina, som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. Eberto har under hela sitt liv levt med det colombianska inbördeskrigets mörka sidor. Han är ursprungligen från regionen Sucre i norra Colombia, där paramilitärer och andra beväpnade grupper har terroriserat civilsamhället i decennier. Fensuagro är en av Colombias största småbrukar- och fackföreningsrörelser med över 80 000 medlemmar och 67 medlemsorganisationer i hela landet. Organisationen arbetar för småbrukares och lantarbetares rättigheter och deras arbete för rätten till mark och territorium och en hållbar rättighetsbaserad matproduktion är centrala frågor. Fensuagro är medlemsorganisation i det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina, som tillsammans med FAO och EU har fått i uppdrag av Colombias regering att särskilt följa upp implementeringen av den jordreform och landsbygdspolitik som fredsavtalet stipulerar. För att boka in intervju kontakta Hala Massry: hala.massry@sal.se tel: 076-7161589
Mujeres: vamos de la mano construyendo esperanza!
Es 8 de marzo y tanto en América Latina como en Suecia conmemoramos el Día Internacional de las Mujeres. Denunciamos todas las formas de violencia hacia las mujeres. Desde maltratos psicológicos hasta feminicidio y violencia estatal: Basta ya!
”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”
Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!
Vårt motstånd ska inte förminskas
Det har i vanlig ordning varit ett tufft år för kvinnor världen över. Jag kommer alltid minnas när mina sociala medier-flöden fylldes av mina vänners vittnesmål av att ha upplevt sexuella trakasserier och våld, hur vi skrollade oss igenom dagarna, fylldes av ilska och systerskap, av bottenlös sorg och brinnande kamplust om vartannat.
Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien
En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i nordöstra Brasilien. Det konstateras av en brasiliansk MR-delegation som besökte regionen ifjol. Researchresan ledde till en rapport om pensionsfondernas investeringar i regionens jordbruksmark. Latinamerikagrupperna och FIAN Sverige samordnade rapportens kapitel om andra AP-fondernas investeringar. I rapporten framgår att landgrabbing och förfalskandet av ägandebevis använts för att tillskansa sig odlingsmark i Matopiba. Man kunde dessutom bekräfta att pengar från pensionsfonder i USA, Tyskland, Sverige och Nederländerna investerats i marken. I ett försök att avslöja vad som sker bakom kulisserna i pensionsfondernas investeringar i Brasilien, kommer nu en brasiliansk delegation att besöka Europa och Sverige för att undersöka kopplingen mellan europeiska pensionsfonders investeringar och landgrabbing i Matopiba. Men man ska även granska vilka existerande verktyg det finns för att undvika denna utveckling. En studie som presenterades inför Europaparlamentet visade att komplexa investeringsnätverk sammankopplar flertal aktörer som är involverade i utformningen, finaniseringen och utförandet av markavtal. Pensionsfonderna, som enligt nationell lagstiftning har till uppgift att öka omsättningen i fonderna, för att i sin tur försäkra framtida pensionsutbetalningar, har sett jordbruksmark som en säker och stabil investering. Över 32 miljarder dollar har pensionsfonder investerat i jordbruksmark världen över, inklusive i Matopiba-regionen. Expansionen av monokultiver går hand i hand med landgrabbing Pensionsfondernas roll i regionen leder till viktiga frågor för delegationen. Är Europas medborgare medvetna om att deras pengar finansierar miljöförstöring och kränkningar av urfolks mänskliga rättigheter? Vilka åtgärder tar stater för att följa sin lagliga skyldighet att övervaka vad nationella företag och fonder investerar i? Och hur säkerställa en effektiv reglering och ansvarsskyldighet? Delegationen observerade att jordbruksindustrin inte bara förändrat ekosystemet, utan också omvandlat den politiska ekonomin och drastiskt förändrat den sociala strukturen i Matopiba. Expansionen av jordbruksmark, förutom att ha gått hand i hand med land grabbing, har också lett till förlorad biologisk mångfald, minskade lokala försörjningsmöjligheter, föroreningar av vattnet och allvarliga hälsoproblem hos lokalbefolkningen. Detta sker i en tid där jordbruksmark alltmer ses som en ekonomisk tillgång, istället för en gemensam resurs för försörjning. Den brasilianska delegationen som kordineras av bland annat FIAN international, FIAN Nederländerna, Tyskland och Sverige, kommer att börja sin resan i Amsterdam, och sedan försätta till Bryssel, Berlin och Stockholm, där undersökningen i pensionsfondernas investeringar kommer att gå in på djupet. Delegationen har då möjligheten att konfrontera EU, statliga myndigheter och pensionsfonderna om investeringarna i jordbruksmark i Matopiba-regionen. Delagationen, som går under namnet #CaravanaMatopiba i sociala media, är i Sverige 29-31 januari. Text: Hala Massry Foto: Lari Honkanen