Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning!
Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till filmutställning! Latinamerikagruppernas praktikanter från kursen Global Rättvisa på Biskops-Arnö Folkhögskola har varit på praktik i Brasilien hösten 2022. Under praktiken har de jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation: Movimento dos Pequenos Agricultores (MPA) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av efterarbetet anordnar de en filmutställning på Hjulstaodling för att visa upp sina filmer relaterade till de ämnen som berörts under praktiken: Info om evenemanget: Följ med oss på en hisnande resa där vi utforskar småböndernas värld och upptäcker magin med stadsodling mitt i hjärtat av Hjulsta! Välkomna till Brasilien – till platser som sällan hamnar i strålkastarljuset, platser där näringsrik jord finns i överflöd men som många gånger undgår uppmärksamheten. Genom projicerade filmer kommer ni att få en inblick i småböndernas vardag och deras outtröttliga kamp i Brasiliens landskap. En kamp som förenar dem i organisationen MPA, Movimento dos Pequenos Agricultores – Rörelsen för Småbönder. Vi tar er med på en resa från den nordliga delstaten om Alagoas till den sydliga delstaten Rio Grande do Sul. Tre praktikanter som genom utlandspraktik hos Latinamerikagrupperna fick möjligheten att utforska detta fascinerande och vidsträckta land, tillsammans med MPA. Nu önskar vi att ni får ta del av våra oförglömliga upplevelser. När: 14 september kl. 14.00-22.00 Var: Hjulstaodling Om du åker kommunalt: från T-Hjulsta utgången promenera rakt fram ca 250 meter mot koloniområde och du hittar oss ganska lätt till höger efter att ni har korsat en liten å. Det går bra också åka buss 517 från Spånga eller Akalla och stanna i hållplatsen Hjulsta. Sprid ordet, tagga dina vänner och låt oss göra denna utställning till en minnesvärd händelse! Varmt välkomna!
CHILE FORUM
Datumet 11 september 1973 representerar ett tragiskt datum för chilensk demokrati och för mänskliga rättigheter. Tusentals chilenare torterades, mördades och drevs på flykt. Samtidigt är det startskottet för närmare svensk-chilenska band, en betydande invandring till Sverige av chilenska flyktingar och en epok där Sverige visade intresse, solidaritet och ledarskap avseende internationella relationer och dess koppling till Latinamerika. Med anledning av 50 årsdagen av statskuppen anordnar vi ett arrangemang med syfte att påminna om de begångna brotten och den långa diktaturen som följde, samt sprida kunskap och inspiration till framtida generationer om varför respekten för mänskliga rättigheter och internationell solidaritet är viktiga. Chile Forum är ett publikt arrangemang med seminarier, filmvisning, konst, samtal, chilenskt fika och ett kulturprogram med dans- och musik: Datum: söndag 10 september, 2023 Tid: 11.00-17.00 Plats: Messingen Kulturcenter, Upplands Väsby (2 min från pendeltågsstationen) Medverkande: Eva Zetterberg, Pierre Schori, Mikael Wiehe, Kajsa Ekis Ekman, Ann Margarethe Livh, Anna Venegas Rydmark, Maria Elena Bergman, Josefin Roos, Jan Sandquist, Lorena Delgado, Maria Elsa Salvo, Andrés Rivarola Puntigliano, Paulina de los Reyes, Moisés Ubeira, Marco Venegas, Åsa Faringer, Irene Lopez, Evgeni Leonov, Walfrido Valera, Lidia Muñoz Ponce, Olof Sandahl, Cristian Quinteros Soto, Pedro Ordenes, Ricardo Donoso, Otilia Madera, Rolando Perez, Sarai Alvarez Riveros, Kiko Pino, fd medlemmar i Chilekommittén, Vänsterns Blåsorkester, Chileadoption.se, Entre Fronteras, Café Concert Utopia, Desperados och Calle Herencia Medverkande organisationer: Latinamerikagrupperna, Världsbiblioteket, Solidaritetshuset, MediaCon, ABF Norra Stockholms län, Dansgruppen Entre Fronteras, Cafe Concert Utopia, Calle Herencia, Vänsterpartiet Upplands-Väsby, Socialdemokraterna i Upplands-Väsby, fd medlemmar i Chilekommittén, Edelstam Foundation, Internationell Arena, Svensk-Chilenska Kulturinstitutet, Parabol, Nordic Institute of Latin American Studies, Chileadoption.se Se programmet här Läs mer här: https://fb.me/e/1qQwRhn3q
50 år sedan militärkuppen i Chile. Demokrati?
