Latinamerikagrupperna

Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord

Debattartikeln publicerad i Altinget 10 januari 2024: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord De som driver på den eskalerande klimatkrisen ska inte ha möjlighet att påverka livsviktiga klimatförhandlingar. De ska sitta i rättssalar och hållas ansvariga för de skador på miljö och kränkningar av mänskliga rättigheter, skriver företrädare för bland andra Afrikagrupperna och Jordens vänner. I dag finns cirka 2 500 internationella lagar och avtal som skyddar transnationella företags investeringar. Inte ett enda internationellt bindande regelverk håller dem ansvariga när de kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstöring. Denna maktobalans måste justeras om vi vill ha kvar en bebolig planet där mänskliga rättigheter respekteras. Miljöförstöring och kränkning av mänskliga rättigheter De senaste veckorna har nyhetssidorna varit fulla av uppdateringar från COP28. Att klimattoppmötet leddes av Förenade Arabemiratens Sultan Ahmed al-Jaber, chef för det statliga oljebolag Adnoc har nog inte undgått någon. Han var dock inte ensam. Över 2 000 andra fossillobbyister var på plats, däribland vd:arna för fossiljättarna Shell, ExxonMobil, Total och BP. Samma företag som satt med vid förhandlingarna om kompensation till drabbade länder och lösningar på klimatkrisen står själva, förutom för enorma mängder utsläpp, bakom några av vår tids värsta fall av miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Borde vi vara förvånade över att världens länder fortfarande inte kan enas om tydliga direktiv om utfasning av fossila bränslen? Vid sidan av förhandlingarna passade Förenade Arabemiraten på att diskutera fossilgasutvinning. Bland annat med Kina. Ett av länderna som stod i fokus var Moçambique. Landet, som är ett av de hårdast drabbade i världen av klimatförändringarna, har redan erfarit fruktansvärda konsekvenser från fossilgasprojekt. I norra Moçambique har nästan en miljon människor drivits på flykt på grund av de väpnade konflikter som följt i spåren av fossilgasexploateringen. Urfolk och kvinnor drabbas hårt Hundratals familjer som levt av småskaligt fiske och jordbruk har drivits bort från hem och försörjning för att ge plats åt gasinfrastrukturen utan att få skälig kompensation. Fossilgasprojekten kommer att medföra oåterkalleliga skador på korallrev och mangroveträsk samt generera stora utsläpp av växthusgaser. Ett av fossilgasprojekten, Mozambique LNG, ägs av franska Total Energies. 2022 gjorde Total en nettovinst på svindlande 36 miljarder dollar. Siffran kan jämföras med Moçambiques totala BNP för 2022 på 17,85 miljarder dollar. Situationen i Moçambique är långt ifrån unik. Över 140 miljoner människor världen över riskerar att behöva lämna sina hem på grund av klimatförändringarna de närmsta tjugofem åren. Redan utsatta grupper, som urfolk och kvinnor, i all sin mångfald, drabbas värst. Trots att de släpper ut minst. I november kom siffror på att den rikaste procent av världens befolkning står för lika stor mängd koldioxidutsläpp som 66 procent av världens befolkning tillsammans. Samma personer som sedan sitter med under förhandlingar om hur resten av världen ska anpassa sig till krisen de står bakom. Och som vid sidan av passar på att planera för nya destruktiva projekt. Spaltmeter har skrivits om COP28 de senaste veckorna. I oktober genomfördes en annan FN-förhandling som i princip gick obemärkt förbi i svensk media – förhandlingarna gällande ett globalt bindande fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter, kallat Binding Treaty. I oktober genomförde arbetsgruppen för Binding Treaty, OEIGWG, sin nionde session. Varken Sverige eller EU har hittills deltagit som förhandlande part. Justera maktobalansen Det är dags att på allvar justera den maktobalans som möjliggör straffrihet för fossiljättar och andra transnationella företag. Dessa ska inte ges inflytande i klimatförhandlingar eller tillåtas ”kidnappa” dessa utrymmen. De ska utkrävas på ansvar. Om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hantera klimatkrisen, behöver vi ha internationella bindande mekanismer på plats. Bevisen är otaliga på att de frivilliga riktlinjer och principer gällande mänskliga rättigheter och miljö för företag som finns i dag inte räcker till. Därför kräver vi: Att Sverige engagerar sig i FN-förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige verkar för att EU ska engagera sig i förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige och EU i förhandlingarna om Binding Treaty antar en position som tydligt prioriterar mänskliga rättigheter. Louise Lindfors Generalsekreterare Afrikagrupperna Alex Brekke Generalsekreterare Amazon Watch Ida Edling Talesperson och juridikansvarig Auroramålet Karin Lundberg Arbetsgruppen för hållbara pensioner i Extinction Rebellion Rikard Rudolfsson Ordförande Jordens vänner Catalina Rodriguez Näsman Ordförande Latinamerikagrupperna Läs hela debattartikeln i Altinget här: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord – Altinget: Civilsamhälle

