Latinamerikagrupperna

Till regeringen – höj inte insamlingskravet!

Regeringen har flaggat för att kravet om medfinansiering för civilsamhällets biståndsprojekt tredubblas till 2025. Kravet skulle drabba små, ideella organisationer mycket hårt och riskerar att slå ut ett helt segment av aktörer inom svenskt utvecklingssamarbete, skriver 69 representanter för svenska civilsamhället. Regeringen har antagit en ny biståndsstrategi för det civila samhället och beslutat att höja den insats som civilsamhällesorganisationer själva står för. De allra minsta organisationerna får den klart största ökningen. För oss innebär höjningen en dubblering för i år och en tredubbling för nästa år. I praktiken innebär detta att ideella organisationer som inte har möjlighet att samla in pengar snabbt, kan bli tvingade att lägga ner sitt biståndsarbete – något som kommer leda till stora konsekvenser för tusentals lokala organisationers arbete världen över. Krav om medfinansiering finns inte på partiernas egna biståndsorganisationer, som i samma veva får ökat anslag. Det finns inte heller något krav på medfinansiering i de andra strategierna för biståndet, men då dessa strategier enbart hanterar stora projektmedel är det svårt för små, ideella organisationer att bedriva en hållbar verksamhet inom dessa ramar. Just av den anledningen finns en särskild biståndsstrategi för det civila samhället. Vi som undertecknar denna debattartikel är några av strategins primära utförare. Vi är experter på att med små medel bedriva effektiva projekt för att stärka människor och grupper i deras strävan efter att vara aktiva aktörer i lokalsamhällets utveckling. Vi har däremot mindre kapacitet att mobilisera stora kapital i Sverige. Vi har varken stora insamlingsavdelningar eller möjlighet att lägga enorma summor på kändisgalor, TV-reklam eller betalda annonser i tidningar. Inte sällan sker insamlingsarbetet genom människors ideella arbete. Genom Lydia som säljer kryddor på en julmarknad, Werner som kokar linssoppa till ett kvällsseminarium och Linn som gör en födelsedagsinsamling på sin Facebook. Denna typ av insatser är viktiga för att skapa empatiska och engagerade medborgare som står upp för demokrati och rättvisa. Både där och här. Men det kan inte över en natt växlas upp till det dubbla eller tredubbla. Även om vi små, ideella organisationer inte samlar in lika mycket som de stora organisationerna har vi en nyckelroll att fylla inom utvecklingssamarbetet. Med låga kostnader, stort engagemang, god kännedom och ett tätt samarbete med våra partnerorganisationer i utvecklingsländer stärker vi människor i sin strävan för hållbara och demokratiska samhällen. Tillsammans med våra partnerorganisationer har vi under en lång tid utvecklat ändamålsenliga metoder för att på ett kostnadseffektivt sätt leverera goda resultat inom demokrati, hälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, anti-korruption, klimat och miljö. Genom våra projekt gör vi skillnad på riktigt. För ett transparent, effektivt och långsiktigt bistånd. Läs hela artikeln i Dagens Arena: här Helen Stjerna, generalsekreterare, A Non Smoking GenerationLinda Ohlsson, ordförande, Acting for ChangeÅke Söderling, ordförande, Afarvänner i SverigeAlex Brekke, generalsekreterare, Amazon Watch SverigeBrian Kelly, generalsekreterare, Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)Garo Hakopian, Ordförande, Assembly of Armenians of EuropaMaria Padrón Hernández, solidaritets- och hållbarhetschef, Björkå FrihetAnnika Berggren, ordförande, BLLF Sweden – Front mot slaveriGustaf Sörnmo, samordnare, CentralasiengruppernaFarhad