Chiles folk hoppades att demokratin, med återgången till ett presidentstyre 1990, skulle ha som främsta mål att tillfredsställa alla invånares grundläggande behov. Tyvärr har detta inte varit fallet. Organisationen Grupo de Iniciativa por 50 Años de Resistencia Popular – Suecia (Initiativgruppen för 50 år av Folkligt Motstånd – Sverige), anordnar en rad aktiviteter i Stockholm för att minnas en historisk period som har lämnat spår och sår som inte har läkt till denna dag. Det finns i dagens Chile en stor skuld med avseende på mänskliga rättigheter, sanning, rättvisa och gottgörelse. 9 september: Kulturpolitisk Aktivitet Arrangör: Latinamerikagruppernas Temagrupp: Solidaritet och mänskliga rättigheter i Chile och Latinamerika Plats: Solidaritetshuset, Tegelviksgatan 40, Sofia Datum & tid: Lördagen den 9:de september: KL 14:00 – 18:00 : Sammankomst och mat: chilenska piroger, chilenska bakelser samt te/kaffe. Schema: Kl 15:00: Konferensgäst från Chile, Abner Vega, historiker och aktivistmedlem i organisationen Inquietando Desde el Margen, kommer att rapportera om sin vision om det förflutna, nuet och framtiden för folkrörelserna i Chile. Konferensen kommer att hållas på spanska med svensk översättning. PAUS (OBS försäljning av mat och dylikt kommer vara stängt under konferensen, men säljas under pausen och innan-och efter konferensen) Kl 18:00: Sång och musik: Dunderdan , Gruppen Kurilonko , Dúo Pepe y Mary, m.fl och fotoutställning Varmt välkomna! Läs mer om eventet här: https://www.facebook.com/events/652956990143214?ref=newsfeed Läs mer om våra Temagrupper här: Här finns Latinamerikagrupperna
Extrainsatt årsmöte för att anta en ny strategisk långtidsplan
Kära medlem, Föreningen behöver anta en ny strategisk långtidsplan för 2024-2028 som ska ersätta nuvarande plan som är giltig fram till slutet av 2023. Därför välkomnar Latinamerikagrupperna dig till ett extrainsatt årsmöte. Utöver detta behöver föreningen rösta om medlemsavgift ska kunna tas ut endast årsvis eller också månadsvis då ett nytt medlemsregister ska tas i bruk i november 2023. Eftersom att detta är ett extrainsatt årsmöte så kommer bara dessa 2 punkter att lyftas. Mötesplats: Solidaritetshuset i Stockholm eller digitalt över: Zoom Datum: Söndag 17 september 2023. Schema: Årsmötet pågår mellan kl. 10.00-16:00. Om förslagen antas utan att större ändringar behöver göras så avslutas mötet tidigare. Efteråt bjuds det på mingel på Solidaritetshuset med snacks, dryck, loppis mm. i biblioteket eller utomhus om vädret tillåter. Anmäl dig nu: Anmälan till det extrainsatta årsmötet är öppet till och med onsdag den 6 september. För att ha rösträtt på det extrainsatta årsmötet krävs att medlemskap har lösts senast den 17 juli 2023. Sena anmälningar kan godkännas av årsmötet eftersom det nu är efter deadline.Mejla följande information till arsmote@latinamerikagrupperna.se för att anmäla dig och komma med i röstlängden: Fullständigt namn Födelsedatum Postadress E-postadress Telefonnummer Om du deltar på plats på Solidaritetshuset eller digitalt på Zoom I år kan Latinamerikagrupperna dessvärre inte stå för utgifter (resa, boende) i samband med det extrainsatta årsmötet på grund av föreningens ekonomi.Kontakta gärna oss om du har några frågor: arsmote@latinamerikagrupperna.se Årsmötesunderlag (kompletteras den 7 september): Strategisk långtidsplan 2019-2023 Dagordning (skickas ut den 7 september) Nya medlemsregistret (skickas ut den 7 september) Upplägg för det extrainsatta årsmötet och varför det är viktigt att du är med:Det är av största vikt att årsmötet kan anta en ny strategisk långtidsplan då Latinamerikagrupperna står inför en period med ansökningar till finansiärer, gamla som nya, som kräver att föreningen kan visa upp en strategisk plan för de kommande åren. Utan antagen plan kan vi inte söka ekonomiska medel för nästa år.Varje