Uttalande om reformagendan för biståndet

Företag måste väl tjäna pengar? ”Företag kan inte komma in och driva en förlustaffär” sade Jonas Berggren, chef för internationell analys på Svenskt Näringsliv, under seminariet ”Hur stärker vi närmandet mellan handel och bistånd?” på Almedalsveckan den 28 juni i år, arrangerat av Kommerskollegium och Sida. Och här har vi kärnan i den svenska regeringens biståndspolitiska ställningstaganden. Det går att både tjäna pengar och göra gott, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Han vill få bort ”vattentäta skott” mellan bistånd och handel. Nu när regeringen presenterat sin biståndspolitik behöver den också möta verkligheten i de fattiga länderna i latinamerika. Man kan konstatera att denna verklighet inte går att anpassas till den svenska regeringens önskan om vad handel kan åstadkomma. Detta sätt att se på bistånd är helt enkelt en ideologisk vision som redan får ödesdigra konsekvenser för oss som civilsamhällesorganisation och våra samarbetspartners. De som varje dag kämpar mot en ojämlik handelsvärld där korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vardagsmat. I Latinamerika har svenska företag knappast stått som garanter för en balanserad handel eller för att försvara mänskliga rättigheter när folket har krävt bättre levnadsvillkor av sina regeringar utan tvärtom, tystnaden har varit överväldigande.  Svenska regeringar har länge prioriterat handel framför mänskliga rättigheter, detta kan exempelvis synas i de statsfinansierade AP-fondernas styrelseprotokoll som prioriterar vinst över miljö och hållbarhet. Det är just auktoritära och diktatoriska latinamerikanska regeringar som har varit företagens bästa vänner och gett dem  garantier för sin utveckling medan majoriteten av deras befolkningar har lämnats i fattigdom och brist på möjligheter. Detta är fortfarande samma verklighet i dag när de som drabbas hårdast är ursprungsbefolkningar och småbrukare i länder där svenska företag är etablerade, även i vissa länder som styrs av så kallade progressiva regeringar. Vi delar vad Mattias Brunander, general­sekreterare för Diakonia tycker : ”Bistånd handlar om att man ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck”. Nu är fokus på svenska intressen och svensk handel”. Av alla ovanstående skäl kan Latinamerikagrupperna inte se att den nya biståndspolitiken som denna regering med stöd av SD inför, i strid med yttranden från många biståndsorganisationer i Sverige, kommer att lyfta just de latinamerikanska människorna ur fattigdom som har lidit mest av exploatering, mord och kränkningar av deras rättigheter på grund av deras organisering och starka försvar av liv, vatten, mark och luft, kort sagt av deras naturliga livsmiljö.  

Julmingel med Latinamerikagrupperna

Välkommen på julmingel med representanter från Latinamerikagrupperna! Vi kommer tillsammans att prata om den politiska utvecklingen i Argentina efter att anarkokapitalisten Javier Milei valdes till landets president? Vad innebär det för landets sociala rörelser och de mest utsatta grupperna? Vad får det för konsekvenser för kampen för klimaträttvisa? Tilltugg och dryck kommer att finnas på plats samt latinamerikanska hantverk som passar utmärkt som julklapp. Varmt välkommen! 