Mazi, generalsekreterare, Clowner utan GränserKristina Billberg, ordförande, Farmaceuter utan Gränser – SverigeUlrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheterSonja Markovic, ordförande, FramtidsjordenRaisa Lång Velazco, chef Internationella Relationer, FryshusetAnna-Karin Raphasha Björnberg, rektor, Färnebo folkhögskolaPierre Frühling, ordförande, Föreningen för demokrati och mänskliga rättigheter i Nicaragua, NICADEMPetter Ölmunger, ordförande, Föreningen Demokrati utan gränserAbdirahim Mahamoud, ordförande, Föreningen för solidaritet och utvecklingsfrågor (FSUF)Anita Nilsson Röjning, ordförande, Föreningen Palmeras VännerNina Ljungquist, verksamhetsledare, Föreningen SOFIAJonas Andersson, ordförande, Föräldralösa Barn InsamlingsstiftelseSven-Åke Nordqvist, ordförande, GambiagruppernaCaroline Edelstam, generalsekreterare, Ingenjörer utan Gränser SverigeTomas Pettersson, VD, Insamlingsstiftelsen Kurdiska Röda SolenMalin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFFJohanna Davén, generalsekreterare, IOGT-NTO MovementRikard Rudolfsson, ordförande, Jordens VännerKarina Djurner, ordförande, Kibera Children Education, KCE.Beatrice Kindembe, ordförande, Kongolesisk Diaspora för Utveckling (KDU)Omar Ahmed, ordförande, Kultur och Fritid föreningen, KFFIngalill Ek, medlem i styrgruppen Samla, Kvinnor för fredMorgan Algren, ordförande, Latinamerika i Centrum-LatiCeCatalina Rodriguez Näsman, ordförande, LatinamerikagruppernaNoura Berrouba, ordförande, LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationerDini Sayed, projektkonsult, Lyssnare utan Gränser-LWBJesper Hansén, generalsekreterare, MyRightAnna Lindqvist, verksamhetschef, MÄNVania Ramírez León, samordnare, Nationella Kommissionen för Mänskliga Rättigheter Chile-SverigeJulius Ntobuah, ordförande, Newcomers with Disabilities in SwedenAnette Uddqvist, kanslichef, Operation 1325Christer Johansson, ordförande, Organisation för Internationell Solidaritet (OIS)Louise Thorn, bistånds- och programansvarig, Palestinagrupperna i SverigeNasma Salim, generalsekreterare, PeaceWorks SwedenPaul Carlsson, ordförande, Praktisk SolidaritetMikael Stenberg, ordförande, RegnskogsföreningenKatarina Carlsson, verksamhetschef, Reportrar utan gränserKarin Håkansson, generalsekreterare, Rotary Doctors SwedenÅsa Larsson Blind, ordförande, Samerådets svenska sektionAhmed Nor, ordförande, Save Somalilands Childrens OrganstionSlim Lidén, verksamhetsledare, Smart InternationalYassin Mahi Mallin, ordförande, SOIDALiban Wehlie, Somali International Rehabilitation Centre LundAhmed Mohammed, projektledare, Somali Intellektuell Banadir Förening SIBF i GöteborgMohamed Abdukani, Somaliska Ungdomsnätverket i EskilstunaChikezie Onuoha, verksamhetsledare, SpringAid International Development, SwedenBengt Ekman, Stiftelsen De Försvunnas FondIsabella Holmquist, styrelseordförande, Svalorna Indien BangladeshIanthe Holmberg, ordförande, Svenska Kvinnors VänsterförbundKlas Hansson, ordförande, Svalorna AfrikaLinn Thullberg, styrelseordförande, Svalorna LatinamerikaAnnelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundetEva Strandberg, styrelseledamot, Svenska PalestinakommitténJan Strömdahl, ordförande, Svenska VästsaharakommitténJeanette Olsson, projektsamordnare, SvetanRosalie Sanyang, ordförande, Swedish association for economical liberation in the Gambia (SAELG)Ishmael Kargbo, PRO, The Organization of Sierra Leoneans in SwedenStina Berge, generalsekreterare, Yennenga ProgressVera Phillips, projektledare, Zelmerlöw & Björkman FoundationJon Fridholm, tf Verksamhetschef, Östgruppen