medlem som vill vara med och påverka innehållet i den strategiska långtidsplanen kan skicka in förslag på ändringar till den gamla planen (se bifogad fil: Strategisk långtidsplan 2019-2023. Förslagen på ändringar ska skickas till: styrelsen@sal.se och ha inkommit senast 3 september 2023 för att tas med.Styrelsen åtar sig därefter att sammanställa en plan utifrån de förslag på ändringar som inkommit. Den nya planen ska årsmötet sedan rösta om huruvida den ska antas eller ej.Föreslagen plan med inskickade förslag på ändringar kommer att skickas ut med resterande underlag den 7 september. I och med möjligheten för varje medlem att lägga fram förslag på ändringar innan årsmötet samlas så hoppas vi att föreslagen plan som skickas ut den 7 september kan antas utan behov av några större ändringar. Skulle förslaget röstas ner får årsmötet tillsammans stifta de ändringar som behövs för att den nya planen ska antas. Varmt välkommen!
Foto & Film Festival den 20 augusti
Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter välkomnar dig till Foto & Film Festival! Latinamerikagruppernas utlandspraktikanter har varit på en fem månaders praktik i länderna Guatemala och Ecuador. Under praktiken har de jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Conaie och Waqib’Kej, och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Som del av efterarbetet anordnar de en Foto & Film Festival på Solidaritetshuset den 20 augusti: Information om festivalen: Har du undrat över hur svenskt bistånd kan minska korruption och öka respekt för både de mänskliga rättigheterna och naturens rättigheter i Latinamerika? Hur försvaras en av världens viktigaste nationalparker? Varför är utgrävningar av krigsoffer viktigt för ett lands försoningsprocess? Vad är agroekologi, hur kan en odla i mer samklang med naturen och planeten? Och hur påverkar en pensionsfond i Sverige oljeutsläppen i Amazonas? Vi välkomnar dig till en festival där du får lära dig mer om den sociala och politiska situationen i Guatemala och Ecuador, och ta del av den latinamerikanska kulturen genom mat, dryck, musik och dans. Evenemanget syftar till att ge en djupare inblick i hur biståndet till Guatemala och Ecuador används för att skapa positiv förändring och stödja samhällena. Genom dokumentärer, kortfilmer och fotoutställningar vill vi berätta om våra upplevelser som praktikanter hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i länderna. Kom och delta för att uppleva kultur, stödja en god sak och bli en del av den globala solidariteten! Mer information kommer ut på Facebook: Latinamerikagrupperna/SAL och instagram: latinamerikagrupperna. Vi ser fram emot att träffa dig på evenemanget och tillsammans göra skillnad för folkrörelser och människorättsorganisationer i Guatemala och Ecuador! Varmt välkommen! Läs mer om Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer här: Waqib’Kej – Guatemala Conaie – Ecuador
Los Reyes del Mundo
Den 11 augusti har den colombianska filmen The Kings of the World (Los Reyes del Mundo) premiär på svenska biografer. I dramat får vi följa fem gatubarn från Medellín och deras sökande efter en plats där de har rätt att leva, utan att föraktas eller bespottas. Filmen var en av Colombias Oscarsbidrag och vann bl.a. pris för Bästa Film på filmfestivalen i San Sebastian. Se trailern nedan: Filmen har premiär den 11 augusti och kommer att visas på följande orter och biografer: STOCKHOLM: Victoria, Sture, Zita GÖTEBORG: Filmstaden Göta MALMÖ: Panora UPPSALA: Filmstaden Royal, Fyrisbiografen LUND: Kino ÖREBRO: Roxy ÖSTERSUND: Regina VISBY: Folkets Bio GÄRSNÄS: Gylleboverket KIVIK: Kiviks Bio Biljetter och info: https://www.filmstaden.se/film/NCG908986/the-kings-of-the-world https://bio.se/film/ST00017586/the-kings-of-the-world
Ta del av vernissagen: Bolivias kultur och kamp för rättvisa – en resa genom svenska ögon!