Guatemala: Fragment av sanning: Lidande, letande och helande

I denna dokumentärserie i tre delar möter vi personer och eldsjälar som på olika sätt delar kampen för rättvisa och sanning efter den väpnade konflikten i Guatemala 1960-1996.  Trots att snart 30 år har gått sedan fredsavtalet signerades är konfliktens närvaro fortfarande påtaglig, inte minst i regionen Ixil som var hårt drabbad. Genom intervjuer berättar överlevare och yrkesaktiva om sina upplevelser av utgrävningar och begravningar av offer från konflikten. För att ett samhälle ska kunna läka krävs upprättelse, sanning och rättvisa för de som har överlevt. I en tid då svenskt bistånd minskar vill vi skildra civilsamhällets viktiga arbete för mänskliga rättigheter och övergångsrättvisa, och hur svenskt bistånd kan bidra till en mer rättvis värld:  Dokumentärserien är gjord av Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter, Emma Ekwall och Elin Sandlund, som gjort en 4 månader lång praktik hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL, som är medlemsorganisation i nätverket Waqib `Kej i Guatemala. Begravningsceremoni i Jacaná, Nebaj, Quiché. Närbild av en kvinna som bär blommor för att lägga på graven. Foto: Emma Ekwall     Se hela dokumentärserien i spellista på youtube: här    Läs mer om Waqib `Kej  här Läs mer om AJKEMAB’ RECH K’ASLEMAL här

SCHYSST JUL 2023!

Latinamerikagrupperna deltar på SCHYSST JUL 2023: Schysst Jul är en julmarknad och erbjuder mer än rättvisemärkta och ekologiska julklappar. Här hittar du allt från egentillverkade kläder till smakrika kryddor. Genom att köpa dina julklappar här stöttar du organisationer och företag som arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor.     Julmarknaden är en samlingsplats för oss som vill göra mer och stötta dem som varje dag arbetar för att göra världen mer rättvis. Förutom fina julklappar har du möjlighet att ta del av information om hur du kan engagera dig i olika frågor och lära dig mer om olika sätt att bli en del av förändringen.   Kom och köp julklappar som bidrar till Latinamerikagruppernas och andra civilsamhällesorganisationers viktiga arbete! ✊   Var: ABF- huset, Sveavägen 41 Stockholm När: 2 december kl.10.00-16.00 och 3 december kl.10.00-15.00 Läs mer och se program för dagarna här    Varmt välkommen! ✊

Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!

Kom och få inspiration från folkrörelser och kreativa skapare runt om i världen. Sök distanskursen Kreativt lärande för miljörättvisa!     Den växande förstörelsen av miljön oroar allt fler. För att stoppa förstörelse av vår livsmiljö behöver vi förutom fakta och argument även verktyg för att kunna inspirera andra. Det är bara när vi blir många som vi kan lyckas vända utvecklingen. På den här kursen stärker vi människor som vill engagera sig i miljö-, klimat- och rättvisa eller som är redan engagerade. Strävan är att förvandla känslor av maktlöshet till aktivt kreativt agerande. – Startdatum : 9 januari 2024 – Slutdatum: 11 juni 2024 – Kursen består av distansträffar via zoom och två fysiska kursträffar.                                                                    – Sista ansökningsdag 10 december Läs mer och ansök här   Kursen genomförs i samarbete med @latinamerikagrupperna och @jordensvanner som är två av Färnebo folkhögskolas huvudorganisationer.  

Panelsamtal på SocForum 2023 på ABF-huset

Under Socialistiskt Forum 2023 på ABF-huset Stockholm deltar Latinamerikagrupperna i panelsamtalet ”Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati” genom vår styrelseledamot Adolfo Ovalle. Syftet är att fördjupa vår förståelse för de politiska och ekonomiska förändringar som skedde i Chile under diktaturen och att dra lärdomar som kan vara till nytta för Sverige i en tid där fascistiska krafter får mer inflytande och välfärden nedmonteras inom ramen för Tidöavtalet. Vi vill utforska olika strategier och politiska åtgärder som kan stärka vår egen välfärdsmodell och samtidigt bevara våra demokratiska principer. Lärdomar från Chile: Välfärd och Demokrati 14:30 – 15:45 , PALMESALEN, PLAN 1 ARRANGÖR: ABF STOCKHOLM DANIEL VENCU VELASQUEZ, MARITA RODRIGUEZ, ADOLFO OVALLE, OSCAR BARAJAS Läs mer och se hela programmet här   Varmt välkommen! ✊

Besök i Sverige av delegation från Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganistioner

Den 22 november besökte en delegation av Guatemalas urfolks-och civilsamhällesorganisationer Sverige för att berätta om den nuvarande situationen i landet. 22 november kl 18.00 Solidaritetshuset i Stockholm:   De senaste åren har det demokratiska utrymmet i Guatemala krympt avsevärt. Rättsväsendet har förlorat sitt oberoende. Politiker, tjänstemän och civilsamhällesaktörer som utmanar korruptionen har utmanövrerats och lever i exil. MR-försvarare lever under hot mot sina liv. Journalister har mördats eller dömts till fängelse efter riggade rättegångar. Det civila samhället lever alltmer utsatt och ny lagstiftning har begränsat dess manöverutrymme. Experter menar att landet är allt närmare att klassas som en autokratisk regim. Men i det nyligen hållna valet vann Bernardo Arévalo från det relativt okända partiet Movimiento Semilla oväntat presidentvalet på en tydlig anti-korruptionsagenda, trots att korruptionsalliansen agerat för att röja undan flera motståndare och både mätningar och analytiker väntade att någon utav deras många kandidater, en del med kopplingar till den organiserade brottsligheten, skulle vinna. Många menar att valresultatet beror på det ökande missnöjet bland Guatemalas befolkning med de senaste administrationernas öppet korrupta agenda och den uppenbara ojämlikhet som systemet har skapat. För sina väljare verkar Arévalo och Semilla ha representerat en öppning för förändring, kanske för att ett av partiets viktigaste löften har varit att slå ner på korruptionen och förbättra tillgången till offentlig utbildning och hälsovård av hög kvalitet. För civilsamhällesorganisationer har Arévalos slutliga seger setts som ett gyllene tillfälle att stoppa den auktoritära utveckling som Guatemala gått igenom de senaste åren. Dock har makteliten sedan valresultatet presenterats kontinuerligt försökt underminera och ifrågasätta valresultatet genom att använda rättssystemet för att förfölja och på godtyckliga grunder öppna brottsundersökningar mot partiet, dess medlemmar och valmyndighetens tjänstemän. För att försvara rätten till att välja sina ledare har Guatemalas medborgare, civilsamhällesorganisationer, under ledning av urfolksledare hållit massiva fredliga demonstrationer i över 20 dagar för att kräva ett stopp på förföljelserna. De fredliga demonstranterna har främst krävt chefen för Åklagarmyndighetens avgång, då de varit hon som drivit de handlingar som hotar demokratin och valprocessens integritet. Sveriges bistånd har under många år satsat på att stödja de krafter i Guatemala som kämpar för demokrati, oberoende rättsstat och mot den utbredda korruptionen. Med stöd från Sverige har civilsamhällesorganisationer och urfolksrörelser oförtröttligt jobbat vidare för att stärka människors förmåga att kräva sina rättigheter, att inte sluta tro på demokratin som idé, samt att kämpa vidare och mobilisera för rättvisa och mot korruptionen som är ett stort hinder för utveckling. Framgångarna har varit många. Genom organisering och mobilisering har viktiga milstolpar drivit på utvecklingen mot ökad demokrati och rättvisa. 2015 dömdes dåvarande President Perez Molina för korruption efter massprotester. Generalen Ríos Montt dömdes för folkmord efter hundratals vittnesmål från Ixil-folket och före detta militärer har dömts för sexualbrott under konfliktåren. När CICIG verkade i landet lyckades man motverka korruptionen avsevärt genom att fälla komplexa korruptionsstrukturer. Under de senare år då de regressiva krafterna i samhället återigen fått vind i seglen har civilsamhällesaktörer ändå kunnat stoppa nedläggningen av Kvinnosekretariatet, liksom en anti-hbtq-lagstiftning och en rad andra lagar som strider mot de mänskliga rättigheterna, som annars skulle ha trätt i kraft. Den nuvarande krisen har orsakats av den maktelit som med godtyckliga medel och på obevågna grunder motarbetar valresultatet, vilket lett till att landet befinner sig i en kritisk brytpunkt. Å ena sidan, om valresultat respekteras, kan det vara en öppning för att återta den demokratiska utvecklingen. Men om civilsamhället lämnas ensamma att kämpa för att försvara demokratin, kan det å andra sidan betyda att landet faller i auktoritära händer. Delegationen bestod av: Álvaro Montenegro – guatemalansk journalist med juristexamen från Universitetet Rafael Landívar i Guatemala. Luz Emilia Gregoria Ulario Zavala  – urfolksledareledare i Santa Lucía Utatlán, Sololá och Misrahí Xoquic – urfolksledare i Sololá, huvudstaden i departementet Sololá. De är representanter från två viktiga aktörer inom det guatemalanska civilsamhället; civilsamhällesorganisationer och urfolksledare. I Guatemala är urfolksledarna folkvalda och representerar sina respektive urfolksgrupper. De har under de senaste massiva protesterna haft en nyckelroll i försvarandet av Guatemalas demokrati. I början av oktober uppmanade urfolksledarna tillhörande de ”48 kantonerna i Totonicapán” sitt folk, K’iche’-folket, och de andra folk, att gå med i en nationell strejk för att försvara valresultatet. Deras uppmaning hörsammades av andra urfolksledare, deras folk och hundratusentals människor över hela landet som i över fem veckor demonstrerat på ett ordnat och fredligt sätt för att stå upp för demokratin. Delegationen reser till Europa för att ge perspektiv från kampen för demokratin i Guatemala, perspektiv som kan vara behjälpliga för statliga och regeringsaktörer i Sverige för att fortsatt forma en utrikespolitik gentemot Guatemala som stöttar de demokratiska principerna.   Evenemanget arrangerades av: Guatemaltecos en Suecia & Internationell Arena, läs mer här Mer information om evenemanget finns här Varmt välkommen! ✊