Uppmaning till regeringen att rösta ja till EU-lag om företags ansvar

Tiden rinner ut – Sverige måste rösta ja till lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat! I en värld där 25 miljoner är fast i tvångsarbete, 160 miljoner barn arbetar och 2 400 träd huggs ner varje minut behöver vi reglera företags ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Ändå har Sverige tidigare aviserat att man tänker rösta nej till EU-direktivet CSDDD. När nu en ny kompromiss ligger på bordet vill vi med kraft uppmana Sverige att rösta ja. Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor. Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år. Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande. För oss, undertecknande organisationer, fackförbund och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv. I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet. Organisationer: Swedwatch Fairtrade Sverige Naturskyddsföreningen ForumCiv Oxfam Sverige Act Svenska Kyrkan Union to Union Diakonia Amnesty Sverige ActionAid Sverige Plan International Sverige Fonden för mänskliga rättigheter Kristna Fredsrörelsen Svenska FN-förbundet Olof Palmes Internationella Center IM, Individuell Människohjälp PMU Right Livelihood Operation 1325 Kvinna till Kvinna Barnfonden Afrikagrupperna IOGT-NTO Movement Östgruppen Svenska Västsaharakommittén Jordens Vänner Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm) Latinamerikagrupperna WaterAid Sverige Fair Action Erikshjälpen Läkarmissionen Ekobanken medlemsbank Organisationen Fair Trade Återförsäljarna Vänsterns Internationella Forum KFUM Sverige Praktisk Solidaritet Svalorna Latinamerika Svalorna Indien Bangladesh Framtidsjorden Fackförbund: IF Metall Finansförbundet Vårdförbundet Byggnads SACO Handels Vision Akademikerförbundet SSR Fackförbundet ST Akademiker: Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Irene Molina, professor, Uppsala universitet Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet Övriga: Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert Theo Jaekel, människorättsjurist Uppdatering: Den 15 mars blev EU-direktivet om företagsansvar antaget trots nedlagd röst från Sverige. På vägen till godkännande har lagen dock urvattnats kraftigt, och är inte alls samma lag som först lades fram av EU-kommissionen 2022. Europaparlamentet ska ge sitt godkännande, mest troligt i april. Sedan ska alla EU-länder officiellt godkänna lagen och påbörja arbetet med att översätta den till nationell lag.

Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord

Debattartikeln publicerad i Altinget 10 januari 2024: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord De som driver på den eskalerande klimatkrisen ska inte ha möjlighet att påverka livsviktiga klimatförhandlingar. De ska sitta i rättssalar och hållas ansvariga för de skador på miljö och kränkningar av mänskliga rättigheter, skriver företrädare för bland andra Afrikagrupperna och Jordens vänner. I dag finns cirka 2 500 internationella lagar och avtal som skyddar transnationella företags investeringar. Inte ett enda internationellt bindande regelverk håller dem ansvariga när de kränker mänskliga rättigheter eller bidrar till miljöförstöring. Denna maktobalans måste justeras om vi vill ha kvar en bebolig planet där mänskliga rättigheter respekteras. Miljöförstöring och kränkning av mänskliga rättigheter De senaste veckorna har nyhetssidorna varit fulla av uppdateringar från COP28. Att klimattoppmötet leddes av Förenade Arabemiratens Sultan Ahmed al-Jaber, chef för det statliga oljebolag Adnoc har nog inte undgått någon. Han var dock inte ensam. Över 2 000 andra fossillobbyister var på plats, däribland vd:arna för fossiljättarna Shell, ExxonMobil, Total och BP. Samma företag som satt med vid förhandlingarna om kompensation till drabbade länder och lösningar på klimatkrisen står själva, förutom för enorma mängder utsläpp, bakom några av vår tids värsta fall av miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Borde vi vara förvånade över att världens länder fortfarande inte kan enas om tydliga direktiv om utfasning av fossila bränslen? Vid sidan av förhandlingarna passade Förenade Arabemiraten på att diskutera fossilgasutvinning. Bland annat med Kina. Ett av länderna som stod i fokus var Moçambique. Landet, som är ett av de hårdast drabbade i världen av klimatförändringarna, har redan erfarit fruktansvärda konsekvenser från fossilgasprojekt. I norra Moçambique har nästan en miljon människor drivits på flykt på grund av de väpnade konflikter som följt i spåren av fossilgasexploateringen. Urfolk och kvinnor drabbas hårt Hundratals familjer som levt av småskaligt fiske och jordbruk har drivits bort från hem och försörjning för att ge plats åt gasinfrastrukturen utan att få skälig kompensation. Fossilgasprojekten kommer att medföra oåterkalleliga skador på korallrev och mangroveträsk samt generera stora utsläpp av växthusgaser. Ett av fossilgasprojekten, Mozambique LNG, ägs av franska Total Energies. 2022 gjorde Total en nettovinst på svindlande 36 miljarder dollar. Siffran kan jämföras med Moçambiques totala BNP för 2022 på 17,85 miljarder dollar. Situationen i Moçambique är långt ifrån unik. Över 140 miljoner människor världen över riskerar att behöva lämna sina hem på grund av klimatförändringarna de närmsta tjugofem åren. Redan utsatta grupper, som urfolk och kvinnor, i all sin mångfald, drabbas värst. Trots att de släpper ut minst. I november kom siffror på att den rikaste procent av världens befolkning står för lika stor mängd koldioxidutsläpp som 66 procent av världens befolkning tillsammans. Samma personer som sedan sitter med under förhandlingar om hur resten av världen ska anpassa sig till krisen de står bakom. Och som vid sidan av passar på att planera för nya destruktiva projekt. Spaltmeter har skrivits om COP28 de senaste veckorna. I oktober genomfördes en annan FN-förhandling som i princip gick obemärkt förbi i svensk media – förhandlingarna gällande ett globalt bindande fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter, kallat Binding Treaty. I oktober genomförde arbetsgruppen för Binding Treaty, OEIGWG, sin nionde session. Varken Sverige eller EU har hittills deltagit som förhandlande part. Justera maktobalansen Det är dags att på allvar justera den maktobalans som möjliggör straffrihet för fossiljättar och andra transnationella företag. Dessa ska inte ges inflytande i klimatförhandlingar eller tillåtas ”kidnappa” dessa utrymmen. De ska utkrävas på ansvar. Om vi överhuvudtaget ska ha någon chans att hantera klimatkrisen, behöver vi ha internationella bindande mekanismer på plats. Bevisen är otaliga på att de frivilliga riktlinjer och principer gällande mänskliga rättigheter och miljö för företag som finns i dag inte räcker till. Därför kräver vi: Att Sverige engagerar sig i FN-förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige verkar för att EU ska engagera sig i förhandlingarna om Binding Treaty. Att Sverige och EU i förhandlingarna om Binding Treaty antar en position som tydligt prioriterar mänskliga rättigheter. Louise Lindfors Generalsekreterare Afrikagrupperna Alex Brekke Generalsekreterare Amazon Watch Ida Edling Talesperson och juridikansvarig Auroramålet Karin Lundberg Arbetsgruppen för hållbara pensioner i Extinction Rebellion Rikard Rudolfsson Ordförande Jordens vänner Catalina Rodriguez Näsman Ordförande Latinamerikagrupperna Läs hela debattartikeln i Altinget här: Fossillobbyister ska ställas till svars – inte sitta vid FN:s förhandlingsbord – Altinget: Civilsamhälle