Genom bilder och texter får ni ta del av en kultur på andra sidan jordklotet. Ämnen som jämställdhet, fattigdom och bolivianers kamp för rättvisa kommer också nuddas vid. Efter en fyra månader lång praktik via Latinamerikagrupperna kommer ni att få en inblick i Vera Austrells och Fanny Hagbergs upplevelser i Bolivia hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Bartolina Sisa. Se vernissagen nedan: Läs mer om Bartolina Sisa och Latinamerikagruppernas samarbete här.
Vernissage i Malmö den 6 juli
Bolivias kultur och kamp för rättvisa – en resa genom svenska ögon! Genom bilder och texter får ni ta del av en kultur på andra sidan jordklotet. Ämnen som jämställdhet, fattigdom och bolivianers kamp för rättvisa kommer också nuddas vid. Efter en fyra månader lång praktik via Latinamerikagrupperna kommer ni att få en liten inblick i vår upplevelse och resa som vi har gjort. Den 6 juli kl.19.00-21.00 står dörrarna öppna på Jesusbaren för att ta del av en bit av Bolivia och dricka en kaffe eller två. Vi ses där! /Vera Austrell och Fanny Hagberg, praktikanter i Bolivia via Latinamerikagrupperna
José María – Den plurinationella staten och vikten av att erkänna kulturell mångfald
Under sin livstid har José María och hans vänner och kollegor inom olika urfolksrörelser varit med och förändrat Ecuador i grunden. De har lett motståndsrörelser och kämpat för lika villkor för alla, utvecklat plattformar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och varit med och grävt i den Ecuadorianska folksjälen i hopp om att kunna skapa enhet i den enorma mångfald som kännetecknar landet. “Det är av största vikt att alla vi ecuadorianer erkänner vilka vi egentligen är, vår egen identitet” upprepar José María gång på gång.”Här finns många kosmovisioner och en mångfald av kunskap och erfarenheter som alla är med och bidrar till skapandet av det som kallas Ecuador”.
På tioårsdagen av folkmordsdomen: Kampen för rättvisa och upprättelse fortsätter för mayafolket Ixil i Guatemala
Den 10 maj 2013 dömdes ex-diktatorn Efraín Ríos Montt i en historisk dom för folkmordet på mayafolket Ixil i Guatemala. Ärren från det brutala våld som utövades mot Ixil-folket under hans regim, och den väpnade interna konflikten i sin helhet, är fortfarande kännbara. Elin Sandlund, praktikant hos organisationen AJKEMAB’ i Guatemala, skriver om hur kampen för rättvisa och upprättelse för de drabbade fortfarande pågår i Ixilregionen där AJKEMAB’ arbetar. “Armén använde sig av strategier för att utrota allt. De brände majsfälten. De ryckte upp de växter som hade ätbara rötter, förgiftade vattnet och lämnade förgiftat salt med hjälp av helikoptrar. Under personer som de dödat lämnade de granater, och när anhöriga kom för att hämta sina döda exploderade granaterna. Vi hade inga kläder, ingen mat att äta, inga mediciner. Det kom en tid då min familj inte kunde uthärda det längre. Många människor dog av hunger, törst, trötthet och sjukdomar. Efter nästan fem år på flykt i djungeln började vi därför gå tillbaka till vår hemby. Hellre blev vi dödade på en gång av armén än att dö en långsam död” Felipe Itzep Ixcotojak, regional samordnare för AJKEMAB’ i Ixilregionen i Guatemala, berättar om sina fem år på flykt i djungeln under den interna väpnade konflikten. Hans historia är tyvärr inte unik. Under den 36 år långa väpnade interna konflikten i Guatemala bedrevs mer än 1 miljon människor på flykt. Uppskattningsvis dödades eller försvann 200 000 personer, varav 83 procent av dessa tillhörde ursprungsbefolkningen. Ixilregionen i nordvästra Guatemala var särskilt drabbat. I början av 1980-talet, under kulmen av den interna konflikten, blev