Besök i Sverige av UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron)

Mellan den 1-2 november deltog Latinamerikagrupperna på två föreläsningar med representanter från UDAPT (Unión de las afectados y afectadas por Texaco-Chevron). Jordens Vänner som har UDAPT som partnerorganisation, bjöd in dem till Sverige för en serie föreläsningar. De har i trettio år kämpat mot oljeföretaget Texaco-Chevron och står längst fram i kampen för ett rättvist internationellt lagsystem. De är medlemsorganisation i Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CONAIE. Mayra Piaguaje, urfolksaktivist och vicepresident för den organisation som representerar urfolksgruppen Secoya-Siekopai i UDAPT samt är engagerad i Confeniae som är CONAIES underorganisation i amazonas. Pablo Fajardo, människorättsaktivist och Goldmanpristagare. UDAPT:s jurist som trots dödshot drivit det juridiska fallet mot Texaco-Chevron i snart 30 år. Mayra och Pablo var i Sverige för att berätta om oljeföretagens och statens kränkningar av miljö och mänskliga rättigheter. De har haft möten med beslutsfattare, politiker, myndigheter och aktivister om svenska pensionsfondsinvesteringar i oljeföretaget Chevron och om behovet av bindande internationella regler för företag när det kommer till mänskliga rättigheter ✊ Latinamerikagrupperna fick också chansen till en intervju med Mayra och Pablo som ni kan hitta här:   Tack så mycket @udapt_oficial och @jordensvanner för denna möjlighet! ✊

AW-kväll: Sveriges orena händer i Latinamerika

Hur kommer det sig att enorma oljeutsläpp och avskogning av det som ofta kallas jordens lungor går ostraffat förbi, och fortsätter att ske än idag? Och vad har vår svenska allmänna pension med det att göra?   Latinamerikagrupperna välkomnar till en AW-kväll med engagerande samtal, musik och mingel. Kvällen börjar kl 17:30 med en välkomstdrink och övergår till ett samtal om Sveriges investeringar i Latinamerika och dess negativa påverkan på naturen och urfolk. Vi kommer att djupdyka i ämnen kring avskogningen i bland annat Amazonas och tvångsförflyttning av de mest marginaliserade grupperna i regionen. I samtalet deltar Oscar Barajas, ordförande på Peaceworks, Karin Ericsson, regional koordinator för Latinamerika på The Tenure Facility och Alex Brekke, generalsekreterare på Amazon Watch. Program för kvällen: 17:30 – 18:00 Mingel med välkomstdrink 18:00 – 19:00 Samtal om svensk ohållbarhet i Latinamerika 19:10 – 19:45  Aktivitet – TBA 19:45 – 22:00 AW med mingel och musik Fri entré – alla är välkomna. Dryck och snacks kommer att finnas på plats. Vi ses den 24 oktober! ✊