Uttalande om reformagendan för biståndet

Företag måste väl tjäna pengar? ”Företag kan inte komma in och driva en förlustaffär” sade Jonas Berggren, chef för internationell analys på Svenskt Näringsliv, under seminariet ”Hur stärker vi närmandet mellan handel och bistånd?” på Almedalsveckan den 28 juni i år, arrangerat av Kommerskollegium och Sida. Och här har vi kärnan i den svenska regeringens biståndspolitiska ställningstaganden. Det går att både tjäna pengar och göra gott, enligt bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Han vill få bort ”vattentäta skott” mellan bistånd och handel. Nu när regeringen presenterat sin biståndspolitik behöver den också möta verkligheten i de fattiga länderna i latinamerika. Man kan konstatera att denna verklighet inte går att anpassas till den svenska regeringens önskan om vad handel kan åstadkomma. Detta sätt att se på bistånd är helt enkelt en ideologisk vision som redan får ödesdigra konsekvenser för oss som civilsamhällesorganisation och våra samarbetspartners. De som varje dag kämpar mot en ojämlik handelsvärld där korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vardagsmat. I Latinamerika har svenska företag knappast stått som garanter för en balanserad handel eller för att försvara mänskliga rättigheter när folket har krävt bättre levnadsvillkor av sina regeringar utan tvärtom, tystnaden har varit överväldigande.  Svenska regeringar har länge prioriterat handel framför mänskliga rättigheter, detta kan exempelvis synas i de statsfinansierade AP-fondernas styrelseprotokoll som prioriterar vinst över miljö och hållbarhet. Det är just auktoritära och diktatoriska latinamerikanska regeringar som har varit företagens bästa vänner och gett dem  garantier för sin utveckling medan majoriteten av deras befolkningar har lämnats i fattigdom och brist på möjligheter. Detta är fortfarande samma verklighet i dag när de som drabbas hårdast är ursprungsbefolkningar och småbrukare i länder där svenska företag är etablerade, även i vissa länder som styrs av så kallade progressiva regeringar. Vi delar vad Mattias Brunander, general­sekreterare för Diakonia tycker : ”Bistånd handlar om att man ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck”. Nu är fokus på svenska intressen och svensk handel”. Av alla ovanstående skäl kan Latinamerikagrupperna inte se att den nya biståndspolitiken som denna regering med stöd av SD inför, i strid med yttranden från många biståndsorganisationer i Sverige, kommer att lyfta just de latinamerikanska människorna ur fattigdom som har lidit mest av exploatering, mord och kränkningar av deras rättigheter på grund av deras organisering och starka försvar av liv, vatten, mark och luft, kort sagt av deras naturliga livsmiljö.  