mayafolket Ixil måltavlor för regeringen på grund av deras förmodade stöd till gerillagrupperna. Militärens taktik i regionen var särskilt brutal, där soldaterna utsatte dem för våldtäkt, tortyr, tvångsförflyttning och brände deras hem och grödor. Under styret av diktatorn Efraín Ríos Montt dödades 1771 personer från mayafolket Ixil av armén mellan 1982 och 1983 med syftet att utrota dem. Den 10 maj 2013 befanns Ríos Montt skyldig till folkmord och brott mot mänskligheten för sin roll i de grymheter som begicks mot Ixil-folket under hans regim. Domen underkändes dock senare av författningsdomstolen, och Ríos Montt hann diagnosticeras med senildemens innan rättsprocessen hann göras om. Hans arv fortsätter att vara en av de mörkaste perioderna i Guatemalas historia, och ärren från det våld som utövades mot Ixil-folket under hans styre är fortfarande kännbara. Kampen för rättvisa och upprättelse för offren och de överlevande från den interna konflikten pågår fortfarande, och än idag pågår utgrävningar av massgravar och gravplatser i bergen som människor grävde åt sina anhöriga som dog under konflikten. Under praktiken med AJKEMAB’ har vi fått följa med på många begravningar. En stor del av deras arbete är att assistera och följa med familjemedlemmar i processen att hitta, identifiera och begrava anhöriga som dog i Ixilregionen under den interna väpnade konflikten. Under en begravning för 61 oidentifierade offer pratar vi med Eulalia Juan Juan, en överlevande kvinna vars mamma och två småsystrar högst troligt är några av offrena. Hon berättar: “Jag ska kämpa. Jag ska fortsätta kämpa för att hitta min familj. Dessa är inte de första som grävts upp. Jag har många syskon som redan har hittats, de är redan begravda på kyrkogården. Armén dödade min mamma, mina bröder och mina systrar. Det viktigaste nu är att de ligger på kyrkogården och inte är kvar i berget.” Domen mot Ríos Montt var historisk i sitt slag, då det var första gången som en före detta statschef dömdes för folkmord i sitt eget land. Den markerade även en viktig milstolpe i kampen mot straffrihet i Guatemala, men många går fortfarande ostraffade för krigsförbrytelser under den väpnade konflikten. Många före detta militärtjänstemän har fortfarande maktpositioner i regeringen och inom den privata sektorn. Ríos Montt lämnade kongressen först vid 86 års ålder, och hans dotter Zury Ríos kandiderar nu till president. Édgar Justino Ovalle Maldonado, som var överste i Guatemalas armé under inbördeskriget och har anklagats för krigsförbrytelser, satt i kongressen fram tills 2020. Otto Pérez Molina, en före detta general som var chef för militärbasen i Nebaj i Ixilregionen under folkmordet, var landets president 2012-2015. Många vittnesmål och anklagelser om folkmord och brott mot mänskligheten har riktats mot Pérez Molina, men ännu har inget åtal väckts. I vad som borde vara en rättvis övergång från intern väpnad konflikt till fredlig samexistens, sitter förövarna fortfarande på makten, och de som förtrycktes är fortfarande diskriminerade. När vi pratar med människor och besöker byarna i Ixilregionen är det svårt att tänka sig att tre decennier snart har gått sedan fredsavtalet signerades 1996. Här känns den interna väpnade konflikten fortfarande som ett öppet sår, där många ännu inte fått upprättelse. “Det är i hög grad arméns fel. Det är i hög grad dess fel”, fortsätter Eulalia. “Det är en smärta, det är en sorg. Varje jul, varje påsk, varje helgdag minns man sin familj. Det tar inte slut. Det upphör inte ens efter tjugo eller trettio år. Brottet fortsätter för evigt.” Text och bild av Elin Sandlund, praktikant hos Latinamerikagrupperna