Guide till att sluta finansiera miljöbrott i Amazonas regnskog

Latinamerikagruppernas utlandspraktikant Sofia Stjernholm Vladic har varit på en fyra månaders praktik i Ecuador. Under praktiken har hon jobbat nära Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Conaie samt miljöorganisationen UDAPT (Unión de Afectados/as por Texaco) och tagit del av deras dagliga arbete i kampen för urfolks rättigheter, naturens rättigheter, hållbara jordbruk och jämställdhet. Conaie och UDAPT arbetar båda för att skydda naturen och mänskliga rättigheter från oljeutvinning i Ecuador. Tillsammans med 30 000 drabbade lokalbor driver UDAPT en flerårig process mot oljejätten Chevron (tidigare Texaco), som är ansvarig för massiva föroreningar i Amazonas regnskog och kränkningar av mänskliga rättigheter. För att maximera sina vinster använde bolaget föråldrade utvinningsmetoder och dumpade litervis av giftigt spillvatten i naturen. Chevron har dömts att betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd till de drabbade, men har ännu inte påbörjat avbetalningen. I stället har man inlett internationella motprocesser och smutskastningskampanjer mot de inblandade i rättsprocessen. Chevron var det första bolaget att borra efter olja i Ecuadorianska Amazonas år 1964 och banade därmed väg för dagens fossila industri i regionen. Idag upptäcks i genomsnitt två oljeläckor i veckan i provinsen Sucumbíos, i norra Ecuador. Trots detta investerar den svenska pensionsfonden AP7 i Chevron. Det innebär att flera av oss är med och finansierar Chevrons verksamhet, utan att vi själva är medvetna om det. Som del av sitt efterarbete har Sofia, som är utbildad jurist, tillsammans med Miljöjuristerna skapat en guide kring hur svenskars pensionspengar bidrar till miljöförstörelse i Amazonas och vad man kan göra åt det:     Visste du att svenska skattebetalare är med och finansierar storskalig miljöförstörelse genom att våra pensionsfonder investerar i oljeutvinning i Amazonas regnskog? Genom att se över var din premiepension är placerad kan du påverka AP-fondernas investeringar. Ansvarsfulla placeringar av våra pensionspengar i verksamheter som tar avstånd från fossila bränslen och skadliga ämnen bidrar till en bättre framtid för oss alla!   Här kan du läsa mer om hur pensionsfonderna fungerar och du gör för att placera om dina pensionspengar:     Ladda ner guiden som PDF här: Guide AP-fonderna Läs mer här: https://www.miljojuristerna.org/ Läs mer om AP-fonderna och Schyssta pensioner här: https://schysstapensioner.se/   Arbetet för att påverka AP-fondernas investeringar och främja ett ansvarsfullt och rättvist pensionssparande fortsätter inom ramen för en arbetsgrupp inom Miljöjuristerna. Arbetsgruppen leds av Sofia Stjernholm Vladic och består av jurister och juriststudenter. Gruppen kommer att arbeta vidare med kampanjen under hösten, bland annat med att ta fram en namninsamling och ett öppet brev till politiker och beslutsfattare. Den som är intresserad av att bidra till arbetet är välkommen att höra av sig till miljojuristerna@proton.me.         Läs mer om Latinamerikagrupperas samarbetsorganisation Conaie här   

Rasism och djupt socialt missnöje bakom protesterna i Peru

Sedan mer än två månader tillbaka skakas Peru av lokala generalstrejker, vägblockader och folkliga mobiliseringar. Protester som har besvarats med polisövervåld, vilket har resulterat i mer än sextio dödade och hundratals skadade demonstranter.

Klimataktivister delar ut tårtor med blodigt och oljigt innehåll vid AP-fondskontor i Stockholm och Göteborg

Just nu står klimat- och människorättsaktivister utanför Andra, Tredje och Sjunde AP-Fondens kontor i Göteborg respektive Stockholm och delar ut tårtbitar med blodrött eller svart flytande innehåll. Innehållet vittnar om AP-fondernas smutsiga investeringar som döljer sig bakom den polerade ytan. Aktionen är koordinerad av bland andra Extinction Rebellion, Afrikagrupperna, Jordens Vänner och Latinamerikagrupperna och sker även digitalt på sociala medier.